Foto: L Nilsson

Utredningen visar: Inget jäv eller korruption

I slutet av juli 2019 begärdes Wienerbageriet i Mjölby i konkurs. Tiden före och efter har de beslutande i pastoratet anklagats för allvarliga förseelser: jäv, korruption och oegentlig bokföring. Men några oegentligheter har inte förekommit. Det visar en utredning utförd på uppdrag av pastoratet och som presenterades för kyrkofullmäktiges ledamöter den 25 februari. Samtidigt påtalas att vissa misstag har begåtts, något att ta lärdom om inför framtiden.

 

Detta har hänt

2016 beslutade kyrkofullmäktige i Folkungabygdens pastorat att starta näringsverksamhet i aktiebolagsform. Ett holdingbolag (se faktaruta) och tre dotterbolag bildades med idén om olika verksamheter. 32 fullmäktigeledamöter röstade för, 3 ledamöter reserverade sig. En mycket tydlig majoritet. Beslutet fattades enligt Svenska kyrkans demokratiska principer.

I mars 2018 köptes Wienerbageriet i Mjölby och café- och konditoriverksamhet i kyrkans regi påbörjades. Under 2018 tappade bageriet intäkter på uppskattningsvis 1 Mkr, då beställningar från begravningsbyråerna helt uteblev. En oväntad och bekymrande utveckling. I februari 2019 fattades beslut att enbart tillåta bröd från Wienerbageriet i pastoratets lokaler. Detta väckte protester på flera håll och beslutet upphävdes. Vår intention har hela tiden varit att bedriva bageriet på marknadsmässiga villkor.

I december 2018 tillfördes verksamheten ett aktieägartillskott om 1,6 Mkr och i maj 2019 ytterligare 300 000 kr. Dessa beslut fattades av kyrkofullmäktige, även nu i stor majoritet. Tillskottet hjälpte dock inte utan i juni 2019 försattes bageriet i konkurs. Vi beklagar att de bagerianställda behövt sägas upp och att pengar gått förlorade. Viktigt att notera är dock att dessa pengar inte har tagits från kyrkoavgiften som går till den ordinarie verksamheten, utan fullt ut täckts av avkastning från kapitalplaceringar. Vårt kyrkliga arbete är opåverkat.

Idag sker ingen verksamhet i de tre dotterbolagen. Ett har försatts i konkurs och de två övriga, som aldrig har varit verksamma över huvud taget, är likviderade. I april 2020 tar kyrkofullmäktige beslut i frågan om framtiden för näringsverksamhet i Folkungabygdens pastorat.

 

Kritik och anmälningar

Vårt beslut att bilda aktiebolag och driva näringsverksamhet har väckt starka reaktioner. Åtskilliga artiklar och insändare har publicerats i media. Sedan våren 2018 har vissa näringsidkare samt ett juridiskt ombud, Torbjörn Lindhe, för ett 30-tal församlingsmedlemmars räkning, på olika sätt ifrågasatt vår start av näringsverksamhet. Anmälningar har gjorts till domkapitlet och konkurrensverket.

 
   

Domkapitlet har i samtliga fall utom två friat pastoratet. I det första fallet hade kyrkofullmäktiges beslut om aktieägartillskott inte innehållit någon sk barnkonsekvensanalys, som kyrkoordningen kräver . Detta rättades till vid ett senare sammanträde. I det andra fallet har ett beslut i kyrkofullmäktige ansetts ogiltigt: För aktiebolag är det bolagsstämman och inte kyrkofullmäktige som fattar beslut om resultat- och balansräkning, vinstdisposition, ansvarsfrihet för styrelseledamöter samt frågor om bolagsordningen. Kyrkofullmäktige får alltså inte ens besluta om rekommendation till fullmäktiges ombud vid bolagsstämman, vilket gjordes vid ett sammanträde.

 Invändningarna har i huvudsak handlat om följande:

  1. Anklagelser om jäv
  2. Anklagelser om korruption
  3. Anklagelser om bristande bokföring
  4. Ifrågasättande om kyrkan ska bedriva näringsverksamhet och huruvida Folkungabygden har agerat affärsmässigt

På uppdrag av Folkungabygdens pastorat har advokatfirman Delphi gjort en utredning kring de tre första punkterna.

 

Anklagelser om jäv

Bestämmelser om jäv finns såväl i kyrkoordningen som i aktiebolagslagen. I båda beskrivs jäv som en situation där det finns ett motstående intresse mellan en ledamot och det som beslutet rör. Enligt aktiebolagslagen innebär jäv att en styrelseledamot har kolliderande intressen att bevaka: egna eller närstående persons intressen som står i konflikt med de som bolaget har. Enligt kyrkoordningen får inte en ledamot av kyrkofullmäktige eller kyrkoråd delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten eller annan närstående person. Det gäller också vid omständigheter som kan rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet.

Anklagelser mot oss har framförts om jävsproblematik vad gäller de beslut som tagits av kyrkofullmäktige och kyrkoråd kring bolagsverksamheten. Vi har också kritiseras för att samma personer återfinns både i kyrkofullmäktige, kyrkoråd och bolagens styrelser. Att samma personer sitter i kyrkoråd och kyrkofullmäktige är praxis, helt förenligt med kyrkoordningen, och inget nytt eller unikt för Folkungabygdens pastorat. Till styrelsen för holdingbolaget valdes fullt medvetet representanter från pastoratets kyrkoråd, då vi ville ha full kontroll över näringsverksamheten och garantera att bolaget arbetade enligt kyrkans värderingar och med kyrkans bästa för ögonen. Samma styrelse valdes sedan till bageriets styrelse, av samma skäl. Kyrkoherdens roll är reglerad i kyrkoordningen och enligt denna ska kyrkoherden finnas med i alla organ och ha det övergripande ansvaret för all verksamhet. Att kyrkoherden har varit representerad i bolagens styrelser är alltså enligt reglementet.

I sin utredning konstaterar advokatfirman Delphi att utnämningen av styrelseledamöter till holdingbolaget borde ha hanterats annorlunda. Val av styrelse får anses beröra vissa av kyrkofullmäktiges ledamöter personligen och dessa borde därför inte ha deltagit i beslutet. Val av styrelse till holdingbolaget är formellt inte heller en fråga för kyrkofullmäktige utan för bolagsstämman i holdingbolaget. Någon jävsituation enligt aktiebolagslagen har det dock inte varit fråga om.

Vidare konstaterar advokatfirman att det funnits tillfällen då kyrkofullmäktige och kyrkorådet beslutat i frågor som berört aktiebolagen där ledamöter från bolagens styrelser deltagit i besluten i egenskap av ledamöter i kyrkofullmäktige och kyrkoråd. Eftersom sådana beslut inte berör ledamöterna personligen föreligger ingen jävssituation enligt kyrkoordningen. Men utredningen fastslår ändå att detta kan vara tveksamt då det finns risk för att en ledamot inte uppfyller kyrkoordningens bestämmelse om opartiskhet. Eftersom bolagen är helägda av pastoratet, och de inblandade organen utgör delar av samma helhet, finns det ingen intressekonflikt, dvs ingen jävssituation, enligt aktiebolagslagen.

Något jäv har heller inte konstaterats enligt de beslut som domkapitlet har granskat.

 

Anklagelser om korruption

Via ett juridiskt ombud, Torbjörn Lindhe, har pastoratet fått ta emot anklagelser om korruption från ett antal församlingsmedlemmar. Anklagelserna har handlat om förmånliga villkor för en tidigare anställd som anlitats som konsult, påstådda rabatter i bageriet och vänskapskorruption.

Advokatfirman Delphi konstaterar att den nämnda konsulten inte har haft särskilt förmånliga villkor, att rabatter i sig inte är att likställa med muta (dessutom har inga rabatter till personal eller förtroendevalda förkommit i bageriet), samt att anställa en person som man känner inte är tillräckligt för att utgöra vänskapskorruption.

Enligt advokatfirman har det inte framkommit något som tyder på att det förekommit givande eller tagande av muta eller annan form av korruption.

Utredningen uttrycker också att det är anmärkningsvärt att framföra anklagelser av detta slag utan att presentera några konkreta exempel.

 

Anklagelser om bristande bokföring

I skrivelser och tidningsinsändare har det framförts generella ifrågasättanden av hur bolagens bokföring har hanterats och hur kostnader har fördelas mellan pastoratet och bolagen. Specifikt har det framförts kritik mot att vissa lönekostnader som har bokförts på pastoratet borde ha bokförts i bolagen.

Det stämmer att lönekostnaden för vissa personer som har arbetat både i pastoratet och i bolagen enbart bokfördes på pastoratet. Vår tanke var hela tiden att särredovisning skulle ske så snart ekonomin i bageriet hade stabiliserats. Dessa lönekostnader rymdes inom liggande personalbudget. Pastoratets revisor har inte haft något att invända mot denna ordning.

Advokatfirman Delphi menar i sin rapport att det i nystartade bolag inte är ovanligt att kostnader som egentligen hör hemma i bolaget initialt tas av dess ägare. Att så har skett i pastoratet är därför i sig inget anmärkningsvärt. Däremot, fastslår utredningen, har detta försvårat bedömningen av bageriets finansiella situation och motverkat transparens i verksamheten. Det hade också varit fördelaktigt rent ekonomiskt att kunna dra av kostnaderna mot eventuella framtida vinster.

Sammantaget konstaterar advokatfirman i sin utredning att förfarandet att inte redovisa kostnaderna i näringsverksamheten var olämpligt men inte mot reglerna.

 

Svenska kyrkan och näringsverksamhet – lärdomar vi gjort

Det finns inga hinder för Svenska kyrkan att bedriva näringsverksamhet och så har också gjorts sedan lång tid tillbaka, t ex inom jord, skog, fastigheter, förskola och caféverksamhet. I kyrkoordningen fastslås att näringsverksamheten ska ha en naturlig koppling till den grundläggande uppgiften.

Domkapitlet i Linköpings stift har prövat frågan om bageriverksamhet i Folkungabygdens pastorat och fastslagit att naturlig koppling finns.

I Folkungabygdens pastorat, liksom i hela Svenska kyrkan, minskar antalet medlemmar. Det innebär att förutsättningarna för att bedriva verksamhet i nuvarande omfattning, med nuvarande antal anställda, successivt urholkas. Istället för att sälja tillgångar och/eller minska på verksamhet och anställda, ville vi få intäkter från annat håll. Vi såg också att bageriet/caféet kunde tjäna andra syften: diakoni, en mötesplats och ett ansikte utåt.

Vi hade de bästa intentioner, men med facit i hand ser vi att vi kunde ha agerat annorlunda på vissa punkter. Vi borde ha kommunicerat näringsverksamheten på ett bättre sätt för att skapa förståelse för betydelsen av den. Bolagets ekonomi kunde varit tydligare separerad från pastoratets. Styrelsen för bageriverksamheten tillfördes inte tillräcklig kompetens utifrån, vilket hade behövts av affärsmässiga skäl men också för att tydligare separera styrningen av aktiebolaget från styrningen av pastoratet. Möjligen skulle vi också gjort en mer kritisk bedömning av bageriets möjligheter att lyckas. Att kostnaderna skulle dra iväg på ett oplanerat sätt, samtidigt som beställningar på minnestunder helt uteblev, var dock inget vi förutsåg vid övertagandet av bageriet.

Vi ville med Wienerbageriet pröva något nytt och utveckla en verksamhet som skulle komma medlemmarna i Folkungabygdens pastorat till godo. Vi missbedömde hur starkt ifrågasatt kyrklig näringsverksamhet skulle bli. Vi hade heller inte räknat med de – som det visat sig – grundlösa anklagelser som riktats mot oss.

En opartisk advokatbyrå med gott renommé har nu kommit fram till att det inte skett några oegentligheter i samband med näringsverksamhet i Folkungabygdens pastorat. Vi tror att näringsverksamhet inom Folkungabygdens pastorat är en fortsatt möjlighet. Det finns flera goda exempel på det inom Svenska kyrkan och andra idéburna organisationer. Nu och i framtiden behöver vi hitta sätt att skapa inkomster för att stödja kärnverksamheten. Förhoppningsvis är vi nu bättre rustade för den utmaningen.

Mjölby i februari 2020

Ellinor Karlsson, Ordförande i kyrkofullmäktige i Folkungabygdens pastorat
Anne-Marie Karlsson, Ordförande i kyrkorådet i Folkungabygdens pastorat
Mattias Stålberg, Vice ordförande i kyrkorådet i Folkungabygdens pastorat
Leif Larsson, Styrelseordförande i Holdingbolaget i Folkungabygden AB
Fredrik Lennman, Kyrkoherde i Folkungabygdens pastorat

Frågor besvaras av kyrkorådets ordförande Anne-Marie Karlsson, 070-399 14 64

Advokatfirmans Delphis utreding i sin helhet finns att läsa här

Näringsverksamhet i Svenska kyrkan med fokus på lärdomar från kyrkans företagande i Linköpings stift / Lars Bengtsson, Curovis AB