Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Bollnäs pastorat Besöksadress: Norra kyrkvägen 8, 82130 BOLLNÄS Postadress: Box 236, 82123 BOLLNÄS Telefon: +46(278)27900 E-post till Svenska kyrkan Bollnäs pastorat

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Segersta kyrka

Kyrkan ligger vid Ljusnans utflöde vid Bergviken i södra Hälsingland. Den byggdes 1811 på platsen för den medeltida kyrkan från 1200-talet.

Så gott som alla kyrkor

är sägenomspunna, så även denna.  En J. D. Flintenberg har skrivit så här om kyrkan "Vid Ljusnans norra strand, mitt emellan älvens utflöde i Bergviken och Landaforsen står Segersta kyrka. Om traktens betydelse vittnar anhopningen av gravfält och enstaka gravar från folkvandringens- och vikingatiden.
I skrift möter sockennamnet i dess äldsta, dialektalt överensstämmande form "Särsta" första gången 1302 i det brev angående själastugan på Ödmorden, som ärkebiskop Nils Alleson utfärdade den 29 december från Segersta kyrka, där han då visiterade. Namnet är troligen mycket äldre, då ortsnamn med ändelsen -sta härstammar från järnåldern.

Bild: Carina Falk Norgren

Av allt att döma uppfördes kyrkan i början av 1200-talet. Den bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor. Sannolikt försågs den mycket snart med ett torn i väster, inte för att bära klockorna utan som försvarsverk. Utseendet vet vi dock inget om "Hårga by skal wara den äldsta byn här i Sokn och härleda sit namn af h´'arág (Hårga med hebreiska bokstäver i originalet) emedan Hedningarna hafwa här haft sit offerställe. Det berättas äfwenväl, at de här först börjat bygga Kyrkan, men emedan en käring derigenom kom at mista et stycke af sin åker så lät hon om nätterna nedrifwa hwad om dagarna byggdes, hwarföre byggnaden afstannade och flyttades dit Segersta kyrka nu står".

... senare utvidgades kyrkorummet österut och fick därigenom en enkel rektangulär form. Samtidigt byggdes sakristia på norra långsidan invid koret och vapenhus på södra sidan.

Behovet att reparera och utvidga kyrkan eller bygga en helt ny blev under 1700-talets senare  hälft alltmer påträngande. Många förslag att lösa frågan diskuterades under årens lopp och inte förrän hösten 1803 enades man om att kyrkan skulle byggas om på följande sätt:
Mot slutet av 1400-talet eller i början av 1500-talet slogs tegelvarv, tre i långhuset, ett i sakristian och ett i vapenhuset. Åtminstone i långhuset pryddes valven med kalkmålningar av mästaren Eghil, som var verksam i Hälsingland i början av 1500-talet.  

Bild kommer: På denna bild ser man tydligt stenarnas skrovliga yta under putsen vilket ger "liv" åt väggarna.

Kyrkans huvudingång befinner sig i tornets västfasad med sina kopparklädda portar, för att stå emot vädrets makter.

Tornet krönes av en vitmålad lanternin, vars nedre del är försedd med ett litet fyrkantigt fönster på var sida, medan den övre och betydligt högre där tornurtavlorna sitter högst under taklisten, har rektangulära öppningar med svarta järngaller utanför träluckorna.
Bild kommer: Tornets sydsida.
Observera att tornuret bara har en visare.

Det svagt lutande takfallet mellan lanternin och tornkroppen är spånklätt. Det skjuter ut över väggarna och stöds av tolv murade konsoler på var sida.
Lanterninen med kopparklädd, karnissvängd huv avslutas med ett klot, krönt av ett kors, båda förgyllda.

Stenmur och kyrkogårdens nordsida ... Om vi så fortsätter vår rundvandring kring kyrkan, lägger vi märke till att den står på en liten höjd, omgärdad av en stenmur något som tydligast ses på sydsidan där man via några trappsteg når södra kyrkogården.
Bild kommer: Stenmur och kyrkogårdens nordsida

Segersta kyrka norr Bild: Carina Falk Norgren

Om vi för ett ögonblick återgår till att betrakta  sakristian kan man notera att den fick en ny ingång utifrån så sent som 1953, att den har två fönster och valmat spånklätt tak med murad taklist.

Vi har nu gått runt kyrkan och betraktat den från olika synvinklar och stannar ett ögonblick vid porten och skänker en tanke åt de människor som en gång i tiden byggt denna helgedom.  Helt i frånvaro av dagens moderna maskiner och hjälpmedel. Kan vi förstå omfattningen av den arbetsinsats som behövdes?

Kyrkan är vad man brukar kalla en Karl-Johankyrka och består av ett rektangulärt huvudparti med torn i väster och sakristia i nordost. Fönstren var små och fåtaliga. Murarna är uppförda av gråsten men med fönster- och dörromfattningar i tegel. Murverket är putsat, likaså den profilerade taklisten.
Den gamla kyrkans östra och södra murar bibehålls och den södra förlängs västerut till i jämnhöjd med tornets västmur. Den senare inarbetas i en ny västgavel. En ny nordmur uppförs i linje med gamla sakristians nordmur. Dessutom planerades ett nytt torn i väster och en sakristia i öster. Ritningen fastställdes 11 december 1804 och redan i januari påbörjade man köra fram sten till grunden.

En annan ingång är anbringad på södra långsidan. Portarna är beslagna med kopparplåt. Kyrkans huvudingång befinner sig i tornets västfasad.
Långhusets låga, i öster valmade tak, är spånklätt.  De till stilen hörande stora, rundbågiga fönstren är elva till antalet. I bågen under det lilla fönstret över sydingången finns en koppartavla uppsatt med Gustav IV Adolfs krönta namnskiffer och årtalet 1807. Tavlan är troligen av ganska sent datum och ger samma  felaktiga uppgift om byggnadsåret som inventeringsprotokollet från 1829.

Fönstret ovan sydsidans ingång är halvrunt med blyinfattat glas. Den "nya" kyrkan var nämligen färdigbyggd 1811 men målades inte förrän sommaren 1816.  Av okänd anledning dröjde även invigningen till den 2 augusti 1818.

Tornuret

Ett stycke ännu högre upp i trappen finns tornuret från 1850 som då kostade 333 riksdaler.

Tornuret behagade gång på gång att stanna, något som sockenmännen ofta klagade över. 1879 gick det inte ens att få igång men reparerades då av urfabrikör Erik Hanberg, Hanebo.
Även denna klocka är omgjuten.

Kyrklockorna

Där vi på branta trappor med lutande, sneda trappsteg så småningom når kyrkklockorna. De är två till antalet men när detta skrevs användes bara en.
Den mindre klockan från 1650 omgjöts 1821 och har följande inskription:

"Ware hjertan länge af mitt ljud kallade och wäckte till andakt och Guds lof"
Den större klockan är från år 1778 och har bl.a. följande inskription:
" Då Olof Moberger var församlingens kyrkoherde, L. Landgren comminister, Anders Olsson i Landa och Olof Svensson i Djupa va kyrkvärdar, blef denna klocka gjuten i Stockholm af Gerhard Horner 1821".

Orgeln på läktaren

Här stod tidigare en person och trampade luft till orgelns pipor. Många av oss har nog någon gång trampat luft till en vanlig tramporgel. Här går det åt en hel del luft i jämförelse. Lyckligtvis har detta system ersatts med en elektrisk fläkt.

Ytterliggare en interiörbild av orgeln. Observera att många av "piporna" är tillverkade av trä. Orgelns innanmäte går heller inte av för hackor. Tänk på att det är 1 1/2 sekel sedan den byggdes.

Ytterliggare en bild av orgelns fasad.
Den anses vara ett av Hälsinglands klangskönaste orgelverk.

Här tronar kyrkans stora orgel. För den invigde kan berättas att orgeln har tio stämmor, sex i manualen  och fyra i pedalen. Den byggdes av direktör Lars Nordqvist i Alfta åren 1840 - 1841.

......och får en magnifik överblick av lokalen.

Orgelns fasad så som den ser ut nedifrån.

Vi tar trappan upp till läktaren.....

Om vi står kvar i koret och vänder oss mot utgången ser vi både läktaren och orgelfasaden.

 

Predikstolen

Bara några steg från sakristian finner vi efter norra väggen predikstolen från 1851 som är mycket tidstypisk med sin halvcylindriska form.
Vanlig för tiden är också uppdelningen i fält av kraftigt svängda lister och prydnaderna. Tillverkad och målad av Fredrik Blombergsson.

Bild: Carina Falk Norgren

Läktarens räcke är vackert utsmyckad med några målningar. Ovanför predikstolen finns baldakinen eller ljudtaket som det också kallas med förgyllningar i mängd. På predikstolen står ett timglas från 1715, fästad vid en ståndare i form av en pyramid.
Epistelbrevet till församlingen som kommer nedsänkt från en högre makt med budskapet om fred.
Detaljer av räcket upp till predikstolen......
Texten hämtad ur Efesierbrevets sjätte kapitel
"Håll ständigt trons sköld framför er, med den skall ni få  den Ondes alla brinnande pilar att slockna, och grip frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord".
Trons sköld och svärd och facklan för ljuset

Detaljer av räcket upp till predikstolen......
några palmblad och på dessa ligger en herdestav samt nycklarna till himmelens port. En symbol för prästämbetet, herden för sin församling.
Detaljer av räcket upp till predikstolen......
ett rökelsekar, palmblad, längst bak en vinranka, trumpet och en harpa.
Detaljer av predikstolen......
ett barnhuvud med änglavingar, treenigheten med sol, palmblad, lagens tavlor och ett kors tvärsöver.
Några detaljer av predikstolen......
Nattvardsmotiv med kalken, sädesax som symbol för brödet och vinrankan som symboliserar vinet.

Kyrkans interiör

Så går vi ned för den svängda trappan ned till nedervåningen igen och lämnar det s.k. långhuset och vidare ut i vapenhuset.

 

 

Läktarens räcke är vackert utsmyckad med några målningar.

Predikstolen i sin helhet
Ovanför predikstolen finns baldakinen eller ljudtaket som det också kallas med förgyllningar i mängd.

På predikstolen står ett timglas från 1715, fästad vid en ståndare i form av en pyramid.
Epistelbrevet till församlingen som kommer nedsänkt från en högre makt med budskapet om fred.
 
Detaljer av räcket upp till predikstolen......
Texten hämtad ur Efesierbrevets sjätte kapitel
"Håll ständigt trons sköld framför er, med den skall ni få  den  Ondes alla brinnande pilar att slockna, och grip frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord".
Trons sköld och svärd och facklan för ljuset

Detaljer av räcket upp till predikstolen......
några palmblad och på dessa ligger en herdestav samt nycklarna till himmelens port.
En symbol för prästämbetet, herden för sin församling.

Detaljer av räcket upp till predikstolen......
ett rökelsekar, palmblad, längst bak en vinranka, trumpet och en harpa.
 

Detaljer av predikstolen......
ett barnhuvud med änglavingar, treenigheten med sol, palmblad, lagens tavlor och ett kors tvärsöver.
 

Några detaljer av predikstolen......
Nattvardsmotiv med kalken, sädesax som symbol för brödet och vinrankan som symboliserar vinet.

Några detaljer av predikstolen......

 

Oljemålningen är från 1700-talet och föreställer Kristi Himmelsfärd.

Om vi nu vänder oss österut kan vi lägga märke till den tavla som hänger ovanför den plåtklädda dörren till sakrestian....
 

På motsatta sidan av koret, alldeles vid trappan till predikstolen står dopfunten och väntar på att bli nyttjad.

Här i koret finns också den s.k. kororgeln som bjuder på sköna toner med sina pipor. För mera info. kontakta vår kantor.

Detalj av korskrank
 
Slutligen några detaljer av korskranket med sin mjukt grön/gråmarmorerade färgton med förgyllda detaljer.

Så här ser det ut i verkligheten.
Överst i höjd med taklisten, avslutas uppsatsen med en kraftigt profilerad list. Ovan denna är målat ett mörkt moln, genom vilket en skymt av solen tränger fram.
Högst upp i valvet finns förgylld halv sol med strålar och inskriptionen Iehova med hebreiska bokstäver.

Mitt i nischen på altarbordet står ett kors med 1300-talskrucifixets Kristusbild.
Kristusbilden har en något ovanlig historia. Se "Läs mer" nedan.
.......Jerusalem i bakgrunden och två kvinnor på väg ut ur staden på väg till klippgraven i örtagården. Längs till höger syns den bortvältrade stenen och ingången till graven.
 

Om vi går fram mot altaret finner vi att det är inmurat och bordet skjuter in i en välvd nisch. I denna finns en kalkmålning från 1850 av konstnären Fredrik Berhard Blombergsson föreställande.......

I övrigt är det en rad lampetter på väggarna som skapar ljus men även fönstren med sina blyinfattade glas ger ett stämningsfullt ljus.

Avfotograferad äldre bild
Segersta kyrka, äldre bild Bild: Carina Falk Norgren


 

Detaljbild av ljuskronan.

 


Framme vid koret finns det två andra ljuskronor som är något mindre. Dessa skänktes till kyrkan 1953.

Närmast läktaren hittar vi den äldsta av ljuskronorna.  Den fanns före 1678 och kröns av en kvinnlig figur.

 

Vandrar vi gången in mellan bänkraderna kommer vi snart fram till en av kyrkans ljuskronor. Det är dessutom den första gåva som den "nya" kyrkan fick motta år 1815 av kyrkvärden Per Olofsson i Gäversta och hans hustru.

 

.....och till höger har vi en rad bänkar att sitta i.

Omedelbart till vänster finns trappan upp till läktaren och orgeln som vi ska titta närmare på sedan........

Öppnar vi de bastanta parportarna till kyrkan ser vi att det ljusa och luftiga intryck som är så typiskt för kyrkorummets arkitektur dämpas behagligt av de dominerande färgerna grönt och marmorerat grått.
 
I vapenhuset hänger ett av de yngre konstverken. En minnestavla med litet kort information om kyrkan.

Vi står nu i vapenhuset varifrån vi via en trapp kan nå kyrkvinden samt tornets övre våningar.
Vi står strax utanför ingången till kyrkan. Den leder till tornets bottenvåning som dessutom är vapenhuset. Vi öppnar den tunga plåtklädda dörren och kliver in....

Husförhörsduk i Segersta kyrka

Husförhörsduk Bild: Carina Falk Norgren

Husförhörsduk
Duken som hänger i Segersta kyra är en kopia av en husförhörsduk från Åkre, Landa.
Vävd av Elvira Johansson, 1902-1989. Född i Leks, Hullsta.
Duken är skänkt till församlingen av Elviras dotter, Martha Törnfelt.