Meny

Håbols kyrka

Den timrade korskyrkan, invigd 1794 har sannolikt föregåtts av en medeltida träkyrka, på samma plats eller ett trettiotal meter söderut.

Känt från Håbol är den sägenomspunna Håbolssläkten. Dess anmoder var Catharina Bågenholm (1742-1814) gift med Erik Persson. Av parets tolv barn blev sju av sönerna kända som Håbolsgossarna. De var enligt traditionerna rika, starka och obändiga personer med häftigt temperament. Catharina var en inflytelserik kvinna. Hon var också den som skänkte mark och bekostade bygget av Håbols kyrka.

Håbols timrade korskyrka, uppförd 1790-94 är belägen på platsen för en trolig medeltida föregångare av trä. Kring kyrkan finns ett mindre sockencentrum med välbevarade kyrkstallar.

Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland. Han avled dock under byggtiden och byggmästare Erik Göthberg övertog ansvaret. Kyrkan är en av Dalslands fyra korskyrkor och har i stort bevarad ursprunglig planlösning sedan uppförandet. Förutom korsarmarna är det tresidiga koret och det branta sadeltaket tidstypiska karaktärsdrag.

Kyrkorummet präglas av en renovering 1950-51 då stora delar av inredningen förnyades och färgsättningen, dominerad av relativt ljusa gröna färger tillkom. Altaruppsatsen består av en oljemålning med ett ramverk i enkel nygotik. Tavlan är målad 1911 och skänkt av den norske konstnären Mauritz Drougge med motivet Jesus i Getsemane.

Kyrkan äger en medeltida dopfunt som dateras till 1200-talets första hälft. Enligt traditionen skall den vara huggen i Sannerud i Håbol.

På kyrkogården märks en täljsten som markerar Högkils lägerstad ett minne från den tid då varje hemman hade sin speciella begravningsplats. I närheten finns också en minnessten över den ryktbara Catharina Bågenholm.