Andreas Hallén: 100-årsjubileum av Missa Solemnis

Andreas Hallén (1846–1925) var en framstående svensk tonsättare som tillbringade större delen av sin musikutbildning i Tyskland. Han studerade vid konservatoriet i Leipzig och tog privatlektioner hos Joseph Rheinberger. Hallén hade en betydande inverkan på det svenska konsertlivet, inte bara genom sina kompositioner utan även genom sitt organisatoriska engagemang. År 1884 blev han invald som medlem i Kungliga Musikaliska Akademien. Han rekonstruerade Musikföreningen i Göteborg och grundade Filharmoniska sällskapet i Stockholm. Under sin tid som dirigent för Filharmoniska sällskapet (1885-1895) introducerade han bland annat Bachs Matteuspassion i Sverige. Han grundade också den Sydsvenska filharmoniska föreningen i Malmö år 1902 och var dess ledare under några år. Hallén var också verksam som musikkritiker och tjänstgjorde en tid som kapellmästare vid Kungliga Operan. Mellan 1909 och 1919 undervisade han i komposition vid Musikkonservatoriet i Stockholm. Stilistiskt sett efterliknade Hallén främst Franz Liszt och Richard Wagner, vars musik han entusiastiskt främjade inom den svenska konsertscenen. Med tiden började han kombinera dessa influenser med nordisk folkmusik på ett sätt som i viss mån kom att bli stilbildande inom svensk musik. Halléns kompositioner anses allmänt vara tekniskt skickliga och han hade förmågan att skriva effektfullt både för kör och orkester, även om hans verk saknade en tydlig personlig prägel. Han komponerade ett flertal operor, inklusive Harald Viking, Hexfällan (senare omarbetad till Valborgsmässa) och kanske hans mest framgångsrika verk, Waldemarsskatten. Han skrev också musik till skådespel. Utöver kammarmusik komponerade han körverk som Ett juloratorium och Missa solemnis, symfoniska dikter som Die Toteninsel (inspirerad av Arnold Böcklins målning) och Sphärenklänge. Hans orkestermusik inkluderar även två svenska rapsodier. Särskilt det andra av dessa, som bygger på folkmelodier som Hej tomtegubbar, har blivit mycket populärt på senare tid, särskilt genom Sveriges Radios tradition att spela inspelningar av verket på julafton eller juldagen. Halléns Missa solemnis kom att uruppföras i Engel-
brektskyrkan 1923 två år före hans död. Andreas Hallén begravdes också i Engelbrektskyrkan 1925. Utifrån tonsättarens egen önskan framfördes två av satserna ur hans Missa solemnis.