Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Om S:t Olofs kyrka

Enligt legenden utpekade den Helige Sigfrid platsen för S:t Olofs kyrka. Detta måste ha ägt rum under missionstiden på 1000-talet.

Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan uppfördes av bruten kalksten under tidigt 1100-tal.Det gör S:t Olof till den äldsta kyrkan på Falbygden. Kyrkan låg i närheten av den medeltida stadens torg och har motstått flera av de bränder som i ödelagt staden träbebyggelse.

Det kan tyckas egendomligt att en så stor kyrka uppfördes i Falköping, som vid denna tid var en lite by med ett fåtal invånare. Förklaringen finner vi kanske i den omständigheten att Falköping redan tidigt var en betydande knutpunkt för både riksvägar och häradsgränser.

Om kyrkobyggnaden

Kyrkan av långhus med smalare absidkor i öster, sakristia i norr samt västtorn. Den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100-talet, återstår tämligen intakt i den befintliga kyrkans östra del. Vid grävningar i och kring kyrkan har påträffats grundmurar till en äldre sakristia samt ett västtorn, bägge i förband med absidkyrkans murar (det nuvarande västtornet härrör sannolikt också från medeltiden).

Redan under 1200-talets mitt eller under dess andra hälft förlängdes långhuset i väster. Kyrkan har haft flera tillbyggnader på nordsidan, däribland ett troligen medeltida magasin (rivna vid 1800-talets mitt). Den nuvarande sakristian tillbyggdes 1918-20. 

Kyrklig särställning

Sankt Olof är ett representativt och välbevarat exempel på de två århundraden som framförallt präglat det medeltida kyrkobyggandet i Västergötlands centralbygder: 1100- och 1200-talen. Det finns emellertid också anledning att framhålla kyrkans exceptionella drag, däribland dess storlek och sammansatta planform, vilket tyder på att Falköping haft en kyrklig särställning redan under äldre medeltid. Kyrkan har skilda sadeltak över långhus och absidkor; västtornet kröns av en spira som i sin nuvarande form härrör från 1918-20.

Flera renoveringar under 1900-talet

Under 1900- talet har kyrkan genomgått flera omfattande restaureringar, främst 1950 under Gunnar Hovings ledning och 1959-61 med Ivar Tengbom som arkitekt. I samband med restaureringarna gjordes både utanför och innanför kyrkomurarna arkeologiska undersökningar under ledning av Harald Widéen. Exteriören blottar sedan dess ett tuktat kalkstensmurverk, där flera av medeltidskyrkans muröppningar markerats. I det i övrigt oartikulerade murverket utmärker sig långhusets unggotiska sydportal med inställda kolonner och koniskt formade kapitäl. Ingång även i väster via tornets bottenvåning.

Kyrkorummet är helt övervälvt; långhusets två östliga kryssvalv härrör sannolikt från ombyggnaden under 1200-talet eller strax därefter och har ribbor av finhuggen sandsten. Interiören har också påverkats av de restaureringar som skett under 1900-talet. Vid restaureringen 1918-20 erhöll koret en dekorativ målningsutsmyckning av konstnär Filip Månsson. Glasmålningen i absidkorets östfönster är från 1960 och utformat av konstnär Gunnar Torhamn. Predikstol från 1643. Orgelfasaden från 1866 härrör från en orgel byggd av E. A. Setterqvist. 

renovering 2018-2019

Under perioden juni 2018 till mars 2019 genomfördes en omfattande renovering av S:t Olofs kyrka. Kyrkan rengjordes och målades invändigt. Både de putsade väggarna och träväggarna fick en ljusare nyans och kyrkan som helhet fick en mer enhetlig färgsättning.

Den kanske största förändring som genomfördes var att de fasta kyrkbänkarna togs bort. Bänkarna ersattes med kopplingsbara, klädda stolar i en nyans som harmonierar med den övriga färgsättningen. Tanken är att detta både ska ge en bättre komfort för besökarna och skapa ett mycket mer flexibelt kyrkorum. Dessutom har det byggts stenbänkar som extra sittplatser utmed kyrkans väggar. 

Glas över gravhällarna
Tillgängligheten i kyrkan har också blivit bättre för alla besökare genom att golvet blivit slätare. Detta har åstadkommits bland annat genom att glasskivor placerats över ett antal av de gamla gravhällarna. I det utrymme som tidigare var kyrkans toalett har det byggts ett litet pentry. En större toalett, tillgänglig för alla, har byggts under läktaren.

Glasmosaikfönstret ett blickfång
Under renoveringen på 1950-talet var en strävan att lyfta fram kyrkans arkitektur med de vackra bågarna och valven. Vägg- och takmålningarna från förra sekelskiftet målades över och kyrkorummet gjordes mer stilrent. Altaret och Gunnar Torhamns glasmosaikfönster fick bli centrum och blickfång.

En målsättningen med det senaste renoveringen var att ytterligare förstärka det intrycket.  Det vackra mosaikfönstret avbildar scenen där Jesus tvättar lärjungarnas fötter. Det är en påminnelse om att Jesus Kristus är kyrkans mitt och hur hans tjänande exempel ska ligga till grund för kyrkans uppdrag att älska och värna församlingen.

(Källa: Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister)