Foto: Renée Backe

Näs kyrka

Näs kyrka

Hitta till till Näs kyrka >>

Hör oss berätta om Näs kyrka >>

Ladda ner en folder om Näs kyrka >>

  • Öppen dygnet runt under sommaren. Då kyrkan saknar uppvärmning används den ej för gudstjänster eller kyrkliga handlingar under vinterhalvåret.
  • Näs kyrka rymmer 60 personer.

Klicka på bilden nedan för en virtuell rundvandring i Näs kyrka

Klicka på bilden för en virtuell rundvandring i Näs kyrka (länk till Google) Foto: Magnus Högfeldt

På en kulle strax bakom Trollenäs slott ligger den gamla Näs kyrka. Den är en sevärdhet med kulturhistoriskt intresse, intimt förknippad med hela slottsmiljön och den stora omgivande parken. 

Näs kyrka står liksom slottsparken under sommarmånaderna öppen för besök. Här hålls också gudstjänster från midsommardagen till slutet av augusti. I den fysiska riksplanen är kyrkan ansedd som ett riksintresse för kulturminnesvården: "Slottet från 1500-talet och Näs medeltida kyrka med sengotiska kalkmålningar samt Trollenäs kyrka från 1861 bildar en historiskt mycket intressant miljö."

PLATSEN

för kyrka och slott har valts under forna ofärdstider. På två sidor är de kringflutna av åar. Saxån delar sig här i två armar och den utskjutande landtungan eller NÄSET blev befäst med en borg eller slott redan på 1000-talet. Slottet hette i äldre tider Näs. Då det kom under den Trolleska släktens ägo ändrades namnet 1720 till Trollenäs. Kyrkan räknar sina anor från 1100-talet och den tjänstgjorde som församlingskyrka fram till 1860 då de båda församlingarna Gullarp och Näs slogs samman till en enda under namnet Näs. Samtidigt förenade man sig om en ny kyrka. Namnet för kyrka och församling ändrades 1899 till Trollenäs. Gullarps medeltida kyrka var i så dåligt skick att den jämnades med marken och fick tjäna som byggnadsmaterial i den nya kyrkan. Tornet på Näs kyrka revs samtidigt och ersattes med en trappstegsgavel. Det är också sannolikt att även denna sten användes för det nya storstilade kyrkobygget. 

PATRONATSRÄTTEN

Den kyrkliga organisationen var vid denna tid alternativt regal och patronell till Trollenäs fidekomiss. Detta innebar att kyrkoherde skulle tillsättas varannan gång av Kungl Maj:t och varannan av fidekomissarien. Till slottsherrens skyldighet hörde därför att låta bygga och underhålla den nya kyrkan. Eftersom Näs kyrka var i relativt gott skick förutom det omtalade tornet bestämdes inget om denna. Kyrkan bedömdes i stället vid en biskopsvisitation 1855 kunna bibehållas efter en betydligare reparation. I och med patronatsrättens upphörande 1922 överlämnade patronus utan ersättningsanspråk den nya kyrkan och kyrkogården till församlingen.

STIFTELSE

I en av kungliga kammarkollegiet år 1972 utförd utredning om äganderätten till Näs gamla kyrka heter det: "Näs gamla kyrka har varit sk ödekyrka sedan 1861 och utgör en för sig bestående kronolägenhet under allmän disposition med benämningen Näs kyrkojord Nr ett. Den formella äganderätten till kyrkojorden med kyrkobyggnad torde få anses tillkomma Näs gamla kyrka såsom självständig stiftelse." 

OMBYGGNADER

Redan en utvändig blick röjer kyrkans ålder och många omändringar. Av den medeltida romanska kyrkan finns endast långhus och absid kvar. Åt söder fanns en ursprunglig utbyggnad motsvarande den åt norr. Kyrkan hade således formen av ett kors. År 1820 revs denna utbyggnad och öppningen murades igen liksom en dörr och ett fönster på södra sidan. Än idag kan man se att långhuset bär spår av nyinsatta stenar.

Den norra utbyggnaden gjordes år 1600 för att förse kyrkan med fler sittplatser. I den fanns stolsrader uppställda ända fram på 1900-talet. Denna utbyggnads omändring till gravkor skedde i samband med restaureringen1926. Kyrkans fasad ändrades 1860 då den karakteristiska trappstegsgaveln uppmurades. Det gamla tornet från 1641 hade fått skatta åt förgängelsen eftersom det var illa medfaret. Den stora kyrkklockan uppsattes i Näs nya kyrka och den lilla i V.Strö kyrka.

En kyrkogård hörde naturligtvis till kyrkan och den var omgiven av en femkantig stenmur. Av gravvårdarna från mitten av 1800-talet återstår endast få. Möjligt är att de i kyrkan belägna gravhällarna tidigare legat på kyrkogården.

INTERIÖR

När man kommer in i kyrkan lägger man genast märke till valven med målningar från 1400-talet. De är utförda i flera lager på de gotiska valvbågarna som slagits under ett äldre trätak. Bäst bevarade är målningarna i korbågen och absiden. Trots ett flertal restaureringar av dessa klenoder framträder endast fragmentariska bilder och ornament. Altaret har nymurats och flyttats fram i absiden och försetts med en nyare kalkstenshäll. Ovanpå denna står altaruppsatsen. Den är förfärdigad 1771 av en okänd mästare och har fått ersätta en yngre från år 1817.

GÅNGNA SLÄKTLED

Tegelgolvet är fortfarande intakt och här ligger sex sirligt uthuggna gravstenar från 1400-1500-talen. På den mest utmärkande framme i koret ses två personer stående vid var sin sida samt en krans av adelsvapen. Texten förtäljer att här vilar Tage Thott död 1562 och hans maka Else Ulfstand. Denne herremann hörde till den första ätten som enligt traditionen residerat på Trollenäs slott ända från 1000-talet.

KRYPTA OCH GRAVKOR

Under en tung kalkstenshäll med fyra ringar döljs nedgången till den djupa kryptan. Här nere finns sex träkistor med stoft av framlidna medlemmar av de Thottska och Trolleska ätterna. I gravkoret ses två vita sarkotager. Här vilar friherre Nils Trolle och hans hustru Anna. Friherre Nils Trolle var en av initiativtagarna till iordningställande av det gravkor där han och hans maka har fått sitt sista vilorum. Gravkoret är skilt från det övriga kyrkorummet med ett järnstaket. Ovanpå detta lyser ätten Trolles vapen i rött. Då kyrkan var i full användning under 1800-talet har den haft en läktare över ingången. Grundstenarna till läktarens pelare finns ännu kvar i golvet. En åttastämmors orgel har kunnat höras från läktaren. Detta musikinstrument kom 1860 till användning i den nya Näs kyrka. Samma öde rönte tornuret vars urtavla man nu kan se på den nya kyrkan. Ursprungligen hade kyrkan 54 blåmålade bänkar. Predikstol saknas men förr hade kyrkan en rikt ornamenterad predikstol snidad med bibelspråk. Det är okänt när den avlägsnades.

DOPFUNTEN

På en kalkstensplatta vid norra väggen står 1100-talsdopfunten uppställd. Den anses vara ett verk av mästaren med korstriangeln. Dopfatet har bilder av jungfru Maria och ängeln Gabriel. Doptunten motsvarar exakt beskrivningen på den i V. Strö forna kyrka. V.Strö förra kyrkas dopfunt har alltså kommit till rätta och får åter göra tjänst i Näs kyrka. Men var finns den ursprungliga dopfunten som av allt att döma är försvunnen sedan 1860? Månne den har kommit på liknande avvägar som den i Gullarps kyrka som en lång tid användes som vattningsho åt betesdjur. Denna dopfunt finns numera i Helsingborgs museum.

RESTAURERINGEN 1926

På grund av lyckliga omständigheter har den gamla församlingskyrkan i Näs kommit att sparas åt eftervärlden. Den bedömdes 1860 åter kunna sättas i stånd genom en grundlig reparation. Det skulle dröja ända in på 1900-talet innan initiativ togs till den föreslagna restaureringen. Riksantikvarieämbetet fastställde 1926 ett av arkiteikt Einar Lundberg i Malmö upprättat restaureringsförslag. En summa på 12 000 kr hade ställts till förfogande. Man iordningställde gravkor, krypta, golv, altare, dopfunt, målningar, epitafier, series pastorum och andra utsmyckningar och textilier.

Klicka på pilarna på bilden nedan för fler bilder från Näs kyrka

Helgmålsbön från Näs 1992

Klicka på bilden nedan - den tar dig till SVT:s Öppet Arkiv och den helgmålsbön som spelades in i Näs kyrka 1992.

Helgmålsbön från Näs 1992 (Svt Öppet Arkiv)
Näs kyrka 1935 Foto: Mårten Sjöbeck

KONTAKTA EXPEDITIONEN

– när du vill fråga något eller boka dop, vigsel, hyra lokal

0413-34 70 00 • eslov@svenskakyrkan.se

Besöksadress: Utvägen 9, 241 31 Eslöv
Postadress: Box 61, 241 21 Eslöv

Öppet

  • Mån, tis, tor 9-15 (lunchstängt 12-13)
  • Ons, fre 9-12

Söker du någon enskild anställd – se här >>