Text och foto: Annelie Sylvan
En av kyrkans volontärer är Katarina Johansson i Ödeshög. När församlingen bjuder in till sopplunch är hon på plats för att förbereda och servera, tillsammans med församlingsvärdinnan Gunilla Björn.
Miste sin man
För sju år sedan miste Katarina sin man i en olycka. Efter en första chockartad tid fick hon försöka orientera sig i ett helt förändrat liv. Hon gick bland annat med i kyrkans Leva-vidare-grupp, som leddes av diakon Ingrid Arnow-Utterberg. I samband med det fick Katarina frågan om hon ville hjälpa till vid församlingens soppluncher.
– Det ville jag gärna. Jag är även engagerad ideellt i Röda Korset och i bokkaféet här i Ödeshög. Det är skönt att ha något att göra, en uppgift. Och jag kommer ut och får själv träffa människor, säger hon.
Sorlet stiger
I församlingshemmets kök väntar svampsoppan i sin kastrull på gästerna. Den tillredde Gunilla redan dagen innan. Nybakat bröd ska skivas, smör och ost plockas ur kylen. De båda kvinnorna hjälps åt att duka fram, klädda i likadana färgglada förkläden.
– Det brukar komma uppåt 50 personer till våra soppluncher, berättar Gunilla.
Många av dem passar också på att ta del av en enkel bön i kyrkan innan, som följs av en halvtimmes lunchmusik med organisten Johan Hansson Lindström.
När sorlet stiger runt borden är de båda i köket redo att börja servera.
– Det är så härligt att höra pratet och skratten ta fart, tycker Gunilla.
Kalas med trerätters
Andra tillfällen då Katarina rycker in och hjälper till är vid 80-årskalasen, då församlingsmedlemmar som fyller 80 år bjuds in till högmässa och därefter en trerättersmiddag i församlingshemmet.
– Då behövs det händer kan jag lova, säger Gunilla med eftertryck.
Det kan vara så många som uppåt 40 personer att servera vid sittande bord.
Även Våffeldagen är populär och kräver flinka insatser i köket, intygar Gunilla och Katarina. De har hunnit bli ett väl sammansvetsat team efter ett stort antal serveringar tillsammans.
– Vi känner varandra och behöver inte säga så mycket, den andre vet ändå vad som ska göras, säger Katarina.
Hon råder fler att bli volontärer i kyrkan. Det ger mycket tillbaka, tycker hon.
– Och för mig är de ideella krafterna ovärderliga. Jag skulle inte klara mig utan Katarina och andra som hjälper till, säger Gunilla.
Det finns också andra sysslor du kan göra som volontär, exempelvis öppna kyrkor för besökare. Du är alltid välkommen att höra av dig till din församling!