Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Åsbo kyrka

Åsbo kyrka är en medeltida kalkstenskyrka, de äldsta delarna är troligtvis från 1100-talets slut.

Åsbo kyrka

Det sägs att biskop Knut invigde kyrkan 1181. Uppgifterna stämmer inte, då biskop Knut var biskop 1391-1426. Under åren 1173-1195 var Kol biskop. Om årtalet stämmer var det han som invigde kyrkan. Det kan vara så att 1181 var invigningsåret och att biskop Knut invigde kyrkan efter en utvidgning cirka tvåhundra år senare

Medeltida inventarier

Dopfunten från 1200-talet och är kyrkans äldsta inventarium. Den är av sandsten och har ett centralt avtappningshål. Dopfunten tillhör den så kallade Grännatypen, varav det finns fem kända exemplar kvar idag.
Två äldre helgonbilder skurna i ek finns. En piètabild, d.v.s. den sörjande Marie med Jesu kropp över knät från 1400-talet och en Anna själv tredjeskulptur, d.v.s. Anna, Maria och Jesusbarnet från 1500-talet. Färgerna är påmålade 1938.

Kyrkan byggdes ut

På 1400-talet blev kyrkan för trång. Den byggdes då ut mot öster. Den fick ett rakt avslutat kor med samma bredd som långhuset. En ny sakristia murades upp. Om man ska försöka föreställa sig hur kyrkan såg ut invändigt, blir det en långsmal sal under fria takstolar eller platt tak med smala fönsternischer. 

Omkring år 1450 täcktes kyrkorummet med tre lika stora kryssvalv, ett över koret och två över långhuset. Valven smyckades med band- och växtmotiv. I dag finns det inne i kyrkan en stockkista från medeltiden med rester av ribbor och slutstenar från de gotiska kryssvalven. De hittades vid gravöppningar i närheten av kyrkan.

Den äldsta kända teckningen på kyrkan är från 1670. Teckningen visar södra muren och koret. Vapenhuset är framför den sydvästliga delen av kyrkan. Till höger är koringången och tre likformiga, rundbågiga fönster, som ursprungligen varit smalare. Överst reser sig en lantlig variant av takryttaren på Vadstena Klosterkyrka.

Problem uppstod vid utbyggnaden

Då planerna för en utbyggnaden tog fart visade planen en utbyggnad där kyrkan hade torn i väster och korsarmar i norr och söder. General Fredrik von Rosen lovade att stå för byggkostnaderna på det villkoret att allmogen hjälpte till med jobbet. Bönderna ansåg att det var motbjudande att resa ett torn och onödigt att bygga två korsarmar. De vägrade därför att köra fram material till tornet.

Murarmästare Fuldt från Linköping, som besiktade planen, tyckte att planen för utbyggnaden var vacker men ansåg att det skulle bli för dyrt att utföra. Han gjorde då ett utkast till norra korsarmen, den blev sedan byggd efter hans förslag.

Murbruket tillreddes av lera, sand och kalk och blandades med halm och ormbunke. Sten och trä hämtades på Ribbings marker. Timret forslades till Huru sågkvarn. Under fem sommarveckor 1749 lyckades man bryta ned valven och delar av norra muren, mura upp korsarmen, höja gamla kyrkans murar cirka 75 cm samt slå brädtunnvalv över kyrkorummet. Byggnadskostnaderna år 1749 uppgick till 1164 daler kopparmynt. Kyrkan rappades utvändigt och vitmenades invändigt1750.

Klockstapeln blåste sönder 1774 och man ville bygga en ny. Men en lag från 1759 sa att man skulle undvika att bygga klockstaplar av trä och i stället flytta in klockorna i stentorn Man påbörjade byggandet av tornet och murade upp det cirka sex meter innan vinterkölden satte in. Stentornet var klart 1775 och i dess undervåning gjordes huvudingången. Det gamla vapenhuset revs, ingången murades igen och en ny fönsteröppning togs upp under läktaren.

På den västra tornmuren kan man läsa årtalet 1775 och det anger tornets byggår. Högst upp på östra murens gavel står B 1181. Det betyder att kyrkan är bygd 1181, det år då första stenkyrkan enligt tradition invigdes. Nedanför står det R 1847. R. Står för reparerad och anger tidpunkten då murar, valv och fönsteröppningar fick sin nuvarande form.Minnestavla över

Märta Somme

På den södra muren finns en minnestavla över Märta Somme. Det är det äldsta porträtt av en kvinna som levt och verkat i Åsbo. Iförd änkedräkt knäböjer Märta Somme invid den korsfäste Jesus. 

Stöld av silveruppsättningen

Av kyrkans gamla silveruppsättning finns inte mycket kvar. Natten mellan 23 och 24 maj 1851 bröt sig tjuvar in i sakristian och tog allt silver och ett stort belopp pengar. Då försvann nattvardskärl, dopskål och brudkrona. Dessa hittades aldrig.(Källa:Tusenårssteg)

lyssna till en guidning om åsbo kyrka

Klicka på bilden och lyssna till en guidning om Åsbo kyrka Bild: Tommy Hvitfeldt