Bromma kyrka är en av Stockholms mer förrättningstäta kyrkor – det sker nästintill dagliga vigslar, dop och jordfästningar.

Kyrkan har byggts till och renoverats under hela 2019 och har då varit stängd. Nu är kyrkan öppen för förrättningar och gudstjänster. På grund av coronaviruset följer vi myndigheternas rekommendationer och ändringar i verksamheten kan förekomma. Här kan du läsa mer.

År 2018 fyllde Bromma kyrka 850 år vilket vi firade med bland annat ett fullspäckat jubileumsprogram och en praktfull jubileumsbok.

Bromma kyrkas historia

Brommalandet omges på tre sidor av Mälarens fjärdar och vikar. Vid medeltidens början var vattenvägarna Svearikets viktigaste samfärdsled från havet och in mot den rika bygden runt Mälarens stränder. Under 1100-talets senare del ansågs det nödvändigt att befästa trakten. Då uppfördes ett runt borgtorn på Stockholmen och de båda fästningskyrkorna i Bromma och Solna. 
 
Bromma kyrka består idag av sju byggnadsdelar; rundhus, långhus, kor, sakristia, gravkor, vapenhus och krypta. Äldst är det gråstensmurade rundhuset, som antas ha tillkommit på 1160- eller 70-talet. Ursprungligen hade kyrkan också en absid i öster av samma höjd som långhuset. Den revs 1727. Vid slutet av 1400-talet tillkom det rektangulära långhuset i väster och sakristian i norr, båda av gråsten. Sakristians nordvägg vätter nu mot ett åttasidigt gravkor, krönt av en sluten lanternin. Det uppfördes omkring 1703 för ätten Hjärne. Kyrkans tresidigt avslutade kor byggdes på det medeltida korets plats omkring 1728 som gravplats åt Gabriel Stierncrona och hans ätt. 1966-68 grundförstärktes kyrkan. Samtidigt byggdes en underjordisk krypta och ett vitputsat vapenhus byggdes till i väster. Rundhusets praktfulla karnissvängda barockhuv med dess åttkantiga lanternin och höga tornspira tillkom 1681.  

Långhusets väggar och valv är smyckade med kalkmålningar från 1400-talets slut av Albertus Pictors skola. Efter att ha varit överkalkade togs de fram och restaurerades hårt 1906. Motiven är hämtade från såväl Gamla som Nya Testamentet. På rundhusets södra vägg hänger ett triumfkrucifix från 1400-talets mitt. På motsatt sida är predikstolen placerad. Den skänktes till kyrkan 1686. Den femsidiga korgen är indelad i rundbågiga fält med målningar av Kristus och de fyra evangelisterna. I taket hänger åtta änglar, som sattes upp 1685. Altaruppsatsen i trä är från 1684. Den omges av två statyer av Petrus och Paulus. Tavlan är från 1818 och föreställer Kristi gravläggning. I kyrkan finns också fler ståtliga epitafier. 

Ur. Kyrkguiden - Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, tredje reviderade upplagan 2001. Publicerat med tillstånd av textförfattaren.