Hällestads kyrka byggdes upp igen under 1450-talet, nu i gotisk stil och med tegelmurar. Valven kom till vid denna tid men fortfarande hade kyrkan inget torn. Detta tillkom sannolikt under 1500-talet, och påbyggdes under 1700-talet.
På tornet sitter ett ur som tillverkades av hantverkaren lars Larsson och som skänktes av honom och hans hustru till kyrkan. Det sattes upp 1824.
1859 genomfördes en stor ombyggnad då det medeltida koret revs och ett nytt tvärskepp och kor tillkom.
Hällestads kyrka är känd för sina medeltida kalkmålningar, som en gång smyckade hela kyrkan. Idag återstår målningar i de två långhusvalven. Målningarna i tvärskeppet och koret tillkom i mitten av 1800-talet i samband med ovan nämnda ombyggnad. I åtta valvkappor i långhuset skildras passionshistorien och målaren, som är ur Vittskövlegruppen, har daterat sitt verk till 1460. Dessa kalkmålningar togs fram i början av 1900-talet, efter att ha varit överkalkade sedan reformationen på 1500-talet.
Glasmålningen i absidfönstret är från 1912 och är utförd efter ritningar av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin.
Altaret är av ek och ritades av arkitekten Henrik Sjöström 1900. Altaruppsatsen kom till 1901 av snickaren och sedermera komministern i Hällestad, Nils Wanngren. Ritningarna utfördes av Henrik Sjöström.
Dopfunten är av Höörsandsten och utförd 1961 av stenhuggarmästaren Eric Johansson i Dalby.
Johan Ullberg utförde predikstolen 1752, och på korgen kan man se skulpturer föreställande de fyra dygderna rättrådighet, tro, hopp och kärlek. Ovanför predikstolen finns en baldakin försedd med en vapensköld som tillhörde generalmajoren Johan Wilhelm von Beckern, som begravdes i kyrkan 1733.
1972 tillkom orgeln och den är tillverkad av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgelfasaden är äldre, från 1903.
Exteriört i östra delen av kyrkan sitter tre runstenar inmurade i kyrkmuren. De placerades här under 1800-talet i samband med ombyggnaden, men hade alltsedan medeltiden funnits i kyrkmuren. Dessa stenar är resta över Toke Gormsson, som sannolikt har varit den ledande mannen i bygden. Hans efterman har satt i gång spekulationerom hans identitet, samt att kyrkan ärhelgad åt Trinitatis, treenigheten. Den första kyrkan i Lund var också helgad åt Trinitatis, liksom den i Roskilde. Dessa två senare kyrkor var kopplade till de danska kungarna framför allt till Sven Tveskägg.
Svens far var Harald Blåtand och hans farfar var kung Gorm den gamle. Det finns en berättelse om att Gorm också skulle haft en skånsk son, alltså en halvbror till Harald Blåtand. Och det skulle i så fall vara denne Toke Gormsson. Förmodligen är denna kungliga härstamning en skröna. Det kan påpekas att ortnamnet Hällestad är gammalt, från tiden före 800, d v s från vikingatiden, och därmed fanns byn Hällestad under Harald Blåtands tid.
Texten på stenarna lyder i översättning (räknat från söder):
Sten 1: ”Eskil satte sten denna efter Toke, Gorms son, hans hulde herre. Han flydde icke vid Uppsala. Satte kämpar efter sin broderpå berget. Står fast (med) runor. De Gorms Toke gingo närmast.”
Sten 2: ” Asbjörn, hirdman (åt) Toke, satte sten denna efter Toke, sin broder.”
Sten 3: ”Assgot reste sten denna efter Ärre, broder sin. Men han var hirdman (åt) Toke. Nu skall stå, sten på berget.”
Kyrkan heter alltså Hällestad kyrka och byn Torna Hällestad - eftersom byn ligger i Torna härad och för att undvika förväxling med andra byar med namnet Hällestad.
Texten om Hällestad kyrka är skriven av Anita Larsson.