Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Eskilstuna Besöksadress: Eskilstuna pastorat, Kyrkans hus, Smörparken, 63219 Eskilstuna Postadress: Eskilstuna pastorat, Box 307, 63104 Eskilstuna Telefon:+46(16)170700 E-post till Eskilstuna

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Gillberga kyrka

Här kan du se vad som är på gång just nu och läsa mer om Gillberga kyrka

Gillberga kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet och tillhör Västra Rekarne församling. Kyrkan består av ett långhus med kor i öster. Den nordvästra delen av långhuset är en romansk kyrkobyggnad från 1100-talet. Medeltida murverk finns kvar i tornets nedre delar, långhuset, vapenhuset och norra korsarmen. Kyrkan bestod ursprungligen av ett långhus, ett smalare kor i öster samt ett torn i väster.

Senare under medeltiden gjordes koret lika brett som långhuset, en sakristia byggdes till i norr, ett vapenhus byggdes invid långhusets södra sida.

Under mitten av 1800-talet omformades hela byggnadskroppen genom att förses med trappgavlar samt ett mångkantigt kor. Fasaderna är vitkalkade och försedda med trappgavlar. Kyrkan har spånklädda sadeltak. Sakristians tak är klätt med plåt.

Vid en invändig renovering 1896 dekorationsmålades väggarna och valvribborna, målningar som dock togs bort vid nästa renovering 1934, då också tre av korets fönster murades igen.

Dopfunten är kyrkans äldsta inventarium från 1100-talet, huggen i sandsten. Kyrkogården ligger söder om kyrkan och sluttar svagt ned mot söder.

  • Kyrkan rymmer 120 sittande personer. 

Adress

Gillberga kyrka, Skricksta, 635 13, Eskilstuna 

Bild: Mattias Pettersson

Dopfunten står i gamla sakristian, som 1859 fick nytt valv och förenades med kyrkorummet genom en hög valvbåge. Funten är av en i Sörmland vanlig typ gjord av sandsten på 1100-talet och således kyrkans äldsta inventarium. Den omnämnes upprepade gånger i kyrkans handlingar under stor förnedring. År 1718 t. ex. begärde pastor att få ett grifteställe, och då föreslogs en grav ”gent emot predikstolen, som var nederfallen och fylld med sopor, sten och den gamla stenfunten ...” År 1830 hade den ställts ut på kyrkogården. Nu har den emellertid kommit till heders igen. Den medeltida stenskålen är emellertid för stor för senare tiders vattenösning, och därför skänktes 1773 en silverdopskål av ägaren till Biby, landshövding Henry Leijel, och år 1934 infogades i stenfunten ett fat, ritat av arkitekten Erik Fant och tillverkat av konstsmeden Eskil Björklund.

 

Bild: Mattias Pettersson

Predikstolen är ett utomordentligt gott arbete i brunbetsad ek och svart ebenholtz. Den är gjord av en bildhuggare Jöns för 300 daler och skänktes av amiralen Gustaf Adolf  Sparre på Biby år 1682, således vid den tid han sökte förmå bönderna att hjälpa till att utvidga kyrkan. År 1859 ordnades med direkt uppgång från sakristian, men troligen i början av 1700-talet gjordes det draperi i brun kalksten, som sitter bakom predikanten. Predikstolen har givetvis tidigare suttit längre ned i kyrkan. - År 1693 skänktes också sorgdraperier av svart sammet med fransar för att bekläda predikstolen och altaret med.

Bild: Mattias Pettersson

Stiernsköldska koret. Den viktigaste förändringen under 1600-talet var att ett gravkor byggdes söder om kyrkans kor, vars vägg genombröts av en valvbåge. Den inre dekorationen visar, att det var riksrådet och amiralen Claes Stiernsköld (d 1676), som skulle få sitt vilorum i korets källarvalv. I sockenstämmoprotokollen finns några notiser om bygget. Amiralen på Biby avsåg att utvidga den då alltför trånga kyrkan och begärde böndernas hjälp 1671, och elva år senare var frågan uppe på nytt, men bägge gångerna ansåg bönderna att företaget skulle bli för betungande. Endast gravkoret byggdes, troligen 1671 eller något av de närmaste åren.

 

Gillberga kyrka Bild: Mattias Pettersson

Trappgavlar. Någon större förändring av kyrkbyggnaden blev det inte fråga om förrän brukspatron Lars Gustaf Celsing på Biby på 1850-talet lät bygga nytt kor på kyrkan med grav källare därunder avsedd som släktgrav åt hans familj. Traditionen säger att han vid ett besök hos Karl XV på Bäckaskog i Skåne skulle ha fått sådan beundran för slottets gamla klostertorn, att han beställde ritningar med skånska trappgavlar både på torn och gravkor.

Fattigbössan. Väster om vapenhuset sitter på en tjärad stolpe en fattigbössa av järn, en gång på 1770-talet gjuten vid Hällefors bruk i Södermanland.

 

Bild: Mattias Pettersson

Kyrkogården omgavs förr av en mur med brädtak. Förbindelsen med yttervärlden gick genom två murade portar. Den ursprungliga kyrkogården var mycket mindre än i våra dagar. År 1912 skedde en avsevärd utvidgning av kyrkogården mot söder, där den rymliga von Celsingska familjegraven bör observeras bl. a. genom att denna gamla brukssläkt låtit familjens forna järnbruk Hällefors gjuta minnestavlorna på gravarna.