Denna artikel är ursprungligen publicerad i vårt församlingsblad. Du kan läsa fler artiklar från tidigare nummer här >>
.jpg?doprocessing=1&ci=0%2c73%2c842%2c474&w=936&ra=1.6&c=85)
Affärsmannen Martin Luther
Efter att ha deltagit i studiecirkeln och varit med på resan i Luthers fotspår kan jag inte frigöra mig från tanken att Luthers övertygelse om att kyrkan behövde reformeras väckte entreprenören inom honom och fick hans idéer att bli mer spridda och bättre mottagna än om han hade suttit och funderat i klostret.
[Publicerad 2016-11-16]
När han var färdig med studierna hade han skapat den bästa plattform man kunde ha på 1500-talet för att nå ut med sitt budskap; en kombination av universitetskatedern och kyrkan. Han hade konstaterat att det fanns en marknad för reformering av kyrkan och han visste att flera hade gjort tappra men illa förberedda eller ofullständiga försök. Några hade t ex gjort översättningar av delar av Bibeln till tyska men uppenbarligen gjort för dåliga tolkningar eller haft en för dålig distributionsapparat för att nå ut till en större publik.
Luther insåg tidigt att han inte skulle klara av att administrera sitt projekt att reformera kyrkan på egen hand. Han var impulsiv, grodor halkade lätt ur hans mun och pengarna rann mellan fingrarna på honom. Däremot visste han att var en idéspruta och en, för att använda modern ”svenska”, doer som fick saker att hända om han bara fick hjälp att hitta rätt verktyg. Det var vid den här punkten i hans gärning som kyrklig entreprenör som han hade turen att träffa Käthe. Hon var, med ett modernt språkbruk, mellan två jobb och anställdes som ekonomichef i ML enterprises. När verksamheten växte och Luther i sann entreprenörsanda ökade sitt risktagande insåg han att hans arbete kunde komma att innebära att han fick lämna hemmet för en längre tid.
Han valde därför att befordra Käthe till vd och fortsatte själv sitt arbete som arbetande styrelseordförande. Han kunde ändå behålla den totala kontrollen över företaget eftersom kvinnor inte kunde vara firmatecknare i 1500-talets Tyskland. När Käthe tillträdde som VD hade bolagsordningen ändrats så att verksamheten utöver reformationsarbete även omfattade djuruppfödning, pensionatsverksamhet samt handel med jordbruksfastigheter; en sinnrik kombination som snabbt ledde till välstånd för familjen Luther.
En uppgift som varken Martin eller Käthe klarade av var marknadsföring av Martins verk. Att spika upp teser på en slottskyrka var visserligen genialt för att nå ut i de akademiska och kyrkliga kretsarna i furstendömet men knappast ett effektivt sätt att reformera en kyrka. När Luther insåg detta valde han att anställa en marknadschef, hans vän Melanchton. Melanchton hade visserligen en del åsikter som avvek från Luthers, men Luthers omsorger om Melanchton gjorde att han aldrig förde en offentlig debatt med Luther. Vem biter av den hand som föder en, i synnerhet om man anar att födan kommer från en person som är på väg att uträtta storverk?
Luther visar att påståendet ”det är inte de stora inkomsterna utan de små utgifterna som gör dig rik” är sant. Han lät fursten bekosta uppehället för honom och hela hans skrivarstab när han översatte bibeln på Wartburg och han lät honom också bekosta den nya manteln när han skulle uppträda inför riksdagen.
Luther och Melanchton lyckades också väl i sin marknadsföring av den översatta Bibeln. På fem år lyckades de med hjälp av utsända marknadsförare sälja 100.000 tyska biblar. Utgivningen var raffinerad: man började med Nya Testamentet som förmodligen är den del av Bibeln som är lättast att tolka och därför krävde minst personal att färdigställa. När Nya Testamentet var insålt fortsatte man att ge ut Gamla Testamentet; inte hela på en gång utan i portioner. Vem vet, de kanske hade en klubb där man kunde förhandsboka kommande volymer. Om Camilla Läckberg bara hade gett ut sina böcker på svenska och inte haft hjälp av sitt förlag, internet, morgonsoffor, bokklubbar, m m; hade hon kunnat sälja 100.000 böcker genom att låta sina trognaste fans promenera runt på landsvägarna och sälja böcker?
Vi har lärt oss av historien att Luther lyckades väl i sitt företagande. Förutom att han hade en trygg privatekonomi lyckades han med sin affärsidé som syftade till att skapa en kyrka för alla. Han lyckades så väl att ett av hans mindre smarta marknadsföringsdrag, att spika på en kyrkport, ensamt hade gjort honom till världskändis.
/ Michael Wetterberg (deltagare i vår studiecirkel/resa om Luther och själv affärsman i Eslöv)