Pågående forskning och projekt

Här presenteras pågående forskningsprojekt som vi driver eller är engagerade i.

Pågående projekt

Tryck på projektnamnet för att navigera direkt till projektbeskrivningen på denna sida. 

En kritisk studie av teologins demokratiska bidrag

Vilka resurser finns det inom kristen tradition för konstruktiva visioner och hållbara praktiker för demokrati? Det är den övergripande frågeställningen arbetar projektet med. Projektet undersöker även förutsättningar och möjligheter för religiösa traditioner att delta i det gemensamma politiska samtalet. Detta genomförs genom en diskussion med teoretiker som förespråkar olika demokratimodeller. Särskilt fokus riktas mot den den deliberativa demokratin.

Frågan om förutsättningar för religiösa traditioners medverkan i det offentliga rummet ställs även till några olika teologer som arbetar med politik och teologi. Förhoppningen är att resultatet av undersökningen kan ge svar på frågor gällande vilka former kyrkans politiska engagemang bör anta, och vad kyrkans politiska roll kan vara i ett pluralistiskt samhälle.​​​​​​​​​​​​​​

Läs mer om projektet här.

Minnen av mission. Svenska missionärers minnen och berättelser gällande sin tid som missionärer i Zimbabwe, utsända av Svenska kyrkan

Syftet med forskningsprojektet är att analysera svenska missionärers berättelser om och minnen av sin verksamma tid som missionärer i Zimbabwe, utsända av Svenska kyrkan. Med dessa berättelser och minnen som utgångspunkt är syftet med studien vidare att bidra med ytterligare kunskap gällande Svenska kyrkans roll som aktör i en kolonial och postkolonial situation. 

Läs mer om projektet här. 

Konfirmation, tro och socialisering – en jämförande studie om konfirmander i Europa

Syftet med projektet är att undersöka förändringar i församlingarnas konfirmationsarbete och konfirmandernas förväntningar och upplevelser under sin konfirmationstid. Studien genomförs samtidigt i nio lutherska kyrkor i Europa och har tidigare genomförts 2008 och 2013. 

Läs mer om projektet

Kyrkliga rum i rörelse 

Projektet är ett samarbete med forskare vid Åbo Akademi. I projektet undersöks kyrkorum och rituella platser ur olika perspektiv. Här ställs exempelvis frågor om hur bruket av religiösa rum och sakrala objekt förändras genom att de definieras som kulturarv, om spänningen mellan tradition och förändring och om användandet av naturen som plats för religiösa riter, både ur ett historiskt och ett samtida perspektiv. Projektet kommer att presenteras i olika sammanhang, vid konferenser och i bokform. Projektet pågår 2023-2025. Läs mer om projektet här

Kyrkomedlemskap under 2000-talet

I takt med att Svenska kyrkans medlemstal har minskat har också medlemskårens sammansättning förändras. Från att i princip ha utgjort ett tvärsnitt av befolkningen har den utkristalliserats till en mer segmenterad delpopulation av befolkningen. Projektets övergripande syfte är att analysera hur kyrkans medlemskår förändras i relation till landets befolkning i sin helhet i fråga om demografisk, socioekonomisk och etnisk struktur samt geografisk variation. Läs mer om projektet här

Pastoral learning in Practice

Pastoral Learning in Practice är ett skandinaviskt projekt där vi studerar hur prästers professionella lärande går till under de första åren i tjänst. Med utgångspunkt i en socio-kulturell förståelse av lärande läggs ett särskilt fokus vid hur teologi framträder i lärandeprocesserna.

Projektet leds av Jonas Ideström, tidigare medarbetare vid enheten som numera är verksam vid Enskilda högskolan i Stockholm. 

Pilotstudie om äldre kvinnors ideella arbete i Svenska kyrkan

I detta projekt är äldre kvinnors ideella engagemang i centrum. Kvinnor ökar sitt ideella engagemang i samhället generellt, och framförallt gäller detta dem som är födda omkring 1945 och senare. Denna generation har under sina liv upplevt stora förändringar vad gäller kvinnors roll i samhället och har i högre grad än tidigare tillgång till resurser och erfarenheter från ett arbetsliv utanför hemmet. Detta gör dem till en nyckelgrupp för att förstå hur föreställningar om ideellt arbete förändras. Volontärer kommer att vara en viktig resurs i framtidens samhälle där den välfärdsstat som byggts upp under 1900-talets senare hälft kommer att sättas under stark press. Inom detta pilotprojekt genomförs två observationer och fyra intervjuer i två församlingar för att fånga vad som görs, hur det görs och upplevelse av och motiv för ideellt engagemang.

Professionalisering och idealitet – det sociala kapitalet i Svenska kyrkan

Det här projektet syftar till att undersöka vad civilsamhällets tilltagande professionalisering innebär för det sociala kapital med Svenska kyrkan som fallexempel. Arbetet med idealitet i Svenska kyrkan kan betraktas utifrån konkurrerande logiker där såväl organisatoriska, som teologiska argument hör samman med församlingarnas förhållningssätt och arbete med ideella.

I det här projektet undersöks hur relationer skapas, upprätthålls och förändras mellan anställda, förtroendevalda, ideella i församlingen men också i relation till potentiellt ideella i lokalsamhället utifrån de teoretiska begreppen bridging och bonding. Den teoretiska och metodologiska ingången i projektet utgår ifrån social nätverksteori och gör det möjligt att undersöka skillnader i församlingsstrukturer och arbetssätten i olika församlingar när det kommer till idealitet.

 

Svenska kyrkans bildbruk: Om ekoteologi och visuell kultur

Detta projekt fokuserar på det samtida bildbruket inom Svenska kyrkan. Kyrkans bildkultur och bildteologi är ett angeläget forskningsområde och i detta projekt undersöks särskilt kyrkans multimodala kommunikation utifrån ekokritiskt orienterade forskningsfrågor. I fokus för studien är därför främst sådana bilder och filmer som används för att kommunicera kyrkans hållbarhetsarbete och som på olika sätt berättar om kyrkans natursyn.

Kyrkorummets utformning har alltsedan medeltiden varit en plats för multimodal kommunikation där bilder fått stort utrymme. Kyrkokonstens historiska betydelse och funktion är väl belagd i den konst- och kulturhistoriska forskningen. Men 2000-talets utveckling, där kyrkan inte längre är statskyrka och nu agerar som en självständig aktör i ett större digitalt medielandskap, är ännu inte närmare undersökt. Svenska kyrkans ibland kommunikation beskrivs som en form av mission samtidigt som den också syftar till att sprida och befästa kyrkan som ett varumärke. Vilka visuella budskap och berättelser kommuniceras i och med detta och vad innebär de ur ett teologiskt perspektiv? Projektet pågår 2024–2026.

Trossamfundens ansvar vid kris och katastrofer

Syftet med projektet är att undersöka såväl majoritets- som minoritetssamfundens ansvar och agerande vid lokala eller nationella katastrofer utifrån olika perspektiv. Under lång tid att politiska beslutsfattare identifierat det lokala församlingslivets viktiga roll när en kris eller katastrof inträffar. Det handlar om samtal och att vara medmänniska, men också om förväntningar som i att upprätthålla lokaler och sprida samhällsinformation till befolkningen, vilka statliga, regionala och lokala myndigheter inte annars når.