Meny

Sövde kyrka

En kyrka med bildrik altaruppsats

Genom dopet tas det lilla barnet upp i kyrkans gemenskap. Ursprungligen stod dopfunten placerad strax innanför ingången - barnet skulle vistas så kort tid som möjligt i helgedomen innan det renats från arvssynden genom att sänkas ned i det heliga vattnet i den rymliga cuppan. Dopfunten i Sövde är huggen av sandsten under 1100-talets senare del, vid samma tid som när kyrkan uppfördes. Nederst i skålen finns ett urtappningshål som saknas på dopfuntar efter 1250. Det heliga vattnet lär ha bytts en gång om året och kunde då rinna ut i kyrkans vigda rum.

Sövde kyrka kompletterades tidigt med västtorn (1200-talet) och vapenhus framför männens ingång i söder (datering saknas och det revs senare). Från början var innertaket ett platt trätak eller möjligen ett öppet takstolstak. Svaga målningsrester på väggarna ovan valven (synliga på vinden) tyder på att interiören har varit dekorerad med tidigmedeltida kalkmålningar. I likhet med andra sockenkyrkor på 1400-talet slogs valv av tegel som bättre än platt trätak kunde förmedla gotikens (1235-1435) arkitektoniska ideal - kyrkorummet skulle uttrycka rymd och en strävan uppåt mot det himmelska. Men i Sövde stannade det inte vid denna förändring - år 1475 rivs kor och absid för att ersättas med en ny förlängning med två korsvalv i samma bredd som långhuset. Vid grävningar under tillbyggnades golv på 1950-talet, i samband med installation av elektricitet, påträffades murrester som tyder på att där sannolikt har funnits en gravkammare. Valven dekorerades med kalkmålningar - i de två östliga med en enkel tegelröd linje som följer bågar och ribbor och i de västliga valven även med figurmåleri. Dålig vidhäftning mot putsunderlaget har omöjliggjort friläggning, mer än de små "titthålen" mot medeltidens utsmyckning.

Altaruppsats i Sövde kyrka
Altaruppsats i Sövde kyrka Bild: Therése Martinsson

Det fanns en medeltida större gård, Sigaftha - ägd av ärkebiskop Absalon på udden i Sövdesjön, där kyrkogården är vackert belägen idag. Absalon lär inte ha varit populär i församlingen. År 1180 gör bönderna uppror. Det slutar med att ärkebiskopen flyr till Lund och bönderna plundrar gården. Omkring 1590 uppförs en renässansborg - Sövdeborg vars ägare fram till 1922 hade patronatsrätten för kyrkan. När familjen Lange bodde på Sövdeborg lät de 1634 uppföra ett gravkor som en ytterligare förlängning till kyrkan i öst. I gravkammaren är medlemmar av släkterna Lange, Thott och Piper begravda. Det var vanligt att adel, präster och andra inflytelserika eller bemedlade personer lät begrava sig inne i kyrkan - allra helst så nära det symboliskt viktiga koret som möjligt.

Till det nya koret snidades en altaruppsats 1640. Den har en arkitektonisk uppbyggnad med kolonner och bjälklag i lugn och måttfull renässansstil men figurer och broskornament har drag av barockens mer dramatiska och livfulla uttryck. Den okände träsnidaren tog intryck av de nya strömningarna inom inredning och arkitektur som kom vid 1600-talets mitt. Altaret symboliserade under tidig kristen tid gemenskapen vid Herrens bord, där nattvarden firas. Men senare under medeltiden blev det istället ett offeraltare och en symbol för Golgataklippan där Jesus korsfästes. Altaruppsatsen i Sövde kyrka har båda motiven. På ömse sidor om nattvardsbilden står evangelisterna Matteus och Markus med sina attribut; människan respektive lejonet. Ovanför är Jesus på korset, flankerad av Lukas med oxen och Johannes med örnen. Altaruppsatsen avslutas uppåt med en skulptur av den uppståndne Jesus med segerfanan. Längst ned visar fyra putti (knubbiga barnänglar) patronus Otto Thotts och hans maka Jytta Gyllenstjernas vapensköldar. Predikstolens korg är samtida med altaruppsatsen. Relieferna skildrar Jesu liv. Karyatiderna som står i hörnen symboliserar tron, hoppet, kärleken, måttligheten och rättvisan. Den järnbeslagna fattigstocken med väl tilltaget lås, är också från 1600-talet.

Predikstol i Sövde kyrka
Predikstol i Sövde kyrka Bild: Therése Martinsson

Vår delvis krigiska historia har lämnat spår även i kyrkorummet. Under barocken (1650-1730) kunde vapen följa med vid begravningsprocessionen och till sista vilan. I gravkor lades ofta värjor på kistorna. Idag är de uppsatta på kyrkoväggar vid bland annat minnestavlor (epitafier). En dekorativ värja är bevarad i Sövde kyrka.

Tegelvälvda korsarmar uppfördes till långhuset - i norr 1693 av greve Rutger von Ascheberg och i söder 1699 av hans son Ludvig, därav inskrifterna i fasaden. Femtio år senare kompletteras tillbyggnaderna med gavelrösten i barockstil. Även tornet byggs till i söder. På altaruppsatsens baksida står att läsa om detta; "Församlingens patronessa Grevinnan och Riks Rådinnan Högvälborna Fru Birgitta Barnekow Hafwer förbättrat denna Kyrkia 1759 Med nytt utbygge på Tornet Nya gaflar på begge utbyggen...". Anders Råå, träsnidare och bosatt i Sövde från 1698 till sin död 1706, kompletterade predikstolen med ny dörr och trappa 1703. Han snidade även altarskranket. Stilen (karolinsk barock) med sirliga akantusblad är typisk för denna tid. Råå har utfört arbeten vid en rad skånska kyrkor. Kyrkogårdsmuren från 1706 är "...murat av gråsten, uplagat och med tegel betäckt, samt en port och 3ne lukor murade och hwelfde af Tegelsten." (kyrkoherde Hoffgardh 1746). Muren genomgick en omfattande restaurering 2003. Sakristian byggdes till koret först på 1800-talet. Orgeln tillverkades 1951 av Fredriksborgs orgelbyggeri i Danmark.

____________________________________________________________________

Ur: "En skrift om Blentarps, Everlövs och Sövde kyrkor" utgiven av Sövde Pastorat 2004. Text och bild av Eva Erlandsson.

Källor

* Knud Banning, Kalkmalerierne i Skånes, Hallands og Blekinges Kirker 1100-1600, Köpenhamn 1985.

* Evald Gustafsson, Ale, nr 3, 1967, Kristianstad 1967, s 13.

* Regionmuseet Skåne
www.historiska.se/medeltidsbild