Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
Gliavägen 100
Bromma kyrka är en av Stockholms mer förrättningstäta kyrkor – det sker nästintill dagliga vigslar, dop och jordfästningar. Här firar vi även gudstjänst varje söndag och en gång i veckan har vi Öppen kyrka för dig som vill tända ljus och sitta en stund i stillhet.
Adress: Gliavägen 100, Bromma.
Max antal personer i kyrkan: 162 (inklusive personal).
Hitta hit med kollektivtrafik: Med kollektivtrafik tar du dig lättast till Bromma kyrka med buss 117 som går mellan Brommaplan (tunnelbanestation) och Spånga station (pendeltåg). Hållplatsen du kliver av på heter Bromma kyrka.
Hitta hit med bil: Från rondellen vid Brommaplan svänger du in på Spångavägen, sen höger in på Bromma kyrkväg och vänster in på Gliavägen.
Parkering: P-tillstånd eller p-skiva gäller på parkeringsplatsen vid Bromma kyrka. P-skiva gäller i fyra timmar. Stockholms stads kyrkogårdsförvaltning ansvarar för parkeringsplatsen.
Kyrkogård: Bromma kyrkogård ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning medan Bromma kyrka tillhör Bromma församling. På Stockholms stads hemsida kan du läsa mer om kyrkogården och hitta kontaktuppgifter.
Bromma kyrka är Stockholms äldsta byggnad som fortfarande är i bruk. Rundhuset byggdes redan år 1168, och år 2018 firade kyrkan 850 år.
Kyrkan har byggts till i nästan alla århundraden och idag består Bromma kyrka av åtta delar; rundhus, långhus, kor, sakristia, gravkor, vapenhus, krypta och kapell. På bilden nedanför kan du se hur kyrkan såg ut 2018 och när de olika delarna byggdes.
Förutom kyrkans utbyggnader finns även ett klocktorn och flera röda hus runt om kyrkan.
Bromma omges på tre sidor av Mälaren. Vid medeltidens början var vattenvägarna de viktigaste färdlederna från havet och under den senare delen av 1100-talet ansågs det nödvändigt att befästa trakten. Då uppfördes ett runt borgtorn på Stockholmen och fästningskyrkor i Bromma, Solna och på Munsö.
Rundhuset har under olika århundraden fått sina tillskott. Själva rundhuset byggdes 1168 och den karnissvängda barockhuven med åttkantiga lanternin och höga tornspira tillkom 1681. På rundhusets södra vägg hänger ett triumfkrucifix från 1400-talets mitt.
I taket i rundhuset hänger åtta änglar som sattes upp 1685. De är så kallade passionsänglar. I händerna håller änglarna pinoredskapen som plågade Jesus efter tillfångatagandet. Kombinationen av små barn och tortyrredskap kan verka konstigt för oss idag men det var ett vanligt motiv i barockkonsten och ingick i passionshistoriens repertoar. Det är en påminnelse om hur ondskans redskap omvandlats till segertroféer genom Jesu uppståndelse. Passionsänglarna i Bromma kyrka är gjorda i trä, men vem som har gjort dem vet man inte.
På runthusets norra vägg är predikstolen placerad. Bromma kyrkas predikstol donerades 1686 av överstelöjtnant Didrik von Eisen. Inskriptionen på predikstolen karaktäriserar donatorn: ”Arbetsam, kiärlig, till sanningen, oförskräckt, skapsijnt – är thenne predicstolen förährt af överstl. Wälb:ne HR Diederich von Eijse then h. Trefaldigheten till ähra, Bromma kyrkia till prydna genom kijrkioherdens Mr Joh. Vulten persvasion”. Den nyadlade krigarens vapensköld hittar vi på taket till predikstolen. Predikstolen är i barock stil med målningar föreställandes de fyra evangelisterna och Kristus. Troligen har kyrkan haft en enklare predikstol tidigare.
Sjöjungfrukronan aom hänger i rundhuset är förmodligen tillverkad i Tyskland runt år 1600 där rika och framstående män gärna använde hornen från den nedlagda hjorten till att smycka ljuskronor. På kartuschen (det sköldformade ornamentet) mellan hornen står att kronan är en gåva från hennes majestäts kungliga styckgjutare Michel Beder år 1688. Stycke är ett gammalt ord för kanon och en styckgjutare sysslade helt enkelt med kanongjutning.
I rundhuset hänger även ett så kallat votviskepp, efter det latinska ordet för löfte – votum. Det är ganska vanligt att det hänger skepp i taket på kyrkor. De har skänkts av sjömän som varit i sjönöd och bett till Gud om räddning och lovat en gåva om de klarar sig. Ofta gav de en modell av den båt de seglat med till ”sin” kyrka när de kom hem.
Redan på medeltiden fanns det ett kor i Bromma kyrka, men det revs och kyrkans tresidigt avslutade kor byggdes på det medeltida korets plats år 1728. Det nya koret byggdes som gravplats åt Gabriel Stierncrona och hans ätt.
Altaruppsatsen i trä på korets östra vägg är från 1684 och tavlan i mitten som föreställer Kristi gravläggning är från 1818. Altaruppsatsen har två sidofigurer. Till vänster står Paulus som känns igen på svärdet han håller i handen. Att han fått just svärdet som attribut beror på att han avrättades med ett svärd. Till höger står Petrus med en stor nyckel i handen. Hans attribut går tillbaka på Jesus ord: ”Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen.” (Matteusevangeliet 16:19). I svensk folktro blev Petrus till ”Sankte Per”, den väktare som står vid pärleporten och släpper in troende i himlen.
I koret finns även Bromma kyrkas dopfunt. Dopfunten är kyrkans äldsta föremål och antas vara från första hälften eller mitten av 1200-talet. Det är en romansk dopfunt och den är gjord av sandsten.
Var dopfunten ursprungligen stod i kyrkan vet vi inte, men på 1100-talet var det vanligt att den stod placerad på ett särskilt podium nästan i mitten av kyrkorummet – upphöjd och centralt. Placeringen kan ha haft flera orsaker, bland annat var det ett sätt att påminna om dopet som det kristna livets grund. Det kan också ha varit av stolthet eftersom möjligheten att tillhandahålla dop är ett av kriterierna för en sockenkyrka.
I slutet av 1200-talet började dopfuntarna i Sverige flyttas till kyrkornas västra ände. Troligtvis hände det i också i Bromma när kyrkan fick sitt långhus. I mitten av 1600-talet tillkom dopfatet.
På korets västra vägg hänger två änglar över triumfbågen. De kom till Bromma kyrka år 1760, men satt fram till 1906 på triumfbågens motsatta sida i rundhuset. Vem som har gjort änglarna och när vet man inte, men de kan troligtvis dateras till cirka 1750 i senbarockens slutskede.
Ovanför altaruppsatsen hänger Guds allseende öga. Den hörde urspurngligen ihop emd de två änglarna som hänger ovanför trimfbågen på korets västra vägg.
Vid slutet av 1400-talet byggdes det rektangulära långhuset väster om rundhuset. Långhusets väggar och valv är smyckade med kalkmålningar från 1400-talets slut av Albertus Pictors skola. Efter att ha varit överkalkade togs de fram och restaurerades år 1906. Motiven är hämtade från både Gamla och Nya Testamentet och föreställer bland annat passionsberättelsen då Jesus korsfästes.
Ursprungligen hade kyrkan också en absid i öster av samma höjd som långhuset. Den revs 1727.
Längs med den västra väggen i långhuset finns Bromma kyrkas orgel. Den installerades hösten 2020 och är tillverkad av Bergenblad & Jonsson AB, en orgelverkstad i småländska Farstorp. Orgeln har 23 stämmor och mycket grundton med en rund klang.
Bromma kyrkas orgel är huvudsakligen byggd i svensk furu. Till vissa detaljer har ädlare träslag använts i dekorativt syfte. Mahogny i spelbordet och ebenholz i de svarta tangenterna. Pedalerna som är utsatta för större slitage är tillverkade av ek som är ett hårdare träslag.
Orgeln har cirka 1 500 pipor. Träpiporna i furu, ek och björk är tillverkade på ett sågverk i Småland. Metallpiporna i orgelmetall (bly och tenn) är till viss del återvunna men några har också nytillverkats.
Vid slutet av 1400-talet byggdes sakristian i anslutning till koret, norr om kyrkan, av gråsten.
Ordet sakristia kommer av latinets sacer som betyder ”sakral, helig”. En sakristia är prästens omklädningsrum där kläder och dräkter som bärs vid gudstjänster och mässor förvaras. I sakristian förvaras även olika kärl som bland annat används vid nattvarden. Här samlas också de som leder gudstjänsten för att samtala om hur den ska läggas upp.
Idag använder prästen den nya sakristian i kryptan för att byta om, men sakristian från 1400-talet används fortfarande som samlingsplats innan gudstjänsten.
På Kråsberget norr om Bromma kyrka hittar du klockstapeln som uppfördes 1692–1695 av byggmästare Falerius. Den har formen av en öppen klockboktyp på en kallmurad stenfot och ringer med två klockor.
Innan klockorna flyttades hit satt de i en äldre klockstapel i närheten av det gamla gravkoret, troligtvis tillsammans med en tredje klocka. När en brand bröt ut 1974 skadades båda klockorna svårt. Den mindre av klockorna fick inte omgjutas så därför sitter en kopia av klockan i klockstapeln. Den gamla klockan var ett museiföremål och stod till söder om kyrkan, ungefär där den gamla klockstapeln stod, men blev stulen vintern 2020.
.jpg?DoProcessing=&ci=128,192,1024,1536&w=800)
Vid sidan av Bromma kyrkas sakristia hittar du Hjärneska gravkoret. Det byggdes runt år 1700 och är gravplats för släkten Hjärne. Urban Hjärne (1641–1724) fick tillstånd att uppföra ett gravkor vid Bromma kyrka långt före sin död. Eftersom flera av hans barn och två av hans fruar hade dött behövdes en värdig familjegrav.
Urban Hjärne föddes i en prästfamilj i Finland men flyttade till Sverige när han var sexton år. Han arbetade som informator i förnäma familjer, målade porträtt och skrev vers. Efter studier i Uppsala blev han överläkare och år 1689 adlades han. Det han kanske är mest känd för är att han på 1670-talet bidrog till att häxprocesserna i Stockholm upphörde genom att visa på bristande vittnesmål.
Det Hjärneska gravkoret är uppdelat i två våningar; ett övre minnesrum och ett nedre gravvalv för kistorna. Tidigare fanns ingången till korets båda våningar i sakristian men på grund av lukten från kistorna som spred sig i kyrkan flyttades ingångarna till yttermuren. På 1920-talet byggdes en trappa inifrån kyrkan till det övre minnesrummet. Idag har Bromma församling dispositionsrätt av minnesrummet som kan användas till dop, bröllop och enskild andakt.
Dopängeln i Bromma kyrka stod från början vid altaret men flyttades till Hjärneska gravkoret 1964. Den skapades 1722 av bildhuggaren Gottlob Rosenberg som också har tillverkat altaruppsatser och predikstolar i flera kyrkor i Sverige. Vanligtvis brukar dopänglar föreställa en ensam ängel framställd som ett barn, men i Bromma kyrka föreställer den en kvinna med flera assisterande barnänglar.
Samtidigt som kyrkan grundförstärktes, år 1966–68, byggdes ett vitputsat vapenhus väster om långhuset. Det nya vapenhuset ritades av arkitekt Ragnar Hjort som tidigare arbetat med bland annat orgeln i kyrkan.
Vapenhuset fick då ingång mot parkeringen, med söderläge, vilket är ovanligt i kyrkoarkitektonisk synvinkel. När vapenhuset renoverades 2019–2021 flyttades ingången från söder till väst och den klassiska kyrkoarkitekturen återställdes. Då installerades även en hiss ner till kryptan.
I vapenhuset hittar du bland annat en triquetra, en evighetssymbol som bland annat kan hittas på runstenar och mynt från vikingatiden. Den är gjord av silversmeden Birger Haglund och gravören Lennart Astwall 1979. Idag förknippas triquetran främst med kristendomen där den symboliserar treenigheten - Fadern, Sonen och Den Helige Ande.
I slutet av 60-talet, samtidigt som kyrkan grundförstärktes och vapenhuset byggdes, byggdes en underjordisk krypta. I och med det Hjärneska gravkoret hade den gamla sakristian mer eller minder blivit ett genomgångsrum och därför behövde kyrkan bland annat en ny sakristia.
När vapenhuset renoverades 2019–2021 renoverades även kryptan och en hiss installerades för att öka framkomligheten. I kryptan finns idag bland annat brudkammaren, den nuvarande sakristian, rum för textilier, ett rum för kyrkvärdar och toaletter.
År 2021 fick kyrkan ett nytt kapell för ljuständning i anslutning till vapenhuset. Kapellet är ritat av arkitektbyrå OKK+, med arkitekt Karolina Keyzer som ansarig tillsammans med arkitekt Carmen Izquierdo, som ville skapa något som skulle åldras med värdighet. Arkitekterna inspirerades av sakristian vid Bromma kyrkas kor och ville skapa ett hjälphus till kyrkan som inte ska ta över eller skryta utan som ska se ut som en naturlig del av Bromma kyrka.
