Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Degeberga-Everöds församling Besöks- och postadress: Skaddevägen 8A, 29731 Degeberga Telefon: +46(44)355450 E-post till Degeberga-Everöds församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Lyngsjö kyrka

Degebergavägen 190, Everöd.

Max antal besökare 100 personer.

Lyngsjö kyrka är byggd på 1100-talet i romansk stil. Byggnadsmaterialet är s.k. gråsten som togs direkt från åkrarna i trakten. Från början fanns också en absid, men denna revs 1796, p.g.a. att den fått förfalla. Från kyrkans tillkomst härrör också de små fönstren som finns högt uppe i koret.

Antemensalet, frontplåten på altaret, är en av kyrkans stora klenoder och tillkom också på 1100-talet.
Troligen är det tillverkat i Lund av samma hantverkare som utförde arbeten till domkyrkan.
Antemensalet har 13 bilder som är drivna i kopparbleck och förgyllda.

Den dominerande sexkantiga bilden i korsarmens mitt föreställer Jungfru Maria, Himladrottningen. I sin famn har hon Jesusbarnet. De cirkelrunda fälten i den liggande korsarmen föreställer till vänster Mose med lagens tavlor och till höger Aron med sin grönskande stav. Ovanför och nedanför Jungfru Maria är de gammaltestamentliga
konungarna David och Salomo avbildade i halvcirkelformade rundlar på den vertikala korsarmen.

De övriga åtta rektangulära avbildningarna föreställer profeter med skriftrullar i händerna. Antemensalet är unikt i Sverige då det sitter på sin ursprungliga plats – i Lyngsjö kyrka. 
Vid Baltiska utställningen 1914 i Malmö var antemensalet utlånat och rönte stor konstnärlig uppmärksamhet.

Altartavlan och predikstolen är från 1600-talets början och i renässansstil. I altartavlans ovanparti finns Karl XI:s och Ulrika Eleonoras namnchiffer, som har ersatt tidigare kungligheters. Målningen med den törnekrönte Frälsaren tillhörde tidigare Köpinge kyrka men överlämnades till lyngsjö församling 1863. Runt predikstolen finns fem bilder föreställande Paulus och de fyra evangelisterna.

"Här är skulpterade med drastisk realism och frodig fantasi 2 st skräckfigurer, monstra i hälften människa och hälften djur och 2 st fantasidjur. De två människoliknande varelserna utför varsin pantomim, varvid deras ansikten avspeglar fräck bestialitet parad med burlesk humor. Denna framställning är betingad av den då gängse föreställningen att människan före dopet befinner sig i det ondas och monströsas våld, i demoniens värld, varur hon genom dopet lösgöres, befrias och renas."

Dopfunten, som är av sandsten, är tillverkad av Tove Stenmästare, som var både kyrkobyggare och skulptör. Förutom traditionella bilder ur Jesu liv finns det sex bilder, som visar ”Mordet i katedralen”. Det är ärkebiskopen av Canterbury, Thomas Becket, som blir nerstucken vid högaltaret i sin kyrka av fyra soldater på uppdrag av kungen Henrik II, femtedag jul 1170.
Det var ett resultat av stridigheter mellan kyrka och stat som föranledde detta. Bilderna föreställer kung Henrik på sin tron, därefter soldaterna rusande till katedralen. Hugget över ärkebiskopens nacke avbildas och sista bilden föreställer Thomas med korsstav i handen. Thomas Becket blev redan två år efter sin död helgonförklarad, vilket symboliseras av korsstaven.
T S Elliot, känd engelsk författare och nobelpristagare 1948, har behandlat detta drama i versdramat Mordet i katedralen.
Nedre kuppan (latinskt cupa, kuppa  kallas den skålformade delen av en nattvardskalk, en dopfunt eller av ett dryckeskärl på hög fot) har fyra ganska sedvanliga figurer uthuggna. Två skräckfigurer, hälften djur och hälften människa, samt två fantasidjur.
Ursprungsfärgen i rött, grönt och blått skönjes sporadiskt på delar av funten.

"Dödens port", den för ögat fullt synliga, igenmurade lilla portalen 144 cm x 61 cm stor, på korets nordvästra vägg, vittnar om tiden då Lyngsjö var en centralort i Gärds härad.
Här låg då bl. a. häradets tingshus och här verkställdes straffen för de brott, som begicks under en period på ca 100 år. Detta handlar om tiden mellan 1649 och 1750. Dödsstraff fanns i Sverige på den tiden och därmed också avrättningsplatser.
Från kyrkan, ca 800 meter nordväst, fanns en avrättningsplats - galgbacken.
Den dödsdömde erhöll sista nattvarden från prästen i kyrkan, men fick inte använda sig av huvudingångarna i långhuset, utan ödmjukt gå in genom den låga, lilla portalen.
Därefter tog den 800 meter långa vandringen till galgbacken vid. sista avrättningen i Lyngsjö skedde år 1836.

 Kalkmålningarna i koret och på triumfbågen är lika gamla som kyrkan. De har under en längre tid varit överkalkade men upptäcktes vid restaureringen på 50-talet. Idag återstår bara fragment av de målningar som Finjamästaren lär ha utfört. Att det varit en stor mästare vittnar ängeln med de utbredda vingarna på triumfbågens insida om.  

 På nordvästra korväggen skönjes en sekvens där Maria halvliggande övervakar badet av Jesus.
Till höger om den stora ängeln står en ängel i helfigur. Troligen ängeln som uppenbarade sig för herdarna med sina får och vakthundar juldagens morgon då Jesusbarnet föddes.

På sydvästra väggen kan en bildsektion härledas till tidpunkten för Jesus frambärande i templet.Helen Lilja skriver i sin rapport, Byggnadsarkeologisk undersökning från 1992; "På långhusets nordmur, synlig ovan valven, finns en kalkmålning föreställand S:t Kristoffer. Den har daterats till 1300-talet. Relationen mellan denna målning och de tidigare kan tyckas något märklig. S:t Kristoffer är nämligen målad på kyrkans första invändiga puts, medan de romanska målningarna återfinns på ett ovanliggande putslager. Bilden av S:t Kristoffer har alltså av allt att döma inte ersatt de tidigare målningarna, utan kompletterat dessa."

Målningen av S:t Kristoffer finns ovan det nuvarande trätaket och kan därför inte ses nere ifrån kyrkan. Med tanke på att det till Lyngsjö kyrka kommer många bilburna och bussburna besökare ska det kanske sägas att helgonet, S:t Kristoffer, är vägfararnas skyddshelgon.

Gravstenen i vapenhuset har troligen legat på golvet inne i kyrkan. Här begravdes Rasmus Thomeson år 1690 och hans hustru Anna, död 1864. Rasmus Thomeson var häradsdommare och bodde i Lyngsjö 1665-1690. Hans fader Thomas Rasmuson räknas som stamfader för Skånesläkten Trägårdh.

De sju träskyfflarna på vapenhusets södra vägg vittnar om en gammal tradition, där de sörjande med dessa skyfflar, helt eller delvis, höljde sina anhörigas gravar. Sista gången denna ritual utfördes på Lyngsjö kyrkogård var 1923.

I boken, LYNGSJÖ Kyrkan och socknen genom tiderna av Folke Holmstedt, kan vi läsa att "Lyngsjö kyrka har två klockor. Storklockan är anonym och utan inskription. Den blev gjuten under medeltiden, sqannolikt redan på 1200-talet.
Den lilla klockan har däremot en mer utbroderad historia. "Lillklockan har kommit hit över Atlanten från det stora landet i väster. Den är skänkt till församlingen av Per S. Peterson, USA, 1889, och har följande inskription: Åt Lyngby kyrka af Pehr S. Peterson, Chicago, A.D. 1889. Klockan är gjuten av Meneby o. Co, West Troy, New York.
Att det står Lyngby, istället för Lyngsjö, menar man vara en ren förväxling mellan de båda byanamnen. Lyngby har ingen kyrka, vilket är en förklaring, en annan är att Pehr inte varit i Sverige på många år.
I Kristianstadsbladet i ett marsnummer år 1890 läses följande: Gåva. P.S. Peterson, Chicago, som för ett par år sedan skänkte 500 kr. till trädgårdsanläggningen vid Lyngsjö nybyggda skola, samt årligen utbetalar ansenliga penningsummor åt hjälpbehövande inom Lyngsjö m. fl. byar, har ånyo tänkt på sin födelsebygd, då han till Lyngsjö kyrka förärat en i Newyork gjuten klocka, å vilken finnes denna inskrift: Åt Lyngsjö. kyrka af Pehr S. Peterson, Chicago, A.D. 1889. Vi ser att Kristianstadsbladet genast rättade till det förargliga misstaget.'

Kyrkans senaste inre renovering utfördes under 2002. Genomgripande konserveringsarbeten av alla träinventarier och kalkmålningar utfördes med varsam hand. Alla väggar tvättades och målades och vissa trädetaljer målades om till samma ton som kalkväggarna. Detta medförde ett förfinande av ljuset i kyrkan. Nytt mer effektfullt, och för interiören skonsammare värmesystem, installerades och ett helt nytt elsystem installerades.