Prata med oss

Till innehållet

Medarbetare på forskningsenheten

På Svenska kyrkans forskningsenhet arbetar ett antal olika forskare inom olika områden. Här kan du få en bild av varje forskare och hens forskningsområden.


Det här är vi på forskningsenheten

Vår enhet består för närvarande av en forskningschef, sex heltidsanställda forskare och ett varierande mindre antal postdocforskare med tidsbegränsad och projektbaserad anställning. Vårt arbete efterfrågas både inom kyrkokansliet och från stiften, universiteten, allmänheten och media.

Våra uppgifter

  • Publicera egen forskning
  • Ge föreläsningar och tematiska seminarier
  • Arrangera seminarier för andra som arbetar med forskning inom Svenska kyrkan
  • Forskningssamarbete med universitet och högskolor

Analysenheten på kyrkokansliet

På analysenheten arbetar fler forskare med analys av Svenska kyrkans verksamhetsstatistik och sociologiska undersökningar av olika slag.

Cecilia Nahnfeldt

E-post: cecilia.nahnfeldt@svenskakyrkan.se

Curriculum vitae

Cecilia Nahnfeldt Bild: Magnus Aronsson/Ikon

Cecilia Nahnfeldt är forskningsenhetens chef. Hennes pågående forskning rör social innovation, samt samhällsteologi med inriktning på migration. Hon disputerade i religionsvetenskap vid Karlstads universitet 2006 och blev 2014 docent i genusvetenskap vid samma universitet. Innan hon började som chef för forskningsenheten var hon föreståndare för Centrum för genusforskning och ansvarig för programmet "Tillämpad genusforskning och social innovation". 2009 till 2012 var Cecilia Nahnfeldt anställd forskare vid Uppsala universitet på halvtid som medverkande i programmet Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle. Hon prästvigdes 1991, har arbetat som församlingspräst i tio år.

Läs mer om Cecilia Nahnfeldts forskningsprojekt

Social innovation

NORDHOST

Göran Gunner

E-post: Goran.Gunner@svenskakyrkan.se

Göran Gunner

Curriculum vitae

Göran Gunner har arbetat som forskare vid kyrkokansliet sedan 2002. Han är docent i missionsvetenskap och teologie doktor i religionshistoria och har tidigare arbetat vid Teologiska Högskolan Stockholm med bland annat utbildning i mänskliga rättigheter. Göran arbetar särskilt med frågor som rör kyrkan i förhållande till mänskliga rättigheter och hur rättighetsperspektiv kan utgöra analys- och arbetsredskap för kyrkan. Han har dessutom ett särskilt intresse för situationen i Mellanöstern och inte minst den kristna minoritetens situation. Religionsfrihet i det mångreligiösa Sverige och Europa är ett ytterligare forskningsintresse.

Elisabeth Gerle

E-post: Elisabeth.Gerle@svenskakyrkan.se

Curriculum vitae

Elisabeth Gerle Bild: Lars Rindeskog

Elisabeth Gerle är professor i etik vid Lunds universitet och forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet sedan 2005. Hon är sedan 2001 docent i etik vid Lunds universitet. 2015 har hon publicerat Sinnlighetens närvaro – Luther mellan kroppskult och kroppsförakt. Elisabeth Gerle följer också diskussionen kring retoriska uteslutningsmekanismer inom politik och samhälle och har skrivit ett antal artiklar och en bok om detta. Den tidigare forskningen har berört global etik, globala normbildningsprocesser, mänskliga rättigheter och mångkulturalism samt tolkning av text, tradition och religion i förhållande till mänskliga rättigheter.

läs mer om Elisabeth Gerles forskningsprojekt

Many Modernities – Freedom of Religion in Different Settings

Reformation

Urban Claesson

E-post: Urban Claesson

Urban Claesson Bild: Magnus Aronsson/Ikon

Curriculum vitae

Urban Claesson arbetar på forskningsenheten sedan år 2011. Han är professor i  historia med särskild inriktning mot kyrkohistoria vid Högskolan Dalarna. Han är även docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet.  Hans avhandling Folkhemmets kyrka behandlade den demokratiska folkkyrkans genombrott. Claesson har 2015 slutfört ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond genom att publicera boken "Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689–1713.Pietism, program och praktik". Claesson är vid forskningsenheten ansvarig för forskningsinriktningen "Minne och möjlighet", som år 2014 resulterade i en antologi med samma titel. Hur berättas Svenska kyrkan i en avreglerad samtid där nation och folkkyrka inte längre utgör självklara utgångspunkter? En kyrkohistorisk översikt i läroboksformat om  Svenska kyrkans identitet är nu på gång inom projektet. Ett genomgående tema i Claessons forskning är hur kyrkan förhåller sig till olika samhällsorganisatoriska förändringsprocesser, och där möter olika utmaningar.

läs mer om Urban Claessons forskningsprojekt

Minne och möjlighet

Jonas Ideström

E-post: Jonas.Idestrom@svenskakyrkan.se

Jonas Ideström Bild: Magnus Aronsson/Ikon

Curriculum vitae

Kyrkovetaren Jonas Ideström slutförde 2015  ett forskningsprojekt som rör Svenska kyrkan i glesbygd. Syftet med studien "Spåren i snön - att vara kyrka i norrländska glesbygder" var att utifrån ett teologiskt och ecklesiologiskt perspektiv studera hur Svenska kyrkan framträder i två församlingar i Luleå och Härnösands stift. Studien har fokuserat på frågor som rör förhållandet mellan kyrka och bygd, kyrklig identitet och självförståelse. Ideström har tidigare i sin doktorsavhandling genomfört en ecklesiologiskt fältstudie i Svenska kyrkan i Flemingsberg och där studerat den implicita ecklesiologi som kommer till uttryck när den lokala kyrkan framträder som social kropp. Ett genomgående tema i Ideströms forskning är frågor som rör kyrkans identitet som social kropp och aktör samt reflektioner kring förhållandet mellan teologi och social teori i studiet av kyrkan. I sitt nya projekt analyserar Ideström utifrån aktionsforskning som bas kyrkan som välfärdsaktör.

läs mer om Jonas Ideströms forskningsprojekt

Välfärd och kyrka

Kristina Helgesson Kjellin

E-post: Kristina.Helgesson.Kjellin@svenskakyrkan.se

Curriculum vitae

Kristina Helgesson Kjellin Bild: Magnus Aronsson

Kristina Helgesson Kjellin, kulturantropolog, slutför i juni 2016 ett forskningsprojekt som rör mångfaldsarbete inom Svenska kyrkan. Studien bygger på antropologiska fältstudier och har fokuserat på församlingsnätverket ”Framtiden bor hos oss”. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera det mångfaldsarbete som sker i det sammanhanget. Studien, ”En bra plats att vara på. En antropologisk studie av mångfaldsarbete och identitetsskapande inom Svenska kyrkan”, publiceras under 2016 vid Artos förlag.

Helgesson Kjellin disputerade år 2006 i kulturantropologi vid Uppsala universitet med avhandlingen ”Walking in the Spirit”. The Complexity of Belonging in Two Pentecostal Churches in Durban, South Africa. Avhandlingen rör frågor om apartheidtidens påverkan på nutida upplevelser av tillhörighet bland pingstvänner i Sydafrika. Avhandlingen berör även omvändelsens betydelse, maktrelationer och genusroller inom den sydafrikanska pingströrelsen. Helgesson Kjellin har även forskat kring de mänskliga kvarlevor som missionärerna Karl Edvard och Selma Laman förde med sig från Kongo till Sverige under 1910-talet och vilken innebörd dessa föremål tillskrivs idag.

Genomgående teman i Helgesson Kjellins forskning är erfarenheter av tillhörighet, identitet, samt hur historien och människors erfarenheter tolkas genom den kristna tron. Helgesson Kjellin har också ett särskilt intresse för pingströrelseforskning samt för forskning som berör den afrikanska kontinenten. Det interdisciplinära mötet mellan antropologi, teologi och missionsvetenskap utgör vidare en central utgångspunkt i hennes forskning, liksom forskningsfältet Anthropology of Christianity.

I sitt nya projekt kommer Helgesson Kjellin ägna sig åt migrationsfrågor och den nuvarande flyktingsituationen.

 läs mer om Kristina Helgesson Kjellins forskningsprojekt

Migration

Sara Gehlin

E-post: sara.gehlin@svenskakyrkan.se

Sara Gehlin, Forskningsenheten
Sara Gehlin

Curriculum vitae

Sara Gehlin är post doc-forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet sedan våren 2016. Hennes forskning är inriktad mot fredsfrågor i den internationella ekumeniska rörelsen. I sitt post doc-projekt närmar hon sig dessa frågor med utgångspunkt från FN:s resolution 1325, som lyfter fram kvinnors rätt till fullt deltagande i fredsprocesser. Mot denna bakgrund fäster projektet särskild vikt vid den diskussion kring vision och realitet som sker i gränslandet mellan feministteologi och ekumenisk fredsteologi. Avhandlingen, som bär titeln Prospects for Theology in Peacebuilding, lades fram vid Lunds universitet 2016. Den rör utvecklingen av begreppet just peace i samtida ekumenisk teologi och undersöker teologins resurskraft i religiöst motiverat fredsbyggande.

läs mer om Sara Gehlins forskningsprojekt

Kvinnor och fred