Har kyrkan ett socialt ansvar i det nya välfärdssamhället? Vad ska den offentliga välfärden innehålla?
Utifrån begreppet social cohesion - "social sammanhållning" har olika aktörer i Malmö arbetat tillsammans för ett bättre samhällsklimat i Malmö. Bland annat har utgångspunkten varit att religiös mångfald ska ses som en resurs och inte som ett hinder eller problem. I det arbetet har inte minst Svenska kyrkan varit djupt involverad.
Den 13-14 november hölls nätverkets medarbetarkonferens i Malmö. Inom ramarna för konferensens tema, lyftes bland annat exempel på kyrkans samverkan med olika aktörer, både idéburna och officiella.
Blivande ärkebiskop Antje Jackélen talade om begreppet tillväxt som hon menade inte enbart kan definieras av näringslivet. I det arbete i Malmö som hon varit djupt involverad i, har religiositet och tro varit en viktig komponent för en socialt hållbar utveckling och hon utmanade alla samhällets aktörer, inte minst kyrkans medarbetare att söka det bästa på den plats man bor.
Werner Jeanrond, teolog och författare, talade om hopp och om hur hopp inkluderar Gudsperspektivet i en relation.
- Alla relationer är det goda i Gud. Det är viktigt att komma ihåg att vi kristna inte äger kärleken. Det finns i en bemärkelse ingen "kristen kärlek" utan både hopp och kärlek kräver tillväxt i gemenskap, sa Werner Jeanrond.
Han lyfte också vikten av mötet med den andre och poängterade nödvändigheten av reflektion över identitet.
- Jag är. Men jag har mig inte. Därför blir vi först tillsammans. Kyrkan finns inte för sig själv. Guds projekt är snarare försoning än frälsning. Och svaret på Gud ligger framför oss,sa han.
Under dagarna gjordes också studiebesök i de olika verksamheterna Malmöförsamlingarna bedriver. Kvinnoprojektet Yalla trappan i Rosengård, Helgas café i Eriksfält och flyktingarbetet i Burlöv var några.
Medarbetarna formulerade också frågor och tankar kring Svenska kyrkans framtida arbete, tex:
- Hur är vi en öppen kyrka för alla?
- Hur tar Svenska kyrkan plats som aktör i samhällets utveckling?
- Hur får vi en dialog inom kyrkan om vilka frågor som vi vill driva?
- Hur kan vi tas emot som en tillgång/resurs i stället för som ofta idag ett hot, tex när det gäller kyrka - skola?)
- I ett samtal - vad vill vi bjuda in till?
- Hur blir kyrkan en aktör som skapar nya samverkansformer i samhället baserat på våra kunskaper om dialog, tillit, närhet, öppenhet, frihet och empowerment?