Nytt på kyrkogårdarna

Återlämnade gravar

Från och med 2022-03-01 kommer vi att regelbundet ta bort blommor och annan utsmyckning på gravar som är återlämnade. En grav som är återlämnad är församlingens ansvar och skötseln bekostas av kyrkoavgiften. Därför behöver de gravarna förenklas ur skötselsynpunkt. Eventuella ljuslyktor etc som tas in kommer att sparas i 4 veckor och sedan lämnas de till återvinning.

Om någon vill smycka en återlämnad grav går det bra att bli gravrättsinnehavare och därmed ha rättigheter och skyldigheter kopplade till gravplatsen.

Vill du bli gravrättsinnehavare eller har frågor angående skötsel är du välkommen att höra av dig till församlingens expedition.

Kontakt:

Brösarp-Tranås församling
0414-181 00
brosarp-tranas.forsamling@svenskakyrkan.se

Höggräs

På vissa områden på kyrkogårdarna har vi valt att låta gräset växa för att gynna den biologiska mångfalden.

Kortklippta gräsmattor kan liknas vid gröna öknar, då det är en väldigt artfattig miljö för växter och djur, i synnerhet pollinerande insekter. Ett talande exempel är att fjärilar trivs bättre på övergivna industritomter än i välskötta parker, enligt en studie utförd i Malmö av forskare från SLU och Lunds universitet.

Höggräs är dock inte lika bra för den biologiska mångfalden som ängsmark, men det är bättre än kortklippt gräs och därmed ett steg på vägen i vår strävan att använda vår mark på ett ansvarsfullt sätt gentemot djur och natur. Bit för bit kommer vi sedan att göra om höggräsområdena till ängsmark.

Det finns nämligen knappt en procent kvar av de ängsmarker som fanns i Sverige för hundra år sedan. Orsaken är ett förändrat jordbrukslandskap vilket har gjort blommande marker ovanliga. Men nästan en procent av Sveriges yta är gräsmatta och genom att omvandla en bit av en gräsmatta till blommande äng kan man göra en viktig räddningsinsats för bin och andra pollinatörer. 

Skuggrabatten som planterades i höstas i Tranås tar sig. Här blommar nu bland annat vintergröna, vitt löjtnantshjärta och narcissen 'Recurvus'. Längst bak till vänster håller stormhatten på att växa upp.

Nu har sommarblommorna kommit ut i krukorna. I Tranås bjuder nejlika, pelargon, margerit och campanula på färgfrosseri.

Info om den nya högstubben i Skåne-Tranås

Denna lind på kyrkogården i Skåne-Tranås har fått stora angrepp av den svampliknande skadegöraren Phytophthora, vilket försvagar trädet och gör det till en säkerhetsrisk. Istället för att ta ner hela linden och frakta bort den, har vi kapat den till högstubbe. Att bevara död ved är värdefullt för den biologiska mångfalden. Fler än 1000 olika skalbaggsarter är beroende av multnande och nedbruten ved, då larverna lever i veden eller under barken. Insektslarverna lockar i sin tur till sig djur som äter dem.

Flera sällsynta arter av mossor och lavar är specialiserade på att växa på död ved. Olika sorters svampar och fåglar är andra exempel på varelser som gynnas.

Högstubbar av barrträd är vanligast förekommande, mindre än 10 % är av olika lövträd. Artsammansättningen skiljer sig mycket mellan lövträd och barrträd, därför är det extra viktigt att spara högstubbar av just lövträd. Det är även skillnad på vilka arter som trivs i högstubbar respektive lågstubbar.

Att bevara träd som högstubbar istället för att ta bort trädet är avslutningsvis en naturvårdsåtgärd som kan göra nytta under lång tid: Olika arter följer på varandra i takt med att barken lossnar och högstubben multnar.

Bollvivorna är här! Deras första blomning kan nu avnjutas i Tranås precis innanför huvudentrén.

Uppdaterad info om kyrkogårdarnas buxbom

Buxbomen på Brösarp-Tranås kyrkogårdar har sedan några år tillbaka drabbats av svampsjukdomen Cylindrocladium buxicola, mer känt som buxbomsjukan eller buxbomssot.

För att bli kvitt sjukdomsangreppen har vi under säsongen 2020 arbetat med att stärka våra buxbomsplantor genom att tillföra mineraler och andra näringsämnen, bra kompostjord samt låta plantorna vila från beskärning.

Hösten 2020 tog vi prover på bladen och jorden för att analysera hur dessa såg ut efter säsongens insats. Vi gick även igenom alla plantor i höstas, tillsammans med vår samarbetspartner som hjälper oss med behandlingen, och fann då att vi numera endast har aktiva angrepp kvar i Andrarum. Detta innebär att vi under säsongen 2021 kommer börja klippa buxbomen igen på alla kyrkogårdar utom Andrarum. Klippningen kommer att ske på våren då detta är minst gynnsamt för svampen som orsakar buxbomsjukan och vi hoppas på så vis undvika nya angrepp. Därefter klipper vi inte buxbomen mer denna säsong. Att vi inte klipper mer sedan beror på att varje gång man klipper så uppstår öppna ytor i buxbomplantorna där svampen kan ta sig in. Att klippa så lite som möjligt gör det alltså svårare för svampen att angripa plantorna.

Vi kommer även att fortsätta ge buxbomen på alla kyrkogårdar näringsämnen genom s k kompostte. Andrarum kommer dessutom få bladgödsling.

Vad kan du som kyrkogårdsbesökare göra?

Du som kyrkogårdsbesökare kan hjälpa oss hålla sjukdomsangreppen i schack genom att inte plantera nya buxbomsplantor samt genom att inte beskära befintlig buxbom. Ett växtalternativ som inte drabbas av buxbomsjukan är idegran (Taxus baccata) som liksom buxbom är vintergrön och går utmärkt att beskära. Vill du ha fler tips på alternativa växter är det bara att höra av dig till oss!

Nu har alla krukor fått sig ett lyft i form av vårens gladaste inslag - lökväxter! Narcisser stora och små, dubbla, vita, ljusgula, påskgula, fransiga och enkla. Scillor, pärlhyacinter och så en och annan liten pensé. Glöm för allt i världen inte att lukta på de utslagna pärlhyacinterna när ni går förbi! De har en mycket fin, myskaktig doft.

Se här då! Våren börjar så smått komma till Brösarp och med den en försiktig början till äng i vår lilla experimentcirkel mitt emot församlingshemmet. Det här ska bli spännande att följa!

Många har undrat hur det går för buxbomen på våra kyrkogårdar. Som ni säkert redan känner till har vår buxbom sedan några år tillbaka drabbats av svampsjukdomen Cylindrocladium buxicola, mer känt som buxbomsjukan eller buxbomssot. 

För att bli kvitt sjukdomsangreppen har vi under säsongen 2020 arbetat med att stärka våra buxbomsplantor genom att tillföra mineraler och andra näringsämnen, bra kompostjord samt låta plantorna vila från beskärning.

I höstas tog vi prover på bladen och jorden för att analysera hur dessa ser ut efter säsongens insats och hur vi bäst stödjer plantorna säsong 2021. Analyssvaren väntas inom kort.

Igår hade vi besök av vår samarbetspartner som hjälper oss med behandlingen av buxbomen och gick igenom alla våra plantor. I Eljaröd, Brösarp, Fågeltofta, Tranås, Spjutstorp och Onslunda kan jag med glädje meddela att vi inte längre har några aktiva angrepp kvar! Detta innebär bl a att vi kommer att kunna börja klippa buxbomen säsong 2021 igen på dessa kyrkogårdar. Mycket roligt!

I Andrarum däremot, där angreppen varit som värst, konstaterades dessvärre flera aktiva angrepp. Vi kommer att behandla buxbomen där redan idag för att försöka stävja angreppen, därefter inväntar vi anaysresultaten och kommer att utifrån dessa utarbeta åtgärdsplanen för nästa säsong. Mycket tyder på att det är vissa sorter av buxbom som angrips lättare än andra, en mycket positiv upptäckt, då det kan betyda att det finns en chans att behålla buxbomen på många områden - bara man byter ut mot en annan sort. Fortsättning följer!

Nu lackar det mot jul och just denna julen känns det ju extra viktigt att smycka och skapa värme runtomkring sig. I krukplanteringarna har jag valt växter som lyser upp och gör en lite glad - för visst blir man på rätt gott humör när sommarjärnekens (Ilex verticillata) röda bär struntar i mörkret och bara strålar mot en!

Häromdagen, då jag var i Tranås och grävde, fann jag något jag först trodde var en svamp, ca en decimeter under jorden. Det visade sig vara en padda! Sände iväg en bild till jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet: Vanlig padda (Bufo bufo) var det tydligen. Läste att Linné sägs ha namngett släktet Bufo efter den franske naturhistorikern Georges-Louis Leclerc de Buffon som var en av Linnés främsta kritiker. Lite roligt.

Kan det verkligen hända mer i Tranås? Tänk för att det kan det! En skuggrabatt har anlagts bakom bårhuset. Även denna i historisk anda naturligtvis, med växter som odlats i Sverige sedan före 1940. Syftet med rabatten är detsamma som för tidigare nämnd rabatt.

Växter som använts är:

- Brokfunkia (Hosta undulata). En klassisk, äldre art av funkia.

- Strutbräken (Matteuccia struthiopteris). Förra sekelskiftets ormbunksfavorit.

- Vintergröna (Vinca minor). Den kanske vanligaste perennen i gravplanteringar historiskt sett.

- Löjtnantshjärta (Lamprocapnos spectabilis 'Alba'). Fanns i plantskolor i södra Sverige runt förra sekelskiftet.

- Rysk blåstjärna (Scilla siberica). Gammal klassiker.

- Pingstlilja (Narcissus poeticus 'Recurvus'). Äldre sort av pingstlilja.

Till våren kommer rabatten även att kompletteras med:

- Äkta stormhatt (Aconitum napellus). Fanns i plantskolor i södra Sverige runt 1912/1913.

I Skåne-Tranås händer det grejer! En ny rabatt med historiskt tema har anlagts vid stora entrén. Här har enbart växter som odlats i Sverige sedan före 1940 använts. Tanken med att välja just sådana växter är att vi på kyrkogårdarna vill hjälpa till att värna om vårt gröna kulturarv, öka blomningstiden och mångfalden av växter så att det alltid finns något att äta för våra insekter, samt att det förstås är intressant och vackert att våra gravar från olika tider kan matchas med växter från samma period.

I arbetet med att hitta växter har perenninsamlingen som gjorts via SLU's Program för Odlad Mångfald (POM) varit till stor hjälp, deras skrift Växter vid äldre gravplatser, samt hortonomen Malin Tellgrens utmärkta examensarbete om perennutbudet i Jönköpings län 1850-1940.

Växterna som använts till denna rabatt är:

- Bollviva (Primula denticulata). Har funnits i plantskolor i södra Sverige sedan 1896.

- Höstflox (Phlox paniculata 'Ingeborg från Nybro'). Sorten härstammar ifrån Nybro i Småland, 1930-tal.

- Jätteprästkrage (Leucanthemum x superbum 'Bröllopsgåvan'). Sorten härstammar ifrån Klagstorp i Skåne, 1923.

- Bergnepeta (Nepeta racemosa 'Linghem'). Sorten härstammar ifrån Linghem i Östergötland, 1938.

Dessutom kommer rabatten att i vår kompletteras med:

- Höstflox (Phlox paniculata 'Alma Jansson'). Sorten härstammar ifrån Roslagen i Uppland, 1939.

- Brittsommaraster (Aster amellus 'Axel Tallner'). Sorten härstammar ifrån Hurva i Skåne, kring 1940.

Är mycket förtjust i hur höstens krukplanteringar i Onslunda blev. Höstljung, murgröna och cyklamen skapar en frodig, skogslik känsla. Sätter man sig nära är det nästan som att kliva in i en skog i miniatyr!

Dagens glada överraskning bjöd detta kungsljus på, då det helt plötsligt stod i en av kyrkogårdens backar i Skåne-Tranås. Ståtligt!

Vad händer här nu då? Ett stort hål i gräsmattan nedanför Brösarpkyrkan! Jo se, här har gräsmattan fått ge vika för ett experiment: strax över 7 kvm har grävts bort i en cirkelform, rensats från ogräs, rötter och annat organiskt material och så har ängsfröer från Småland såtts in. Förhoppningen är att denna lilla cirkel inom ett par år ska vara fylld med skönheter som brudbröd, prästkrage, smörblomma, åkervädd, ängshavre, vårbrodd och en massa annat fint. Ettåriga örter som t ex blåklint och kornvallmo har också såtts in för att det redan nästa sommar ska blomma i cirkeln. Tar sig fröerna bra är tanken att vi ska anlägga större områden med ängsmark på våra kyrkogårdar för att på så vis öka den biologiska mångfalden och stödja pollinerarna. Och så är det ju vackert också!

Den tunge stenen från tidigare nämnd grävinsats var förstås tvungen att få en plats på ett mindre ljusskyggt ställe: den står nu stolt framför grinden till vår odling, prydd med en vackert yvig blandning av ljung och slideranka.

Vi har under en tid inte haft tillgång till något vatten på Brösarp nya kyrkogård p g a en vattenläcka. Nu skulle det komma killar hit och fixa, så ett stort hål fick grävas runt ledningarna för att de skulle komma åt. Längst ner låg en tung bjässe till sten som vi efter många svettiga spadtag och rep omkring kunde dra upp ur hålet. Rörkillarna kom och fixade och nu är där vatten på nya kyrkogården igen!

Utanför församlingshemmet i Brösarp har det också blivit höst. Här står nu stora, lokalt odlade pumpor på trapporna och i blomsterlådorna spretar höstljung, vitbrokig murgröna, prydnadskål - och förstås ännu fler pumpor!

Hösten är här och kyrkogårdarnas krukplanteringar har bytt skrud! Här ovan syns en en härlig samling av höstljung, vitbrokig murgröna och liten kärleksört på Eljaröd kyrkogård.

Nu börjar pallkragarna äntligen fyllas med växter! Perenner som prytt krukplanteringarna ute på kyrkogårdarna under sommaren har flyttats och planterats i odlingen nära församlingshemmet i Brösarp, så vi kan ha koll på dem under vintern. Här finns för tillfället nejlika, perovskia, lavendel, röllika, slideranka och citrontimjan. Även silvernjurvindan får vara med (den är ju så snygg!), men då den måste övervintras frostfritt får vi flytta in den när kylan kommer.

Vår pallkragsodling i Brösarp är nu fylld med jord och har fått sällskap av en liten regnmätare!

Vid sidan om den vanliga skötseln håller vi just nu på med att snygga till våra många häckar på kyrkogårdarna. Först rensar vi bort ogräs och alla vildskott som tagit sig in i (och i vissa fall tagit över!) häckarna. Därefter kommer några av häckarna att klippas ner rejält för att återfå sin täthet nertill. För att orka komma igen ska dessa häckar få lite extra kraft i form av ett lager näringsrik grönkompost.

Idag tog vi emot 23 kubik av denna fantastiska jord! Arbetet med att fördela ut jorden under berörda häckar kommer att pågå nu under september månad.

Strax bredvid ingången till Brösarps nya kyrkogård håller vi just nu på att bygga upp en pallkragsodling! Här kommer vi bland annat att ta hand om perenner för övervintring och uppförökning.