Foto: Alexander Quednau

Broby kyrka

På helig plats

Östra Broby kyrka ligger underbart vackert vid broarna över Helge å. Pastoratet har så långt tillbaka man har kunnat följa det bestått av Östra Broby och Emmislövs församlingar. Broby församlingskyrka har funnits på samma plats i mer än 800 år, även om kyrkobyggnaderna har skiftat. Visserligen skulle enligt folksägnen kyrkan först ha varit tänkt att ligga i Glimminge, en halv mil norr om Broby, men eftersom troll om natten rev ner det man byggt på dagen, byggdes kyrkan till slut i Broby i stället.

I slutet av 1100-talet uppfördes här alltså en romansk stenkyrka med brett västtorn. Denna blev med tiden både för trång för den växande församlingen och i för dåligt skick för att renovera. Därför beslöt man att riva kyrkan och bygga en ny. Medeltidskyrkan finns avmålad i församlingshemmet.

1873 stod den nya kyrkan klar, sedan man auktionerat ut inventarierna och använtstenen från den gamla till att fylla igen kärret i Tivoliparken (mellan Konsum och kyrkan). Denna kyrka, som var byggd att rymma mer än 800 personer, stod emellertid bara i knappt 60 år. Några timmar efter avslutad passionsgudstjänst 6 mars 1930 upptäcktes eldsvåda i kyrkan, och när taket rasade in stod det klart att kyrkan inte gått att rädda.

Efter branden synades det som var kvar, och man beslutade att (i stort sett) låta
murarna från 1800-talskyrkan stå kvar. Den nuvarande kyrkan med gamla murar och delvis nytt torn, nytt tak och ny interiör, ritades av arkitekt Sven Wranér och invigdes av biskop Rodhe 14 augusti 1932.

Där tid möter evighet

Östra Broby kyrka är en tidstypisk byggnad, med enkelt och samtidigt majestätiskt kor, korsarmar och ett långskepp som rymmer drygt 450 personer. Längst fram vid det lilla dopaltaret finns en dopfunt i kalksten, ritad av arkitekt Wranér, samt en smidd ljusbärare. I den norra korsarmen finns under körläktaren sakristia med uppgång till predikstolen, samt kyrkvaktmästarutrymme och därunder en liten källare. I den södra korsarmen, som sedan år 2002 avskärmas från kyrksalen med en glasvägg, finns ett kapell som används till söndagsskola och mindre gudstjänster.

Det mesta från kyrkans föregångare på platsen är som sagt antingen sålt, rivet eller brunnet. Bland det som kunnat spåras finns de träpelare som numera pryder verandan till Folkets Hus, samt sakristians skrivbord som finns i hembygdsparken. Vid auktionen på 1870-talet ropades predikstolen och altaret in av en snickare, som tillverkade ett vackert skåp av dem. Detta skåp står sedan 1978 åter i Ö Broby kyrkas sidokapell.

O, hören mig, jag bringar bud till tidens barn från evighetens Gud Jag ringer friden och i aftonglöden jag ringer in det liv som världen kallar döden.

(Harald Jonssons inskription på kyrkans ena klocka 1932)

Vid dopaltaret hänger en liten ängel, av okänd anledning bevarad från medeltidskyrkan.

Två epitafier, som var på restaurering vid branden 1930, föreställande 1700-talskyrkoherdeparet Nicolaus och Anna Elisabeth Rusch på långskeppets södra vägg .

Den mäktiga altartavlan är en triptyk i intarsia som blev färdig bara någon vecka före invigningen av kyrkan 1932. Tavlan är ett verk av den svensk-franske konstnären Rudolf Gowenius, vilken även finns representerad i bl.a. domkyrkorna i Uppsala och Luleå. 

Bland övriga inventarier märks ett lidandekrucifix på norra väggen, skänkt av Ragnar Nilsson, Säflacka, vidare två svarta diabastavlor med de tio budorden, skänkta av Broby Kyrkliga Arbetsförening, samt ett processionskors. 2011 togs de bakersta bänkarna bort för att ge plats för kök, stolar och bord till kyrkfikat. Arbetet utfördes av församlingens vaktmästare tillsammans med AlltMöjligt Verkstaden i Broby efter även målade konstnären och arkitekten Michal Hudaks ritningar, vilken även målade dopaltartavlan 2012 .

Förnämligast bland inventarierna är ändå nattvardskalken, som ännu används varje högmässa. Den är ett underbart silverarbete, tillverkad av silversmeden Johannes Claudius i Vä 1598.

Herdarna

På norra skeppväggen finns ett Series Pastorum i glas, med Tydrik (1400-talet ) som äldsta namn. Nyare forskning har kunnat komplettera med tre namn: Nils Gyding 1530, Peder Thomessen 1542 samt Knud H 1573. Bland de mer namnkunniga kyrkoherdarna finns C O Angeldorff, som översatte den älskade sommarpsalmen 200 ( I denna ljuva sommartid ) i Brobys nyuppförda prästgård 1855.

Värt att också lägga märke till är de långa ämbetstiderna mellan 1873 och till dags dato. På dessa över 140 år har pastoratet som synes bara haft fem kyrkoherdar.

Kyrkogårdarna

Ö Broby församling har två kyrkogårdar. Den gamla ligger runt kyrkan och har sedan 2002 en vacker ring av nyplanterade träd kring hela kyrkogården. Den nya, som invigdes 1910, ligger 400 m söderut, längs med Helge å. På denna stilla och fridfulla plats finns min eslund och ett vackert gravkapell uppfört 1908.

Kyrkans bygd och bygdens kyrka

Nästan ända sedan sen vikingatid vet vi att Jesus Kristus har tillbetts på denna plats. Här, vid brostället över Helge å, har de olika kyrkobyggnaderna sett arméer och snapphanar, nationalitetsbyte, svält och pest, fattigdom och utflyttning, reformation och väckelse. Mitt i denna brobybornas verklighet har kyrkan stått i över 800 år. Här har man burit fram sina barn till dopet, här har man gått fram som konfirmand, här har man bett, firat gudstjänst, tagit emot sina synders förlåtelse, sjungit lovsång och deltagit i den heliga måltiden, här har man stått brud och här har man burits fram för att få en kristen begravning.

Så har brobyfolket genom tiderna levt i Kyrkan från vaggan till graven. Och Kyrkan har burit folket till Honom som har dött för våra synders skull och som har besegrat döden för att ge sitt folk ett evigt liv. Må det fortsätta så till tidens slut.

Vill du veta mer?
Nedan finns en karaktärisering av båda kyrkorna som Regionmuseet och länsstyrelsen sammanställt.