Färentuna kyrka

Färentuna är Färingsös äldsta socken och en så kallad -tuna-ort, vilket innebar att den förr ingick i Sveriges fasta försvar och var en tillflyktsort för kungamakten. Under medeltiden låg det två kungsgårdar inom socknens dåvarande gränser. I Kungsberga, ett par kilometer nordväst om kyrkan finns lämningar efter en byggnad som skulle kunna vara det Kunungxbergh som kung Magnus Ladulås nämner i sina handlingar från 1282 och 1287. Det här gör att Färentuna socken haft ett stort kungligt intresse och kyrkan förmodligen uppfördes på kungligt initiativ. Typiskt för kungsgårdskyrkor är östtornet där tornet är ovanför koret och på så sätt skyddar det allra heligaste - altaret - och att tornet även fungerade som ett skyddsrum under orostider. 

Från början bestod kyrkan av ett långhus, kor och absid med tornet ovanpå koret. Absiden revs 1690. Långhuset var från början tio meter långt, men förlängdes med ytterligare tio meter på 1440-talet under kung Karl Knutsson Bondes försorg då han på den tiden ägde Färentuna socken. Sakristian kom till på 1300-talet och vapenhuset på 1400-talet. 1735 revs klockstapeln ute på kyrkogården och klockorna flyttade in i det nyrenoverade klocktornet. 

Kyrkans äldsta muralmålningar, i långhusets två östliga travéer och på triumfbågen, tillkom på 1440-talet och hör till den så kallde Tierpskolan. Målningarna i vapenhuset och i korvalvet utfördes omkring 1460 och hör till Strängnässkolan. Uner 1600-talet bemålades långhusväggarnas nedre del med draperimålningar. Väggarna vitkalkades 1685 och det enda som sparades var draperimålningarna. Dock togs målningarna fram igen under renoveringen 1927-28. 

Karl Knutsson Bonde (1408/09-1470) ägde under en period hela Färentuna socken och troligtvis är det han som står bakom det mesta som skedde i kyrkan under den här tiden. Bland annat förlängdes långhuset med tio meter åt väster, trätaket i långhus och kor ersattes med murade valv och tillförandet av träskulpturer från Danzig. 1446 gifte sig hans äldsta dotter i kyrkan. 

På 1700-talet flyttades predikstolen från södra väggen till norra och ett fönster togs upp på norrsidan. Långhusets fönster fick sin nuvarande form 1883. Bänkinredningen tillkom 1726 av snickarmästare Petter Strandberg från Uppsala. Innnan dess var det  endast stockar lagda som säten och som skildes åt genom stänger. 

Läs mer om Färentuna kyrka här.