Gräsmattan har små gula solar både här och där. De kallas ogräs, men för mig är de bland de vackraste som finns. De är livskraftiga, färgstarka och lekfulla. Och även om det av många ses som ett tecken på en misskött gräsmatta, så ger det mig hopp att se att även det tilltufsade, oönskade, inte så perfekta, har en sådan skönhet att ge. Då gör det inget att jag misslyckas med att hinna med att hålla min trädgård så där på ytan fantastiskt bildskön.
I Guds ögon är alla människor älskade. Inte trots våra fel och brister, utan på grund av att de finns där. Vi är alla unika, men ändå lika. Kämpande i vardagens sorg och glädje. Jag önskar så att du har möjlighet att ta tillvara på och njuta av sommarens livgivande grönska, både i regn och i solsken. Guds vackra, älskade maskrosbarn.
/Annika Berglund, diakon