Haydn och Skapelsen

Haydn var 63 år gammal när han återvände till Wien efter sitt andra gästspel i England. Trots sina tidigare framgångar kände han sig motiverad att fortsätta skapa och utforska nya områden. Han övergav symfonin och stråkkvartetten och började istället fokusera på stora körverk. Under denna period komponerade han det storslagna mästerverket Skapelsen, ett oratorium från 1796–1798 som blev en enorm framgång. Han komponerade även några av sina främsta mässor under denna sena period.

Haydn hade tidigare skrivit oratorier i den italienska stilen, och efter att ha hört Händels verk Messias och Israel i Egypten under en stor Händelkonsert i London blev han djupt berörd. Han hade med sig en engelsk oratorietext i Händels stil, baserad på Miltons Paradise Lost (Det förlorade paradiset), och efter mycket tvekan beslutade han sig för att tonsätta den själv. Baron van Swieten, en entusiastisk Händelbeundrare, översatte texten till tyska för Haydn.

Haydn lade ner all sin kraft på att skapa något enastående. Han beskrev hur han bad till Gud varje dag för kraft att fullborda verket och kände sig djupt from under arbetet. Skapelsen är märkligt inspirerad och full av fantasi. Haydn tog sig friheter gentemot den traditionella oratorieformen för att låta innehållet diktera gestaltningen. Verket innehåller älskvärda arior med enkla och folkmusikliknande karaktär, och solisterna och kören blandas ofta i samma stycke istället för att hållas åtskilda.

Verket har också en betydande roll för orkestern, vilket man kan förvänta sig av en framstående symfoniker som Haydn. Orkestern spelar en viktig roll i det imponerande förspel som kallas »Die Vorstellung des Chaos« och i övriga delar av verket. Händels influenser kan endast ses i några få nummer, medan andan av naiv fromhet och personlig storhet liknar det i Messias.

Skapelsen följer troget den bibliska skapelseberättelsen och är uppdelad i tre delar. Den första delen beskriver skapelsen av ljuset, himlen, havet och marken. Den andra delen handlar om skapelsen av fåglar, havets djur, solen, månen, stjärnorna och de övriga djuren och människan. Den tredje delen fokuserar på berättelsen om Adam och Eva i paradiset. Solisterna, som tidigare var ärkeänglar, förvandlas till Eva och Adam. Varje del avslutas med en stor fugerad sats.Sammantaget är Haydns Skapelsen är en imponerande och poetisk hyllning till Guds skapelse. Verket är känt för sin rika naturmåleri och den enastående inspiration och fantasi som Haydn visade under komponerandet.

Dirigent Bengt Eklund om Haydns Skapelse

»Det kändes som att tiden var inne för mig att för första gången framföra detta magnifika verk, särskilt då församlingen har valt skapelse och klimat som tema för hösten. Dessutom var det en stark önskan från vår kyrkoherde Annelie att vi skulle framföra Skapelsen, och det är svårt att säga nej till det.

Verket i sig bjuder på en otrolig skönhet i musiken. Det finns fantastiska melodier och en stor dramatik, samtidigt som mycket av musiken är bedårande vacker. Enligt min åsikt är den absolut vackraste delen när den första soluppgången beskrivs. Det ger en sådan gripande känsla, nästan som att få gåshud.

Som dirigent är det en stor utmaning att förena alla delar till en sammanhängande helhet. Det finns många tempoväxlingar där mycket vilar på dirigentens axlar. Orkestern som framför Skapelsen är omfattande. Normalt sett brukar man minska orkesterns storlek av ekonomiska skäl, men vi har valt att behålla full styrka, något som verkligen behövs i den imponerande Engelbrektskyrkan. Det kommer att bli underbart att få framföra detta mästerverk här tillsammans med Engelbrekts kammarkör, Drottningholms Barockensemble och tre fantastiska solister vilka är som skapade för att tolka denna musik på bästa sätt.«