Kremering, även kallat eldbegängelse, har blivit mer och mer vanligt förekommande i Sverige.
Kremering har använts inom olika kulturer i tusentals år, men det var först i mitten av 1800-talet som började man använda speciella kremationsugnar.
I slutet av 1800-talet byggdes de första krematorierna i Sverige och idag finns ett sjuttiotal anläggningar i landet. I Hälsingland finns endast ett krematorium och det är i Bollnäs.
Med kremering menas att kistan med den avlidne placeras i en kremationsugn så att stoftet bränns till aska. Endast en kista kremeras åt gången.
Resterna efter förbränningen finfördelas och läggs sedan tillsammans med en identifikationsbricka i en askurna för gravsättning i urngrav eller i en askkartong för gravsättning i minneslund.
En kremering skall ske snarast möjligt och senast en månad efter dödsfallet enligt nuvarande bestämmelser i Begravningslagen. Gravsättning skall därefter ske inom ett år efter kremeringen. Kremering sker normalt någon eller några dagar efter begravningsgudstjänsten.
Kremering
En kremering skall ske senast en månad efter dödsfallet enligt nuvarande bestämmelser i Begravningslagen. Gravsättningen däremot ska ske inom ett år efter kremeringen.