I år, 2021, inleds påskfastan med askonsdagen den 17 februari. Fasta innebär att under en tid avstå något, vanligtvis mat och ibland dryck, till förmån för något annat. Fasta kan påbjudas eller inledas på grund av hälsoskäl eller av religiösa skäl som syftar till andlig förnyelse, kontemplation eller fördjupning. De flesta religioner förespråkar eller påbjuder någon form av fasta: Inom Buddhism och Hinduism är fasta vanligt och påbjuds inför särskilda högtider samt att munkar och heliga män fastar regelbundet.
Inom judendomen är Jom Kippur dagen för förlåtelse och eftertanke. Jom kippur firas tio dagar efter rosh hashana – judiska nyåret, och infaller på den 10:e i månaden Tishrei. Den judiska kalendern utgår från månens astronomiska cykel vilken är drygt 29 dagar. Månaden räknas till 29,5 dagar, varav varannan månad har 29 dagar och varannan 30 dagar. Detta leder till 354 dagar vilket rimmar illa med det gregorianska solåret vilket är 365,25 dagar minus några decimaler. Det judiska månåret löser detta genom att man lägger till en månad under sju av åren som infaller under nitton år. Dessutom kompenserar man med jämna mellanrum genom att lägga till en dag under vissa månader. År ett var enligt den mosaiska berättelsen år 3761 f. Kr, vilket hänsyftar till skapelseberättelsen i Genesis. I år 2021 infinner sig Yom Kippur den 16 september enligt den gregorianska kalenderns tideräkning.
Under själva Yom Kippur avstår man från att äta och om möjligt dricka under 25 timmar för att försonas med Gud. Man avstår också från att bada, tvagar endast fingrarna och ögonen, låter bli att sminka sig och använda deodorant. Man bär inte läderskor eller har sexuellt umgänge.
Islamsk tideräkning inleds 16 juli 622 då Muhammed beger sig till Medina. Tideräkningen utgår från månåret, där varje månad är 29,5 dagar. Året räknas i tolv månmånader, vilket innebär att året blir 354 dagar. Här finns ingen anpassning till det gregorianska solåret, varför året förskjuts med 11 till 12 dagar beroende av det gregorianska solårets skottår. Det innebär att de muslimska högtiderna varje år förskjuts 11 till 12 dagar i förhållande till den gregorianska kalendern.
Den nionde månaden i den muslimska kalendern är ramadan, vilken enligt islams fem pelare påbjuder fasta. Den rättrogne muslimen fastar då i trettio dagar, vilket innebär att man inte äter så länge som solen är uppe. Efter trettio dagars fasta infaller Eid, då det äts, dricks och festas i tre dagar. Dessutom fastar muslimen en dag i den första månaden muharram.
Inom Kristendomen finns goda möjligheter till fasta. Den mest påtagliga fasteperioden är förstås påskfastan, vilken inleds under askonsdagen och pågår fram till och med påskafton. Fasteperioden omfattar fyrtio dagar och bryts under söndagarna, därav fyrtiosex dagar från askonsdagen till och med påskafton. Den sista påskfasteveckan som inleds med palmsöndagen fram till påskafton brukar kallas passionsveckan. Påskens placering under året är en rest av månkalendern, varför påskdagen kan infinna sig mellan 22 mars fram till 25 april. Det innebär att fastans inledning, askonsdagen, kan variera från 4 februari fram till 10 mars.
Advent infinner sig under fyra söndagar före juldagen. Fram till tusentalet var adventstiden en fyrtio dagars lång fasteperiod, vilket under tusentalet förändrades till en fyra veckors ”fastetid”.
Om man vill vara lite skämtsam så kan man uttrycka sig att Kristendomen var först med fem två metoden. Under onsdagen, dagen innan skärtorsdagen, förrådde Judas Jesus och under långfredagens morgon dör Jesus på korset. Enligt kristen tradition är fredagen en fastedag och enligt gammal kristen tradition är också onsdagar fastedagar. Så den som vill leva efter fem två dieten har goda möjligheter enligt kristen tradition. Att fasta innebär att avstå något, vanligtvis att äta under en begränsad tid för att ägna sig åt kontemplation och andlig fördjupning. Vi avstår något för att få något annat vanligtvis av andlig karaktär.
I Matteusevangeliets fjärde kapitel berättas om när Jesus fastar fyrtio dagar och fyrtio nätter i öknen:
”Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att sättas på prov av djävulen. När han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter blev han till slut hungrig. Då kom frestaren och sade till honom: »Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd.« Jesus svarade: »Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun.« Sedan tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sade: »Om du är Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han skall befalla sina änglar och de skall bära dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten.« Jesus sade till honom: »Det står också skrivet:
Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov.« Nu tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet
och sade: »Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig.« Då sade Jesus till honom: »Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka.« Då lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjänade honom.” Matt 4:1-11
Troligtvis är berättelsen om hur Jesus frestas av djävulen i öknen efter att ha fastat i fyrtio dagar, förebilden varför påskfastan omfattar fyrtio dagar. Jesus uppmanar oss att följa Honom och att i bön och fasta inte göra stora åthävor. ”Gå in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader som ser i det fördolda belöna dig.” Matt 6:6
När så Jesus undervisar om fasta uppmanar han oss att:
När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. Matt 6:16-18
Under påskfastetiden förbereds korsets mysterium. Här finns tid för eftertanke och begrunda inför nåden, den nåd som Jesu Kristi korsvandring, där allas vår synd och skuld spikas upp på korset och i Hans uppståndelse på påsknatten blir all vår skuld försonad. Detta är Guds kärleksgåva, ty ingen man eller kvinna undkommer synden. Likt Paulus skriver i Romarbrevet “det goda jag vill det gör jag inte, medan det onda jag inte vill, det gör jag” förmår vi inte med våra gärningar att göra det som är gott i Guds ögon. Vi kommer hela tiden att komma till korta. Ändå undkommer vi förtappelse, genom tron på Jesus Kristus.
Under adventstiden, julen och trettondagarna är inkarnationen närvarande. Gud blir genom Jesus Kristus fullt ut människa och är fullt ut Gud själv. Det är den ende Guden som uppenbarar sig i mänsklig gestalt. I hans uppenbarelse lever vi och verkar här i världen. Inkarnationen, Guds människoblivande, uppenbarar Han närvaro med oss i världen. Detta är julens mysterium.
Påskfastan, passionsveckan med Palmsöndagen, skärtorsdagen och långfredagen samt påsknattens mysterium pekar mot Guds uppdrag här på jorden för vår frälsnings skull. Under påskfastan påminner vi oss om och förbereder oss för Jesu vandring till Jerusalem, den sista måltiden och Jesu lidande och död på korset. Så väntar vi på påskens mysterium, då Jesus uppstår från de döda. Men påskens mysterium återkommer vi till.