Nattvardskärl

Unga ledare i Mjölby församling visar hur man dukar nattvarden

Kalk, nattvardskalk

Kalkens litturgiska funktion i den kristna kyrkan är det kärl vinets ges i vid nattvardsfirandet. Firandet av mässan är ett centralt kristet sakrament och kalken motsvarar bägaren som Kristus använde vid nattvardens instiftande vid den sista måltiden med lärjungarna. En kalk består av fot, en nod och en skål så kallad cuppa.

Den medeltida kalkens cuppa är liten och ofta vidöppen. Efter reformationen blev cuppan betydligt större och mer klockformad då det blev vanligt att ge vinet till hela församlingen, vilket infördes genom reformationen.

Paten, Patén

Patenens liturgiska funktion är som en tallrik eller skål där brödet, oblaten bärs fram vid firandet av mässan.

På 1100-talet började små oblater komma i bruk och patenens storlek kunde anpassas efter diametern på kalkens cuppa så att patenen kunde användas som lock till kalken.

Oblatask

En oblatask är ett skrin för förvaring av oblater. Formen är rund eller oval och asken står ibland på fötter. Locket är ofta dekorerat med ingraverade fiskar, kors eller en olivkvist, alternativt smyckad med ädla stenar.

Vinkanna, karaff

Från vinkannan hälls vinet i kalken vid nattvardsfirandet. Den äldre vinkannan är till formen bukig med fot. Från slutet av 1800-talet och därefter är vinkannans form istället ofta rak.

Corporale

En kvadratisk duk av linne, ca 50x50 cm, ofta broderad med fem kors eller med ett invävt mönster mitt på duken.

Corporalet symboliserar Jesus svepning och ses som den första altarduken. Den förvaras hopvikt i bursan och breds ut på altaret som duk till kalken och paten.

Bursa

En pärmliknande kvadratisk (ca 18x18 cm) fodral för förvaring av corporalet. Bursan består av två hårda skivor, sammanfogade i ena kanten så att de kan slås upp som en bokpärm. Pärmarna är klädda med ett yttertyg och insidan fodrat med samma eller ett något tunnare tyg. Yttertyget är ofta dekorerat med broderi och kan vara av samma tyg som kalkklädet.

Bursan med corporalet ligger ovanpå kalken med klädet. Det öppnas vid dukning av nattvarden. Corporalet tas fram och breds ut på altaren och bursan ställs åt sidan.

Kalkkläde, - duk

En kvadratisk duk , ca 50x60 cm beroende på kalkens storlek, som läggs över kalken inför nattvarden. Det är ofta vackert broderat eller med invävd dekor. Färgerna följer kyrkoårets färger. Dekorens motiv varierar mycket men det är ofta ett framträdande kors när klädet ligger på kalken.

Då man förbereder nattvarden lägger man en torkduk över den tomma kalken. Över den patén med eventuellt en stor oblat ovanpå. Sedan pallan som lock. Kalkklädet läggs över pallan och bursan med det hopvikta corporalet i, läggs allra överst.

När nattvarden dukas upp på altaret tar man corporalet ur bursan, viker ut det som en duk att ställa kalk och patén på. Kalkklädet och pallan läggs undan och bursan ställs eller läggs vid sidan om.

Sockentyg, sockenbudstyg

Sockenbudstyget är ett fodral i trä, skinn eller tyg innehållande kalk, paten och oftast oblatask och vinflaska i litet format, avsett att användas vid sjukbesök.

Sockenbud innebär att tillkalla präst till en sjuk eller döende sockenbo (församlingsbo) för att ge nattvard. Därav namnet sockenbudstyg

Kalken kan ha en vin eller oblatgömma i foten.

Moderna sockenbudstyg utgörs ofta av en attachéväska innehållande nattvardskärl för firandet av mässa.

Källa

Bild och symbol i Guds hus - Bengt Ingemar Kilström
Kyrkans föremål beskrivande lexikon
Prästens kläderoch kyrkans textilier - Gunnel Berggrén
Talande tystnad - Carl Henrik Martling
Textilier i helig tjänst - Växjö stift
Tjänst i heligt rum - Carl Henrik Martling
Sacer - kyrkans inventarieförteckning