Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkans forskningsenhet

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Medarbetare på forskningsenheten

På Svenska kyrkans forskningsenhet arbetar ett antal olika forskare inom olika områden. Här kan du få en bild av varje forskare och hens forskningsområden.

Co-workers at the research department

Det här är vi på forskningsenheten

Vår enhet består för närvarande av en forskningschef, sex heltidsanställda forskare och ett varierande mindre antal postdocforskare med tidsbegränsad och projektbaserad anställning. Vårt arbete efterfrågas både inom kyrkokansliet och från stiften, universiteten, allmänheten och media.

Våra uppgifter

  • Publicera egen forskning
  • Ge föreläsningar och tematiska seminarier
  • Arrangera seminarier för andra som arbetar med forskning inom Svenska kyrkan
  • Forskningssamarbete med universitet och högskolor

Analysenheten på kyrkokansliet

På analysenheten arbetar fler forskare med analys av Svenska kyrkans verksamhetsstatistik och sociologiska undersökningar av olika slag.

Cecilia Nahnfeldt

E-post: Cecilia Nahnfeldt

Curriculum vitae

Cecilia Nahnfeldt Bild: Magnus Aronsson/Ikon

Cecilia Nahnfeldt är forskningsenhetens chef. Hennes pågående forskning rör social innovation, samt samhällsteologi med inriktning på migration. Hon disputerade i religionsvetenskap vid Karlstads universitet 2006 och blev 2014 docent i genusvetenskap vid samma universitet. Innan hon började som chef för forskningsenheten var hon föreståndare för Centrum för genusforskning och ansvarig för programmet "Tillämpad genusforskning och social innovation". 2009 till 2012 var Cecilia Nahnfeldt anställd forskare vid Uppsala universitet på halvtid som medverkande i programmet Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle. Hon prästvigdes 1991, har arbetat som församlingspräst i tio år.

Läs mer om Cecilia Nahnfeldts forskningsprojekt

Social innovation

NORDHOST

Elisabeth Gerle

E-post: Elisabeth Gerle

Curriculum vitae

Elisabeth Gerle Bild: Lars Rindeskog

Elisabeth Gerle är professor i etik vid Lunds universitet och forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet sedan 2005. Hon är sedan 2001 docent i etik vid Lunds universitet. 2015 har hon publicerat Sinnlighetens närvaro – Luther mellan kroppskult och kroppsförakt. Elisabeth Gerle följer också diskussionen kring retoriska uteslutningsmekanismer inom politik och samhälle och har skrivit ett antal artiklar och en bok om detta. Den tidigare forskningen har berört global etik, globala normbildningsprocesser, mänskliga rättigheter och mångkulturalism samt tolkning av text, tradition och religion i förhållande till mänskliga rättigheter.

läs mer om Elisabeth Gerles forskningsprojekt

Many Modernities – Freedom of Religion in Different Settings

Reformation

Urban Claesson

E-post: Urban Claesson

Urban Claesson Bild: Magnus Aronsson/Ikon

Curriculum vitae

Urban Claesson arbetar på forskningsenheten sedan år 2011. Han är professor i  historia med särskild inriktning mot kyrkohistoria vid Högskolan Dalarna. Han är även docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet.  Hans avhandling Folkhemmets kyrka behandlade den demokratiska folkkyrkans genombrott. Claesson har 2015 slutfört ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond genom att publicera boken "Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689–1713.Pietism, program och praktik". Claesson är vid forskningsenheten ansvarig för forskningsinriktningen "Minne och möjlighet", som år 2014 resulterade i en antologi med samma titel. Hur berättas Svenska kyrkan i en avreglerad samtid där nation och folkkyrka inte längre utgör självklara utgångspunkter? En kyrkohistorisk översikt i läroboksformat om  Svenska kyrkans identitet är nu på gång inom projektet. Ett genomgående tema i Claessons forskning är hur kyrkan förhåller sig till olika samhällsorganisatoriska förändringsprocesser, och där möter olika utmaningar.

läs mer om Urban Claessons forskningsprojekt

Minne och möjlighet

Jonas Ideström

E-post: Jonas Ideström

Jonas Ideström Bild: Magnus Aronsson/Ikon

Curriculum vitae

Kyrkovetaren Jonas Ideström slutförde 2015  ett forskningsprojekt som rör Svenska kyrkan i glesbygd. Syftet med studien "Spåren i snön - att vara kyrka i norrländska glesbygder" var att utifrån ett teologiskt och ecklesiologiskt perspektiv studera hur Svenska kyrkan framträder i två församlingar i Luleå och Härnösands stift. Studien har fokuserat på frågor som rör förhållandet mellan kyrka och bygd, kyrklig identitet och självförståelse. Ideström har tidigare i sin doktorsavhandling genomfört en ecklesiologiskt fältstudie i Svenska kyrkan i Flemingsberg och där studerat den implicita ecklesiologi som kommer till uttryck när den lokala kyrkan framträder som social kropp. Ett genomgående tema i Ideströms forskning är frågor som rör kyrkans identitet som social kropp och aktör samt reflektioner kring förhållandet mellan teologi och social teori i studiet av kyrkan. I sitt nya projekt analyserar Ideström utifrån aktionsforskning som bas kyrkan som välfärdsaktör.

läs mer om Jonas Ideströms forskningsprojekt

Välfärd och kyrka

Kristina Helgesson Kjellin

E-post: Kristina Helgesson Kjellin

Curriculum vitae

Kristina Helgesson Kjellin Bild: Magnus Aronson /Ikon

Kristina Helgesson Kjellin, kulturantropolog, slutför i juni 2016 ett forskningsprojekt som rör mångfaldsarbete inom Svenska kyrkan. Studien bygger på antropologiska fältstudier och har fokuserat på församlingsnätverket ”Framtiden bor hos oss”. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera det mångfaldsarbete som sker i det sammanhanget. Studien, ”En bra plats att vara på. En antropologisk studie av mångfaldsarbete och identitetsskapande inom Svenska kyrkan”, publiceras under 2016 vid Artos förlag.

Helgesson Kjellin disputerade år 2006 i kulturantropologi vid Uppsala universitet med avhandlingen ”Walking in the Spirit”. The Complexity of Belonging in Two Pentecostal Churches in Durban, South Africa. Avhandlingen rör frågor om apartheidtidens påverkan på nutida upplevelser av tillhörighet bland pingstvänner i Sydafrika. Avhandlingen berör även omvändelsens betydelse, maktrelationer och genusroller inom den sydafrikanska pingströrelsen. Helgesson Kjellin har även forskat kring de mänskliga kvarlevor som missionärerna Karl Edvard och Selma Laman förde med sig från Kongo till Sverige under 1910-talet och vilken innebörd dessa föremål tillskrivs idag.

Genomgående teman i Helgesson Kjellins forskning är erfarenheter av tillhörighet, identitet, samt hur historien och människors erfarenheter tolkas genom den kristna tron. Helgesson Kjellin har också ett särskilt intresse för pingströrelseforskning samt för forskning som berör den afrikanska kontinenten. Det interdisciplinära mötet mellan antropologi, teologi och missionsvetenskap utgör vidare en central utgångspunkt i hennes forskning, liksom forskningsfältet Anthropology of Christianity.

I sitt nya projekt kommer Helgesson Kjellin ägna sig åt migrationsfrågor och den nuvarande flyktingsituationen.

 läs mer om Kristina Helgesson Kjellins forskningsprojekt

Migration

Sara Gehlin

E-post: Sara Gehlin

Sara Gehlin, Forskningsenheten
Sara Gehlin

Curriculum vitae

Sara Gehlin är post doc-forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet sedan våren 2016. Hennes forskning är inriktad mot fredsfrågor i den internationella ekumeniska rörelsen. I sitt post doc-projekt närmar hon sig dessa frågor med utgångspunkt från FN:s resolution 1325, som lyfter fram kvinnors rätt till fullt deltagande i fredsprocesser. Mot denna bakgrund fäster projektet särskild vikt vid den diskussion kring vision och realitet som sker i gränslandet mellan feministteologi och ekumenisk fredsteologi. Avhandlingen, som bär titeln Prospects for Theology in Peacebuilding, lades fram vid Lunds universitet 2016. Den rör utvecklingen av begreppet just peace i samtida ekumenisk teologi och undersöker teologins resurskraft i religiöst motiverat fredsbyggande.

läs mer om Sara Gehlins forskningsprojekt

Kvinnor och fred

Mikael Larsson

E-post: Mikael Larsson

Curriculum vitae

Mikael Larsson

Mikael Larsson är docent i Gamla testamentets exegetik. Hans forskning berör två huvudområden. Det ena gäller frågor kring makt och identitet och det andra gäller bibelanvändning i samtidskulturen. Sedan augusti 2017 arbetar han med ett projekt kring betydelsen av barn som metaforer i de bibliska texterna. Syftet är dels att genomföra ett antal fallstudier kring användningen av ”familjespråk” hos profeten Jesaja samt i 1 Samuelsboken och dels att utveckla teoretiska verktyg för användningen av barnperspektiv Vad innebär ett ”barnperspektiv” mer konkret vid tolkningen av religiösa texter?

Mikael Larsson disputerade på en avhandling om hur berättelsen om Jeftas dotter behandlats i kulturhistorien (Wrestling with Textual Violence. The Jephthah Narrative in Antiquity and Modernity. Sheffield Phoenix Press 2006). Studien identifierade de tolkningsstrategier som kommer till utryck i senare tiders omskrivningar av berättelsen, dvs hur läsare har löst de etiska dilemman som bibeltexten väcker. Han har varit gästforskare på Centrum för Genusvetenskap (Uppsala universitet) med fokus på hur Ruts bok använts för att befästa normer om kön och sexualitet, bl a i religiösa traditioner och forskningshistorien, barnbiblar och romanser. För kyrkokansliets räkning har han publicerat två översiktsstudier om barn i bibeltexterna, I begynnelsen var barnet. En läsning av 1 och 2 Mosebok (2011) samt  Ett myller av liv. Om barn i bibelns texter (2012, med Hanna Stenström).

Mikael Larsson är en av två huvudredaktörer för årstidskriften Biblical Reception (Bloomsbury) och sitter i styrelsen för forskningspanelen ”Families and Children in the Ancient World” vid Society of Biblical Literature’s International Meeting. Han har haft juryuppdrag vid de internationella filmfestivalerna i Zlin (2008), Berlin (2012) samt Nyon (2017).            

Läs mer om Mikael Larssons forskningsprojekt

Significant Children: Theorizing the concept of the child in the Hebrew Bible

Jenny Ehnberg

E-post: Jenny Ehnberg

Curriculum vitae

Jenny Ehnberg är doktor i teologisk etik och arbetar från och med hösten 2017 som forskare på forskningsenheten. Närmast kommer hon från Uppsala universitet där hon de senaste åren har arbetat med utbildning i olika former, bland annat med ett regeringsuppdrag att utbilda statsanställda gällande mänskliga rättigheter.

Jenny Ehnberg

I sin forskning har Ehnberg ägnat sig åt frågor som rör globaliseringens inverkan på etiken och etisk reflektion. I avhandlingen Globalization, Justice, and Communication: A Critical Study of Global Ethics från 2015 undersöker hon olika modeller för global etik. Där behandlas bland annat frågan om hur vi ska förstå den etiska reflektionens karaktär, särskilt frågan om universell moralisk konversation är möjlig.  

Ehnberg har ägnat sig åt både värde- och kunskapsteoretiska frågor men även åt mer praktiskt orienterade frågor såsom vad rättvisa innebär i en global kontext och vilka globala institutioner som är förenliga med en sådan global rättviseidé. Ytterligare forskningsintressen rör frågor gällande mänskliga rättigheter, deras roll nationellt såväl som internationellt, exempelvis vad som är en rimlig tolkning av de mänskliga rättigheternas universalitet. Ett vidare intresseområde är rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de utmaningar som en traditionell förnuftsuppfattning innebär i denna kontext.

I det pågående projektet med arbetsnamnet ”En politisk kyrka? – en kritisk studie av deliberativ demokrati och teologins politiska bidrag” undersöker Jenny Ehnberg vilka bidrag teologin kan ge till en hållbar demokratimodell, och i förlängningen vilken roll kyrkan kan och bör ta i samhällsdiskussionen.

 

Läs mer om Jenny Ehnbergs forskningsprojekt

”En politisk kyrka? – en kritisk studie av deliberativ demokrati och teologins politiska bidrag” (arbetsnamn)

Michael Nausner

E-post: Michael Nausner 

Curriculum vitae

Michael Nausner började på forskningsenheten oktober 2017. Han har fått sin teologiska utbildning i Tyskland, Sverige och USA och har arbetat som professor för systematisk teologi vid Teologiska Högskolan i Reutlingen mellan 2005 och 2017, fyra år även som vice rektor.

I sin avhandling skissade han på en teologisk hermeneutik inspirerad av kulturteoretiska insikter om gränsens dynamik och betydelse för identitetsblivande. Public theology och postcolonial theory var avgörande inspirationskällor i det arbetet.

På senare år har han skrivit och föreläst i olika akademiska och kyrkliga sammanhang om interkulturell teologi och teologiska förhållningssätt till (kulturell och religiös) pluralism och migration. I den verksamheten har reflexionen kring deltagande (participation) i teologisk och sociologisk mening varit vägledande.

För närvarande arbetar han på en monografi om en delaktighetens teologi i en mångkulturell kontext (Theologie interkultureller Teilhabe) och bevakar i forskningsenhetens ram ekumeniska och samhälleliga frågeställningar.