Lyssna

S:t Laurentii kyrka

Välkommen in i S:t Laurentii kyrka!

S:t Laurentii kyrka är Falkenbergs äldsta byggnad. Den rymmer en spännande historia in i vår egen tid.  Kyrkan byggdes omkring år 1300. Under krigsåren på 1500-talet brändes kyrkan ner, men byggdes upp igen. Tornet byggdes till på 1700-talet. När Falkenbergs kyrka byggdes 1892 förvandlades S:t Laurentiikyrkan till gymnastiksal. Den användes även till filmvisning, föreläsningar mm. På 1920-talet återinvigdes den som kyrka. Falkenbergskonstnären Tore Heby har snidat predikstolen och altarringen. S:t Laurentii är en populär dop- och vigselkyrka.

Välkommen!

Sankt Laurentii kyrka, interiör

Foto: Henrik Enarsson

Fördjupning

Sankt Laurentii kyrka byggdes omkring år 1300 och är Falkenbergs enda bevarade byggnad från medeltiden. Den är uppkallad efter Sankt Laurentius, som var diakon i Rom på 200-talet e.Kr. Laurentius hade hand om ståthållarens kassa, men valde att ta pengarna och köpa mat till de fattiga. Då ståthållaren ville se räkenskaperna samlade Laurentius ihop de fattiga och sjuka och sade: ”Här ser du den eviga skatten, som aldrig förminskas utan växer”. Laurentius dömdes till döden genom halstring över glödande kol.          

Sankt Laurentii kyrka byggdes under vår danska tid. Kyrkan saknade torn och långhuset var bara 12 meter. Eftersom det bara bodde högst 200 personer i Falkenberg vid denna tid, kunde kyrkan användas som skyddsrum i krig. Den enda ingången var sydsidan och fönstren satt högt. På 1400-talet fick kyrkan ett lågt torn med trappgavel och långhuset blev förlängt. 

Krigets härjningar

Under nordiska sjuårskriget 1563-1570 brändes kyrkan ner, men byggdes senare upp igen. Bänkar sattes in, fönstren förstorades och väggarna vitkalkades. De rosa pelarna och druvklasarna målades.  Den rödmålade draperingen vid korfönstret har troligen tjänat som inramning till en tidigare altartavla. Målningarna på hörnen i altarväggen föreställer till vänster Mose med lagens tavlor och till höger hans bror, översteprästen Aron, med en välsignande hand. På södra väggen visas scener ur Nya Testamentet.

Unik kormålning

På 1700-talet sker nästa stora förändring. Tornet byggs högre och får det utseende som det har idag. Trätaket välvs och målas i rokokostil av den tyske mästaren Linkmaier. Målningarna med änglarna illustrerar bönen Vår Fader.

Takets tre stora centralmålningar illustrerar avsnitt ur Uppenbarelseboken. Över orgel-läktaren illustreras helvetet. Den mellersta målningen visar yttersta domen med Jesus som domare. Den tredje målningen vid koret illustrerar Kristus Konungen.

På korväggen ser vi en bild av kung David, Israels störste kung. Han levde kring år 1 000 f.Kr. och var en duktig krigare, men diktade också musik. Det märkliga här är hans högtidliga placering ovanför altaret. Tittar man noga, ser man att kungens harpa är tillmålad senare. Den ursprunglige, för oss okände konstnären, har alltså målat Gud Fader. Senare har man ogillat att måla av Gud och istället för att måla över, förändrat altarbilden till kung David, vilket måste anses vara både märkligt och unikt inom kyrkokonsten.

Kyrkan som gymnastiksal

Redan efter någon generation målades både väggar och tak över. Staden växte och Sankt Laurentii kyrka började kännas trång. Den ambitiöse, nytillträdde kyrkoherden Heüman beslutade raskt att bygga en ny pampig kyrka mitt emot stationshuset. Den kunde invigas redan två år senare, år 1892. Det vanliga vid denna tid var att man rev de gamla medeltids-kyrkorna, men eftersom skolan behövde en gymnastiksal inredde man istället Sankt Laurentii kyrka med ribbstolar och rep. Den fungerade också som föreläsningssal, biograf och t o m som skyttebana.

Kyrkan återställs

På 1920-talet återställdes Sankt Laurentii kyrka. Mycket av inventarierna hade sålts eller stulits. En del lyckades man få tillbaka,  t ex dopfunten från 1500-talet, ljuskronan närmast koret från 1600-talet samt duvan och psalmtavlan från 1700- talet. Vägg- och takmålningar plockades fram och nya bänkar tillverkades. Så småningom införskaffades krucifixet, vilket är placerat i korfönstret, från Oberammergau. 

Predikstol och altarring tillverkades av falkenbergskonstnären Tore Heby på 1970-talet. Predikstolen visar hur Jesus uppväcker en tolvårig flicka. Altarringen med pingstliljor påminner om pingstundret då den Helige Ande utgjöts över apostlarna och Kyrkan föddes. Det fristående altaret byggdes samtidigt som altarringen. Korset på framsidan har murats   av gammalt golvtegel som återfunnits under kyrkans nuvarande golv.

I taket hänger ett votivskepp från 1974, skänkt av kyrkvärden Anna Skantze till minne av hennes make som omkom vid en sjöolycka i Kattegatt. I korets golv ligger två gravhällar   över en dansk och en svensk borgmästare – Karl Jacobsen och Söhren Sörensson.

År 2011 genomfördes en mindre inre renovering av kyrkan, som rustades för framtiden och tillgängligheten blev större. Sankt Laurentii kyrka är flitigt besökt och använd. Den är populär för dop, vigslar och begravningar.  Här firas veckomässor, musikandakter och gudstjänster vid de större högtiderna.

Ett vardagsrum för helighet

Du som idag besöker Sankt Laurentii kyrka är själv en länk i kyrkans långa historia. Varje generation har gett sitt bidrag och låtit sin tro forma gudstjänstrummet. Så får kyrkan vara en plats där tiden genomkorsas av evigheten, där vardagen möter det heliga och där människan möter Gud.

Besöksadress

Storgatan 50, 31131 Falkenberg