Minnesgoda läsare kanske minns Lennart Oinas från Kyrkfönstret sedan tidigare då han vann vår novelltävling 2008. Men vad har hänt sedan dess och vad gör han nu?
Född och uppvuxen i Boden är han som pensionerad gymnasielärare i engelska och svenska tillbaka i Boden. Delvis. På sommaren ser man honom cyklandes från lägenheten i centrala Boden till sommarstugan i Råbäcken. Och på vintern finns han i sin älskade bungalow i Thailand. Ett spännande land med en intressant kultur och religion. Yrkeslivet tog honom till Piteå och Strömbackaskolan för en lång lärargärning.
– Att få diskutera litteratur med gymnasieungdomar var en ynnest, säger han glatt. Och vissa elever kunde säga, dig känner jag igen, du har haft min mamma som lärare. Innan någon till slut hann säga, du har haft min mormor som lärare, blev det pension.
Efternamnet Oinas skvallrar om rötter i Tornedalen. Hans föräldrar skrev inte, men Lennart har alltid haft ett stort språkintresse. Han har skrivit noveller under många år och även fått sina texter publicerade i bland annat NSD, Folket och UNT, samt upplästa i Sveriges Radio P1.
– Det var extra roligt att få se en tecknare illustrera mina texter när de publicerades i Folket och UNT, säger Oinas.
Lennart har alltid varit en flitig biblioteksbesökare och Bodens stadsbibliotek är medskyldiga till deckardebuten.
– Jag läste en språklärarutbildning i Umeå och behövde dryga ut mina studiemedel under sommaren. På Bodens utmärkta stadsbibliotek läste jag Dagens Nyheter och såg en annons om att man sökte en språklärarstudent som lärare till en sommarkurs i Mariefred, berättar han. Jag ringde upp och fick skicka in ett brev. Jag fick jobbet och spenderade fem underbara somrar där på ett gods. Det bedrevs även rid- och seglarläger. Där började en deckarintrig ta form vilket många år senare blev till debutromanen Mord i Mariefred. Även om historien är helt fiktiv, så har han lånat vissa personer och miljöer från sina somrar i staden.
- Man brukat säga att av en bok är en tredjedel lånat, en tredjedel påhittat och en tredjedel sant, vilket nog stämmer även i mitt fall, konstaterar Lennart.
