Kumla kyrka

Är den minsta av församlingens kyrkor och är från 1200-talets första hälft. Gå en rundtur i kyrkan och lyssna på en guidning.

Lyssna på en guidning om Kumla kyrka

Klicka på bilden och lyssna på en guidning om Kumla kyrka Foto: Corren
Den lilla romanska kalkstenskyrkan från 1200-talets första hälft har ett rektangulärt långhus med smalare absidkor under brant sadeltak. Stenkyrkan har sin planform relativt oförändrad sedan medeltiden.
Den romanska takstolen finns bevarad och delar av undertaket är sannolikt medeltida. Under 1400-talet slogs kryssvalv i långhuset. En rikt ornerad piscina på absidväggen intill altaret och en dopfuntsfot i kalksten som bildar fundament till predikstolen är medeltida inslag i kyrkan.
1696 skedde stora förändringar då den befintliga medeltida sakristian byggdes om. Vid 1700-talets början skänkte moderförsamlingen Svanshals det altarskåp från 1400-talet, tillverkat i Lübeck, som än idag pryder altaret.
Kyrkan hade tidigare ett medeltida västtorn, men dess överdel revs 1818. Vid samma tid revs 1400-talsvalven i långhuset och ersattes av ett tunnvalv av trä. Sedan 1950-talet hänger kyrkklockorna i en fristående klockstapel.
Kumla kyrka tillhör en grupp romanska absidkyrkor som finns representerade framförallt i länets västra del, och den är en av länets minsta medeltida kyrkor
 
Altarskåpet som vid 1700-talets början skänktes till kyrkanav moderförsamlingen  i Svanshals är från 1400-talets andra hälft och tillverkat i Lübeck. Översta raden föreställer Maria kröning, flankerat av två helgon. Därunder syns apostlarna Andreas, Petrus, Paulus och Johannes.
Dopfunt. Predikstolen vilar på den nedre delen av kyrkans medeltida dopfunt av kalksten. Den är prydligt skulpterad med bladformer och kan dateras till 1200-talet. En ny dopfuntskål i silver med tillhörande bord och dukar skänktes 1953 av fröken Märta Ottosson i Tungelunda
 
Krucifix Över absidens öppning hänger ett krucifix som skänktes av syföreningen 1940. Det kommer från Oberammergau, en liten Österikisk ort som är känd för sina träsniderier, men också för ett passionsspel, som har getts vart tionde år ända sedan 1634

Kumla kykobeskrivning