.jpg?DoProcessing=&w=1680)
Varför firar vi påsk?
Om någon månad är det dags att fira påsk. Men varför firar vi egentligen påsk? Påsken har vi för att minnas att Jesus dog och uppstod för vår skull, för alla människors skull. Vi firar segern över döden och kärlekens vinst.
Stilla veckan
Påskveckan eller som vi ibland säger Stilla veckan börjar med palmsöndagen, då vi firar Jesus intåg i Jerusalem, och slutar med påskafton. På bara några dagar får vi vara med om hur Jesus först hälsas med glädje och förväntan för att sedan tas till fånga, avrättas och läggas i graven.
Namnet Stilla veckan syftar på att vi kan följa berättelsen om Jesus sista dagar med lugn och eftertanke. Ett annat namn för Stilla veckan är dymmelveckan. Många har nog hört talas om dymmelonsdagen. Det var den dagen man förr i tiden ersatt kläppen i kyrkklockan med en träbit som kallas dymmel. Ibland lindade man in den vanliga kläppen med tygtrasor. På det sättet blev klockans klang dovare.
Riktigt så gör man vi inte nu men vi avstår att ringa i klockorna på långfredagen. Likaså får orgeln vara tyst den dagen. Att det är en särskild vecka märker vi också på den mollstämda kyrkomusiken och de stilla gudstjänsterna under veckans alla dagar.
Palmsöndagen Hosianna!
Palmsöndagen är på ett sätt en glad dag. I många kyrkor gör man som på den första palmsöndagen och viftar med palmkvistar, andra gröna blad eller videkvistar. Jesus kommer! Han sitter på en liten oansenlig åsna, men människorna hälsar honom ändå som en kung. Hosianna! Hjälp oss!
Men palmsöndagen har också en sorglig underton. Jesus vet redan då hur det ska gå. Han vet vilket lidande som väntar. Under de följande dagarna i Stilla veckan läser man i kyrkan om de händelser som inträffade under Jesus sista dagar före korsfästelsen. De handlar om den inre kamp Jesus förde. Skulle han fullfölja sin uppgift att göra som Gud ville – eller skulle han försöka slippa? Han grät förtvivlat i trädgården Getsemane. Lärjungarna var oroliga. Hur skulle det gå med dem om Jesus blev gripen?
Texterna berättar också om hur olika provokatörer försökte få Jesus att säga något som kunde vändas emot honom.
.jpg?DoProcessing=&w=550)
Skärtorsdagen Tjäna andra!
På det vi kallar skärtorsdagen samlades Jesus och hans lärjungar till den traditionella judiska påskmåltiden. Före maten tvättade Jesus lärjungarnas fötter. Det var egentligen tjänarens uppgift. Han ville visa att den som vill vara främst ska tjäna de andra, i stället för att bara skaffa sig egna fördelar. Ordet ”skära” betydde i äldre tid det samma som ”rena”, och det syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter.
Detta var sista gången de åt tillsammans. Samtidigt var det då som Jesus instiftade den heliga nattvarden. Jesus uppmanade lärjungarna att fortsätta fira gemensam måltid med bröd och vin. De ord han sade kallas för instiftelseorden. Dem läser prästen varje gång det frias nattvard i kyrkan. Det var denna kväll som Judas förrådde Jesus. Överstepräster, tempelvakter och äldste kom och grep honom.
På skärtorsdagskvällen brukar de flesta församlingar ha en sen nattvardsmässa. I många kyrkor dukar vi till sist av altaret. Blommor, kors, duk, ja allt bärs ut som en symbol för hur Jesus nu går in i lidandet och döden och liksom avkläds all mänsklig värdighet, bara ett enda ljus står kvar på altarbordet.
Långfredagen Ljuset släcks!
På långfredagen släcks det sista ljuset på altaret. I Jerusalem hade hosiannaropen tystnat. Nu ville människorna i stället att Jesus skulle avrättas. Det vanliga sättet att ta livet av dödsdömda på den tiden var att spika upp dem på ett kors och låta dem hänga där tills de dog. Det var en fruktansvärt plågsam död. Sent på kvällen läggs Jesus i en grav, uthuggen i berget. En stor sten rullas för ingången. Allt är sorgligt.
Men dagen efter har vi visst glömt det. Då målar vi ägg, som vi sedan äter tillsammans med sill, lax och annat gott. Hur kan det komma sig? Jo, här i Sverige firar vi aftnarna. Påskafton, pingstafton och julafton. Hur kan det komma sig? Jo vi har ärvt detta från den judiska traditionen. Där börjar nästa dag klockan 6 på kvällen dagen innan. Det sättet att räkna dygnet har vi tagit över. Söndagen börjar klockan 6 på lördag, juldagen börjar klockan 6 på julafton och påskdagen klockan 6 på påskafton.
Varför äter vi ägg då? Jo, när påskdagen kom, då var det slut på fastan. Då blev det tillåtet att äta ägg igen! Dessutom hade fåglarna så här på vårkanten börjat värpa bättre igen efter vintern. Äggen symboliserar Jesu uppståndelse. Genom skalet – graven bryter det nya livet – uppståndelsen fram.
Påskdagen Ljuset tänds!
Stenen framför graven är bortvältrad. Där inne finns han inte kvar. Jesus har kommit tillbaka från de döda. Korset betydde död men korset betyder också liv.
På många håll firas påskdagen med en midnattsmässa då vi går från mörker till ljus. När man läser berättelsen om uppståndelsen tänder man påskljuset. Vi tänder våra ljus i en mörk kyrka och firar livets seger. Påskljuset får sedan brinna i kyrkan fram till Kristi himmelsfärds dag.
En ganska ny sed i Sverige är att dela ut påskliljor efter påskdagens gudstjänst, en symbol för uppståndelsen och livet.