Felix Mendelssohn-Bartholdys sakrala produktion är stor och djupt förankrad i traditionen efter Bach och Händel. Oratoriet Elias hör till 1800-talets stora verk. Det uruppfördes 1846 i England i engelsk översättning men är ursprungligen skrivet på tyska. Texterna är hämtade från Gamla testamentet men också dramatiserade av Julius Schubring. Verket är i två delar och mycket långt. Många gånger uppförs endast del ett, och så också av Ängby Motettkör.
Berättelsen om Elias handlar om kampen mellan kung och profet, mellan det onda och det goda.
Gamla testamentet är också till stor del det judiska folkets historia, alltifrån den stora folkvandringen med Moses efter fångenskapen i Egypten fram till cirka 400 år f Kr. Deras historia är stormig, (mellanöstern har alltid varit och är en krutdurk) som en cirkelrörelse av förfall – bort från Gud, straff, krig och död, fångenskap – bot och bättring och Guds hjälp till sitt utlovade folk.
När man äntligen kom hem efter vandringen i öknen inleddes en period av domarstyre med tolv domare. Den siste var Samuel som fick uppdrag att smörja Israels första kungar, Saul först och sen David. Salomo var Davids son. Detta var en bra period i landet.
Men Salomo ville hålla fred med grannländerna och gifte sig därför med 700 hustrur och 300 bihustrur från andra riken. Alla dessa hustrur med följe tog med sina egna gudar att dyrka, framför allt Baal. Det ledde till totalt kaos när Salomo dog. Landet delades upp och styrdes av olika söner till honom.
Det är nu profeterna börjar dyka upp. Stränga, samhällskritiska och gudfruktiga påminner de folket om vilken Gud som är den ende sanne, den de har lovat att följa och vörda. De predikar de bot och bättring och avstånd från avgudadyrkan. Annars kommer folket hamna i fångenskap, vilket de också gjorde senare gång på gång.
Elias är en av Israels främsta profeter. Han kom från Thisbe öster om Jordan och bodde i Gilead. Han bar en grov dräkt av kamelhår och hade ett läderbälte om midjan (2 Kung 1:8) och en lång hårmantel.
Elias långa karriär som profet i Israel inträffade under kung Achab, cirka 871-852 f Kr, och under Achabs son Ahasja (1 Kung 22:51).
Kung Achab och drottning Isabel införde en ny religion, Baal, och bekämpade dem som tillbad Gud. Elias fick uppdraget att återupprätta tron på Israels Gud.
Första delen av Mendelsohns mäktiga verk handlar om två stora händelser som båda har med missväxt och torka att göra: Elias hot mot kungen som leder till flykt och kampen mot avgudadyrkan, Baals profeter på berget Karmel. Det inleds med en stark förbannelse från Elias: (1 Kung 17:1):
Så sant Herren lever, Israels Gud som jag tjänar, under de närmaste åren ska det varken falla dagg eller regn, annat än på min befallning.
Sånt säger man inte till en kung. Elias måste fly.
Gud säger åt honom att gömma sig i Kerits bäckravin. Där ska han hitta vatten och korpar ska hjälpa honom med mat. Det går bra ett tag men bäcken sinar. Elias får nu uppmaning att söka upp en änka med en son i Sarefat. Hon övertygas om att han är en profet när hennes mjöl räcker till deras behov trots att där egentligen inte finns i den torka som ju Elias hotat skulle vara länge. Elias bor hos henne. När sonen blir sjuk och slutar andas ropar Elias till Gud att rädda sonen och pojken blir frisk.
Nu vet jag att det verkligen är Herren som talar genom dig” (1 Kung 17:24).
Efter nästan tre år känner sig Elias manad att återvända trots att han fattar att det vilar ett dödstraff på honom.
Achab möter honom med anklagelser om att missväxt och torka är Elias fel. Men nu utmanas kungen: Låt oss samlas på berget Karmel och se vems Gud som kan hjälpa. Vi bygger var sitt altare och offrar en tjur var, men vi ska inte tända utan Gud ska skicka eld. Inget händer under hela dagen annat än att Elias uppmanar Baals präster att ropa högre
På kvällen när de gett upp bygger Elias sitt altare av tolv stenar vilket syftar på Jacobs stammar. För säkerhets skull häller han vatten på stenarna och böjer sig sen ner i bön Gud låt det bli tydligt att du är vår gud! Och nu slår elden ner, på Elias altare.
Folket ser vad som händer och tror nu på Elias och återvänder till sin rätta tro. Men Baalsprästerna dödas.
Elias ropar till Gud att skänka dem regn med ord från en Salomobön (2 Krön 6:25) :
Hör det då i himlen och förlåt ditt folk Israel deras synd och låt dem återvända till den mark du gav dem och deras fäder. Om himlen är stängd och inget regn faller, därför att de har syndat mot dig, men de sedan ber, vända mot denna plats, och prisar ditt namn och omvänder sig från sin synd när du tuktar dem, lyssna då i himlen och förlåt din tjänare och ditt folk Israel deras synd. Lär dem den rätta vägen som de skall vandra, och låt regnet falla över ditt land, som du har gett ditt folk som egendom.
Elias skickar upp en ung spejare att spana över himlen. Sjunde gången han går upp ser han äntligen molnen och regnet och landet blir befriat från sin nöd.
Den andra av oratoriet skildrar Elias upplevelse i den grotta han gömt sig i på berget Horeb, djupt besviken på Gud och Israel. Där finns nog den mest kända citaten från profethistorien: En stark vind kom men Herren var inte i stormen, jorden skälvde men Herren var inte i jordbävningen, elden kom men Herren var inte i elden. Sist kom en stilla susning. Då dolde Elias sitt ansikte.
Och till sist Elias himmelsfärd som är spektakulär och som satt många spår i skildringen av gudsmannen, bland annat skildrat i många kurbitsmålningar och på en målning i Bromma kyrkas tak.