Foto: Jenny Sigeman/IKON

Gravrätt och Gravbrev

Gravrätt

Rätten till gravplats kallas gravrätt. Den uppkommer genom upplåtelse av plats på en allmän begravningsplats till en fysisk person, kallad gravrättsinnehavare, för gravsättning av kista eller urna. I normalfallet är upplåtelsetiden 25 år. Gravrättsinnehavaren har rätt till ny upplåtelse för ytterligare en 15-årsperiod när upplåtelsetiden gått ut. Vid en ny gravsättning i en gravplats med redan upplåten gravrätt förlängs gravrätten automatiskt så att den blir 25 år. Flera personer, t ex en syskongrupp kan tillsammans vara gravrättsinnehavare. Denne eller dessa antecknas i gravbok eller gravregister och utövar rättigheter och har skyldigheter enligt begravningslagen.

Gravrättsinnehavarens rättigheter och skyldigheter

Till rättigheterna hör

·  att bestämma vem eller vilka som skall gravsättas på gravplatsen

·  att bestämma gravanordningens utseende

·  att bestämma gravplatsens utsmyckning och ordnande i övrigt

·  att teckna avtal om gravskötsel

·  att få gravrätten förnyad

·  att överlåta eller återlämna gravplatsen till upplåtaren.

Till skyldigheterna hör

·  att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick

·  att följa upplåtarens föreskrifter för begravningsplatsen

·  att meddela ny adress för gravrättsinnehavare

·  att anmäla ny gravrättsinnehavare.

 

Gravbrev

När en ny gravrätt upplåtits skall ett gravbrev upprättas. Gravbrevet är ett bevis, ett kvitto, på vem som innehar rätten till gravplatsen, men det är inte innehavaren av gravbrevet som innehar rätten utan den som är antecknad som gravrättsinnehavare. Därför är det viktigt att gravbok eller gravregister innehåller rätt uppgift om vem som är gravrättsinnehavare. Vid ny gravsättning i en befintlig grav med pågående gravrätt skall en komplettering göras i gravbrevet med uppgifter om den gravsatte.

Gravbrev skickas ut ca 1-2 veckor efter jordfästningen.