Återbruk med varsam hand

Att återanvända gammal gravmark, istället för att anlägga ny, är både ett sätt att spara på miljön och att bevara den unika karaktären på äldre kyrkogårdar.

Falköping är en av de Skaraborgskommuner som växer snabbast just nu. I takt med befolkningsökningen är det inte bara bostäder som det kommer att bli brist på i centralorten.
– Inom tio år har vi inte längre någon plats för gravsättningar på ny mark på kyrkogårdarna inne i staden. Då måste vi antingen återanvända mark, eller anlägga ny, berättar Ola Friman som är tillförordnad kyrkogårdschef.
– Vi är ett miljödiplomerat pastorat och det innebär att vi har med ett hållbarhetsperspektiv i allt vårt arbete. Att anlägga nytt när det finns gammal mark att använda är ett resursslöseri som vi gärna vill undvika om det går.

Återbruk av gravmark handlar alltså om att återanvända gamla gravar som lämnats tillbaka till kyrkogårdsförvaltningen. Skälen till att en grav återlämnas kan vara flera. Det kan till exempel handla om att de anhöriga inte längre vill, eller kan, sköta graven, att gravrätten på 25 år löpt ut och att kyrkogårdsförvaltningen inte fått tag i någon gravrättsinnehavare eller att graven blivit vanvårdad.

Idag finns cirka 700 återlämnade kist- och urngravar på S:t Sigfrids och S:t Olofs kyrkogårdar i centrala Falköping. Enligt begravningslagen måste det gått minst 25 år sedan den senaste personen begravdes innan en grav kan övertas. Gravfriden innebär också att befintliga kistor och urnor får ligga kvar i jorden. Nya gravsättningar görs endast i det övre, orörda jordlagret – som när man gravsätter flera familjemedlemmar i samma grav.

ekonomiskt och miljövänligt

De flesta gravar som inte är kulturgravar kan återanvändas. Det finns gravar med gravsten eller med både gravsten och ram. Om man väljer att återanvända en gravsten blästras den gamla texten bort så att en ny gravrättsinnehavare kan gravera text på stenen. Att återanvända en gravsten och förse den med ny text är både ekonomiskt och miljövänligt. Att nytillverka en gravsten kräver till exempel sju gånger mer energi än en gammal som återanvänds.

– Dessutom bidrar återanvändningen till vår kulturhistoria. Genom att behålla de gamla stenarna kan vi bevara vissa tidstypiska, äldre gravkvarter. Det flesta återlämnade gravar finns på de äldsta delarna av kyrkogårdarna som är väldigt vackra och lummiga miljöer, säger Ola Friman.
Han påpekar också att det inte finns något rätt eller fel när det gäller återbruk. Alla måste få göra som de själva vill.
– För vissa kanske det här inte alls känns som ett bra alternativ, säger han. Men vi vill gärna berätta om att möjligheten finns och visar gärna gravar för den som är intresserad.

urngravar, askgravar och askgravlundar

När kyrkogårdarna i Falköping anlades under 1800-talet var alla gravsättningar jordbegravningar. 2017 var andelen bara 14%. För att anpassa kyrkogårdarna till dagens förhållanden görs också gamla kistgravar om till urngravar, askgravar och askgravlundar.
Askgravplats är en gravplats med begränsad gravrätt som kan liknas vid ett mellanting mellan traditionell grav och minneslund. Askgravlund är en gravplats utan gravrätt, det vill säga en gemensam, anonym gravplats. Den kan jämföras med en modern form av minneslund. Askgravlund finns på både S:t Olofs och S:t Sigfrids kyrkogårdar.

Under hösten inleds arbetet med att göra tillgängligheten bättre till den äldsta delen av S:t Olofs kyrkogård. En ny ingång i kyrkogårdsmuren ska öppnas intill Villhelmsro där det också byggs en parkering. Under nästa år ska det också byggas en toalett.

Ta gärna kontakt med kyrkogårdsförvaltningen om du vill veta mer om återbruk av gravar eller gravstenar eller om du har andra frågor som rör våra kyrkogårdar.