På fettisdagen, dagen innan askonsdagen, inmundigas enligt gammal tradition semlan. Fettisdagen infinner sig dagen innan askonsdagen, detta år den 16 februari. Fastan är en fasteperiod på fyrtio dagar, vilken inleds under askonsdagen och pågår fram till och med påskafton. Innan fastan firas fastlagen, vilken innebär att man innan fastetiden skulle äta ordentligt och förbereda sig för en lång period av fasta. Kanske man kan säga att semmelinmundigandet är en nordisk något mindre uttrycksfull variant av ”Carne val”, vilket betyder ”Farväl till kött”. Medan man i Brasilien äter, dricker, dansar och festar under en hel vecka, så tar vi i Svedala det lite lugnare och lyxar till det med en semla.
Enligt traditionen skulle alltså semlan ätas under fettisdagen och kunde förtäras fram till palmsöndagen. Dessa traditioner var omgärdade av alvarliga regleringar och de som började sälja semlan eller fettisdagsbullen innan fettisdagen kunde få besök av länsman. Denna rigiditet har dock försvunnit och idag kan man i vissa affärer köpa semlor flera veckor innan jul.
Telins konditori vid Fridhemsplan höll dock ganska länge på traditionen och det brukade bli långa köer när dessa läckerheter på fettisdagen släpptes till försäljning. Nu för tiden går det att på nämnda konditori köpa semlor redan dagarna efter jul. Ja nog var jordbruksnämndens regelverk under femtiotalet gällande när man får äta fettisdagsbullar i strängaste laget, men att få längta efter dagen då detta bakverk äntligen är till försäljning, har också sin tjusning.
Semlans historia lär gå tillbaka till 1689 då det berättas om ”hetvägg” vilket är en översättning från tyskans ”Heisse Wecken” vilket betyder varma bullar. Så har vi namnet ”Semla” vilket lär komma ur plattyskan med den ungefärliga betydelsen ”bröd med finsiktat vetemjöl”.
I Stockholm kunde dessa mandelmassafyllda bullar inhandlas på bagerierna redan för tvåhundra år sedan, men innan dess tillagades de i hemmen. På den tiden var semlan mest ett nöje hos borgerligheten, men det finns också tidiga traditioner i södra Sverige av så kallade ”flirtbullar”. Dessa bakades med saffran och russin och de unga drängarna kunde då bjuda pigorna på dessa flirtbullar. Denna flirt kunde förstås leda till en djupare samvaro av mer amorös karaktär.
Det sägs också att Gustav den tredjes pappa Adolf Fredrik föråt sig på semlor, vilket då ska ha lett till hans död under fettisdagen 1771. Ja nu åt förstås kung Adolf Fredrik betydligt mer denna olycksaliga fettisdag anno 1771 så i vilken utsträckning semlorna skall ges skulden för konungens frånfälle är förstås minst sagt osäkert.
Semlan äts inför fastans inledning, en fyrtiodagars fasteperiod som påbörjas under Askonsdagen och avslutas påskafton. Antal dagar från askonsdagen till påskafton är dock fyrtiosex, vilket beror på att fastan bryts under söndagarna.
Askonsdagen föregås av fastlagssöndagen och de två söndagarna innan fastlagssöndagen ingår i förfastan och benämns Septuagesima och sexagesima. Septuagesima är latin och betyder ”den sjuttionde”, det vill säga sjuttio dagar innan påsk. Septuagesima följs av sexagesima vilket betyder ”den sextionde”, det vill säga sextio dagar innan påsk.
Påskens placering under kyrkoåret är en rest av den gamla månkalendern. Påskdagen infinner sig under första söndagen efter vårdagsjämningen efter fullmåne. Vårdagsjämningen infinner sig mellan 19 och 21 mars och påskdagen infaller alltid under perioden 22 mars till 25 april. I år 2021 infinner sig påskdagen 4 april. Nu är förstås allt inte helt enkelt. När påskdagen skall beräknas använder man sig inte av den astronomiska vårdagjämningen vilken ju kan infalla mellan den 19 och 21 mars, utan man bestämde sig för att vårdagsjämningen är den 20 mars. Punkt.
För att bestämma när fullmånen infinner sig så utgår man inte från den astronomiska fullmånen utan från den ecklesiastiska fullmånen, vilket beräknas genom Metons cykel. Vi ser från jorden månens faser nymåne, halvmåne och fullmåne och tidsavståndet mellan en nymåne och nästa nymåne kallas en lunation. Samma månfas uppkommer på samma veckodag var 19 år. Därav har varje år ett gyllental mellan 1–19, vilket beräknas enligt Metons formel: där årtalet delas med 19 vilket ger ett resultat på runda slängar 106. Var nittonde år är dock jämt delbart med 19, så som 2014.
När 2021 delas med 19 så får man ett ojämnt tal 106,37. 2021 minus 2014 (som ju är jämt delbart med 19) är 7 vilket då adderas med 1, vilket ger gyllentalet 8.
Man utgår då från första ecklesiastiska fullmånen söndagen efter 20 mars, som också kallas påskfullmånen, och med hjälp av bland annat gyllentalet 1–19, som man sätter in i Carl Friedrich Gauss formel, så kommer man fram till när påsken infinner sig mellan 22 mars och 25 april.
Det innebär att fastans inledning med askonsdagen räknas fyrtio dagar före påsk plus sex söndagar. Fastans inledning med Askonsdagen kan då infinna sig från 4 februari till 10 mars.
Fastan och förfastan beror ju av när påsken infinner sig och är därför under kyrkoåret rörlig. Det finns dock dagar under kyrkoåret vilka fastställs utifrån fasta datum så som juldagen då Jesu födelse firas. Nio månader innan juldagen firas Jungfru Marias bebådelsedag, det vill säga 25 mars. Fyrtio dagar efter Jesu födelse firas Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marias kyrkogångsdag det vill säga den 2 februari. Dessutom firas söndagarna efter trettondagen utifrån Juldagens placering,
Det innebär att antalet söndagar efter trettondagen kan variera betydligt, från första söndagen efter trefaldighet till sjätte söndagen efter trefaldighet.
Septuagesima och sexagesima kan vissa år befinna sig då det är kyndelsmässodagen, alltså söndagen närmast 2 februari, så är det innevarande år 2021 där sexagesima eller reformationsdagen infinner sig samtidigt som Kyndelsmässodagen. Så i år får vi uppmärksamma reformationen oavsett avsaknad av reformationsdagen. Å andra sidan uppmärksammas reformationen ständigt i Svenska kyrkan där tron allena, nåden allena och skriften allena för oss närmare Evangeliet. Tron på Jesus Kristus får betydelse i våra livs alla aspekter.
Nej, nu lämnar vi kalendersifferexercisen ty nu kommer vi till den intressanta frågan, hur semlan skall förtäras. Vissa väljer att äta den så som den är, kanske nedsköljd med en kopp kaffe. Konnässören föredrar dock att äta den strödd med kanel i varm mjölk. Här finns dock olika skolor. En del föredrar att lyfta på semlans lock och hälla den varma mjölken i semlan, medan andra föredrar att hälla mjölken vid sidan av. Frågan om kanel eller inte är förstås också en vattendelare.
Själv minns jag min barndoms semmelkalas när pappa handlat sju semlor på Martin Olssons bageri i Farsta centrum, förpackade i en stor tårtkartong och efter söndagsmiddagen skulle dessa eminenta bakverk avnjutas. Semlor åts från fettisdagen fram till veckan innan påsk och förutom fettisdagens tisdag, så var det söndagar, då ju fastan bröts, som semlor bars hem från Martin Olssons bageri av min far. Kanel och varm mjölk var det som gällde medan vi fem bröder bråkade om ifall mjölken skulle hällas i semlan eller vid sidan av. Dessutom envisades min mamma att hälla kall mjölk på semlan. Nåväl, smaken är som baken…
Mandelmassans beskaffenhet är förstås av största vikt. Dess konsistens och hur stora mandelbitar som mandelkrosset består av är en fråga om tycke och smak. Årets läckraste semla brukar utses där smaken, mandelmassans beskaffenhet, gräddens fluffighet, brödets smak och konsistens samt semlans utseende bedöms.
Idag finns det en hel uppsjö av varianter av semlor. Karlsbadersemlor, semlor med chokladgrädde, semlor fyllda med hallonsylt ja här är det bara fantasin som sätter gränser. Laktos och glutenfria semlor finns förstås, samt semlor där grädden bytts ut mot mjölkfria alternativ. Allt efter tycke och smak.
Nåväl. Nu närmar vi oss förfastan med Septuagesima den 31 januari och vi får läsa Matteusevangeliets 20 kapitel verserna 1 till 16 om ”Vingårdsarbetarnas lön”. Berättelsen pekar mot att i Guds rike är alla lika. Det spelar inte någon roll när i livet vi möter Kristus eller med hur stora åtbörder vi tillerkänner oss till Kristus. Ty Han ser djupt inom oss och tar emot oss så som vi är. I tron på Honom blir vi frälsta och fylls med längtan att följa Honom, och i Hans efterföljelse blir vi Hans vingårdsarbetare. Vi blir med våra egna förutsättningar, gåvor och tillkortakommanden något mer lik Honom. Så blir vi en del av Hans rike här på jorden.
