Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Tro, hopp och kärlek

Varje månad skriver någon av Svenska kyrkan i Bodens präster i Boden Gratistidning. Denna gång är det Anders Stenman som uppmärksammar samernas nationaldag.

Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
1 Korinthierbrevet 13:13

Sjätte februari, samernas nationaldag, passar det mycket bra att citera just de
bibelorden. Här i Suttes, Boden, kommer ljuset alltmer. Längs vår Luleåälv (älvens namn kommer från luleåsamiskans lulij, den som bor i öster), hälsar nu alla vi boende ljuset välkommen. Från upprinningskällorna kring Sulitelma ända ner till oss vid kusten. Vi välkomnar ljuset i tro, hopp och kärlek.

Under många år jobbade jag som präst i Jokkmokks kyrka, där just bibelorden
stiliserade i konkreta altarsymboler i trä; kors, ankare och hjärta, berättar något mycket viktigt. Exakt samma symboler finns på vårt altare i Mariakoret i Överluleå kyrka.

Utan tro hopp och kärlek orkar ingen människa leva. Det är dessa komponenter som ger innehåll och mening åt människans liv. Utan dessa krafter famlar vi i mörker och tomhet. Korsets, ankarets och hjärtats tecken hjälper oss. Tro handlar mest om tillit. Att hoppas är att bära på en okuvlig längtan. Att älska är att öppna sig för, och leva av, Guds aldrig sinande källor av liv.

Vår kristna tro ger oss löfte om att det finns någon som alltid bär oss. Någon som fångar upp oss i de stunder då vi känner att vi vacklar och faller. När jag slutar att andas, när jag släpper det sista greppet om detta livet, då faller jag i levande händer. Tron på Jesus Kristus ger en grund som inte ens kan ryckas ifrån oss den dagen när vi dör.

Att vårda sig om det Gud gett oss är en ursprunglig kristen tanke som är väl rotad i samisk tanke och tradition. Att se livet som en gåva, skapelsen som helig, att vårda och ta emot allt som ett lån. Vi vet numera att vår jord har ändliga resurser och att vi måste leva ansvarsfullt. Ett uråldrigt ideal, som helt glömdes bort under industrialiserings- och koloniseringsepokens första tid, men som vi nu tvingas ta till oss i klimatförändringens tidevarv.

En gammal legend berättar om en erfaren och vis man som berättade för sitt
barnbarn: ”Det finns två vargar som strider inom varje människa. Den ene bär på hat och ondska. Den andre bär på kärlek och försoning”. Barnbarnet frågade: ”Vem av dom vinner?” Mannen svarade: ”Den man föder”. Så är det för oss människor. Vi kan välja mellan olika perspektiv. Vi kan välja det som passar oss själva bäst, eller så kan vi välja det som passar den andre bättre.
I polariserade tider är det än mer viktigt att vara rädd om det vi har, vår tillit, vårt hopp och vår kärlek - och störst av dem är kärleken.

Vid pennan

Anders Stenman, präst i Svenska kyrkan i Boden