Pilgrimsvandring

Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem. (Luk 24:13-14)

Vi går inte från Jerusalem till Emmaus, men vi går från Västra Tollstad till Alvastra Klosterruin. Eller från Heliga Hjärtas kloster via Västra väggar till Stocklycke. Eller från Heda via Västra Tollstad förbi Sverkergården. Det spelar ingen roll egentligen var vi går. Jesus går med oss där vi är.

Att pilgrimsvandra är ett sätt att närma sig sitt inre, se saker ur ett annat perspektiv, vidga sina vyer, lyfta blicken. Att stanna för att be, stanna för att vila, stanna för att ta in. Dela med sig av sina tankar, vi brukar prata om ”dela för att hela”.

Tystnaden kan ibland kännas obekväm

Ibland går vi tysta. För många kan det vara svårt. Vi är vana att prata med andra och tystnad kan kännas obekvämt. Tills man hittat lunken. Då är det ganska skönt att vara tyst och plötsligt hör man minsta ljud omkring sig, eller sina egna andetag, sina egna hjärtslag, sina tankar.

Vem är du?

Många gånger går vi tillsammans med människor vi aldrig tidigare mött. Men känslan av gemenskap infinner sig ofta snabbt vid en pilgrimsvandring. Man ställer inte frågor ”jaha, så vad jobbar du med?” Istället blir det ofta frågor som ”vem är du?”. Det är de vi är som är det viktiga. En nyfikenhet väcks om vad de andra tycker och tänker i frågor som vi annars kanske inte närmar oss. När vi vandrar där sida vid sida, eller på led, blir vi en gemenskap just där och då. Kan det vara så att det är för att Jesus slår följe med oss?

Är du nyfiken på att pilgrimsvandra är du varmt välkommen att komma med på någon av de vandringar vi kommer ha under våren. Vi kommer även att ha några pilgrimskvällar där vi fördjupar oss i vad pilgrimslivet innebär.