Det är tradition att man under fastan samlar in pengar till välgörande ändamål.
Under de senaste veckorna har vi nåtts av nyheten att flera familjer aktiva i vår församling har fått utvisningsbeslut ifrån Migrationsverket. För stunden har utvisningarna avvärjts genom att överklaganden har skickats in till högre instanser. I väntan på beslut finns akuta konkreta behov: uppehälles- och boendekostnader, sjukförsäkring och avgifter för rådgivning och advokater. Hur länge man väntar på beslut är oklart. Det kan handla om veckor, månader, i vissa fall kan man vänta mer än ett år för ett avgörande. Skulle utvisningar blir aktuella tillkommer andra kostnader – t.ex, flygbiljetter till utvisningslandet.
Vår ”fastekampanj” upphör inte vid Påsken – vi kommer att ta emot gåvor så länge behoven kvarstår.
Vill du vara med och ge?
Swisha till Döderhults församling, 123-222 21 49
Märk betalning:
Akut

Akutinsamling
Namninsamling
Du kanske har sett på vår Facebook-sida att vi håller på med en namninsamling? Dela gärna vidare så fler i Sverige kan vara med och skriva under.
Seda och Artyom och deras tre söner Alexandr, Pavel och Daniel har varit en naturlig del av Kristdala sedan de kom hit. Ett sätt som vi hjälper dem just nu är att göra en namninsamling som kommer lämnas vidare till politiker och myndigheter.
Svensk migrationspolitik på villovägar
Resultatet av nuvarande migrationspolitik är i många fall i otakt med den allmänna rättskänslan. Lagar, regler och myndigheter finns till för oss medborgare för att upprätthålla och skydda det goda samhället. Men det som nu drabbar många invandrare går emot vad de flesta av oss uppfattar som rätt och rättfärdigt. Svensk migrationspolitik har gått vilse.
Förändringar i migrationslagstiftning, regelverk och direktiv har på senare tid skett på bred front och det är inte möjligt att här peka på allt som är problematiskt. Två tydliga exempel får räcka. Det första exemplet är det höjda försörjningskravet för arbetstillstånd. Utlänningslagen kräver en ”god försörjningsnivå” och det tolkas som en grundlön på minst 28.480 kr/månad. Många yrken, bland annat vårdbiträde, har normalt sett inte en lön som når upp till de nya kraven och det leder till en systematisk utrensning av människor som sköter sig och bidrar till det svenska samhället. Dessutom gör vi oss själva en björntjänst genom att sparka ut folk som har en viktig samhällsuppgift, något SVT-nyheter har rapporterat om.
Det andra exemplet gäller något så grundläggande som FNs barnkonvention. Jag exemplifierar med en familj i min närhet som P4 Kalmar har nyligen rapporterat om. Migrationsverket säger att barnen, 14, 12 och 8 år, alla födda här i Sverige, kan utvisas till föräldrarnas hemland utan att bryta mot barnkonventionen. Trots att barnen aldrig satt sin fot i detta land påstår Migrationsverket att de har en starkare anknytning till föräldrarnas hemland än till Sverige. Argumentet är att de har en starkare ”juridisk ställning” i det landet eftersom det är där de är medborgare. Men för dessa barn är Sverige deras hemland. Här har de vuxit upp, här har de sitt språk, sina vänner och sin trygghet, sitt privatliv och sin identitet. Att i deras ålder mot sin vilja utvisas till ett främmande land där de saknar egentlig anknytning skulle vara fullständigt förödande.
För en utomstående är det tydligt att det bästa för barnen i detta fall skulle vara att få stanna i Sverige, men då skulle ju deras föräldrar också behöva stanna och det är det som är kruxet – notera dock att det är två föräldrar som jobbar och bidrar till Sveriges välfärdssystem, men utan att själva få någon glädje av det, såsom sjukförsäkring eller barnbidrag.
Det som sker i detta och många andra fall är att en grundläggande lag som upprätthåller människovärdet överges till förmån för egna regelverk och direktiv. Dessutom gör vi återigen oss själva en björntjänst. Det är minst sagt ironiskt att vi i en tid då vi oroar oss över låga födelsetal samtidigt driver en migrationspolitik som sparkar ut en mängd barn som skulle kunna bidra till att bygga det framtida Sverige. Är detta något vi medborgare vill ha?
Att människor som är väl integrerade, uppskattade och älskade i sina lokala sammanhang drabbas av utvisningsbeslut går helt enkelt emot rättskänslan. Det är ett sundhetstecken att vi bli upprörda och engagera oss. Det visar på medmänsklighet.
Det är uppenbart att Sverige i många fall har misslyckats med integrationen och vi behöver hitta lösningar på det. Men i bristen på bra lösningar tycks lagstiftare och myndigheter skjuta vilt omkring sig utan hänsyn till vem man träffar – collateral damage.
Vi måste hitta sätt att hantera invandring och integration som tar större hänsyn till varje enskilt fall. Lagar, regler och direktiv måste blir mer ändamålsenliga. Och vi kan aldrig någonsin tillåta oss att kompromissa med de grundläggande mänskliga rättigheterna. Samtidigt som många förfasar sig över hur Donald Trump och hans administration hanterar vissa invandrargrupper i USA så pågår en mer eller mindre systematisk utrensning av invandrare i vårt eget land, men den pågår lite mer i det tysta. Svensk migrationspolitik har gått vilse. Ta hjälp av den moraliska kompassen och rättskänslan för att navigera klokt och hitta rätt riktning framåt.
Mathias Sånglöf, präst i Döderhults församling
Denna debattartikel publicerades i Barometern 29/4/2025