Postludium 7 februari

• Här ser du veckans postludium direkt via Youtube.

7 februari: ”Maria bär ljuset” av Anita Bohl och Jerker Leijon

Att manifestera någon form av rit för någon månad gamla barn är något som brukats i de flesta kulturer genom alla tider. Här i Sverige är det en relativt stor andel som låter döpa sina barn i kyrkan, som regel med inbjudna gäster och efterföljande kalas. I andra traditioner kan regelverket vara strängare, kanske med mindre inslag av festlighet. Maria och Josef hade att rätta sig efter Mose lag: allt förstfött av manskön skulle ”helgas åt Herren”, vilket alltså gällde Jesusbarnet. Reglerna föreskrev att barnet efter 40 dagar skulle frambäras i templet i Jerusalem. Ett lamm skulle i samband med detta offras som ställföreträdande för barnet. För fattigare familjer medgavs det mindre kostsamma offret två duvor, vilket var fallet för Josef och Maria. I Bibeln står det ingenting om lyckönskningar av präster eller efterföljande festlighet vid detta tillfälle. Däremot hälsades Jesusbarnet av två för familjen okända civila personer, Symeon och Hanna, vilka genom Andens ingivelse varslats om närvaron av världens frälsare. Symeon, som fått ett löfte att han ”inte skulle se döden förrän han sett Herrens Messias”, tog Jesus i famnen och prisade Gud: ”Herre, nu låter du din tjänare gå hem, i frid, som du lovat. Ty mina ögon har skådat frälsningen som du berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel” (Luk. 2:22-40). Symeons ord går under namnet ”Symeons lovsång” (”Nunc dimittis” på latin), en text som läses (eller sjunges) dagligen i kloster och kyrkor världen över vid kvällsgudstjänsten.

Om man räknar 40 dagar efter Juldagen hamnar man på 2 februari, som kallas ”Kyndelsmässodagen”. Enligt tradition firas ljusmässa närmast följande söndag. ”Kyndel” betyder ljus, och anspelar på Symeons profetia om Jesus som världens ljus. Denna högtid avslutar jultiden.

En sång som handlar om detta tillfälle är ”Maria bär ljuset”. Den enkla men innerliga melodin är komponerad av organisten och tonsättaren Jerker Leijon (1956-2009). Han var något av en pionjär med att starta nybörjarkörer i Göteborg för vuxna som inte ansåg sig kunna sjunga, ett initiativ som fick ett stort genomslag på 1990-talet. Han har också komponerat ett stort antal tonsättningar för både vuxen- och barnkörer.

Anita Bohl har i många år verkat i Karlskoga församling som volontär. Hon har skrivit ett flertal texter för barn och barnkör, engelska översättningar, musikaler, psalmer m.m.

Bollebygds Barnkör består i nuläget av endast tre sångare. Dessa har spelats in individuellt med flera tagningar på varje röst, vilket skapar en klang som hos en större kör. Ackompanjemanget innehåller förutom piano även stråkar, som spelats in med virtuellt ljud.

Maria bär sitt lilla barn på väg till Herrens hus.
Och fast han liknar andra barn, så ska han kallas världens ljus.

Maria undrar nog ibland, var barnet kom ifrån.
Då kan hon minnas ängelns ord. Han är Guds egen lille son.

Nu bär hon ljuset i sin famn, men utan att förstå,
att han är Gud och människa på samma gång, Marias son.
(Anita Bohl)