Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Viksta kyrka

Kyrkan är belägen i Vikstaby, som utgör ett gott exempel på en väl bevarad gammal uppländsk bondby

Viksta socken i Norunda härad består av två delar, helt skilda från varandra genom utskjutande tungor av Vendels och Björklinge socknar. Den sydöstra sockendelen, som är den större, utgörs av en slättbygd, flankerad av smärra skogsområden i nordost och väster. Den genomflyts av Fyrisån i dess övre lopp. Den nordvästra sockendelen, vanligen kallad Vikstaheden, ligger strax öster om Tämnaren och består av skogs- och myrmark, i öster begränsad av Uppsalaåsen. Vikstaheden omfattar i likhet med angränsande delar av Bälinga och Björklinge socknar gamla fäbodtrakter.

Viksta kyrka härstammar från 1200-talets slut. Korets tvåfönstergrupp gör en datering till tiden omkring 1280 sannolik. Från denna tid torde hela kyrkan utom vapenhuset härstamma. Kyrkan var redan från början försedd med sakristia som byggts om i senare tid. Från kyrkans äldsta del härstammar också kyrkans inre portal med tegelprofil.

Omkring 1400-talets mitt genomgick kyrkan stora förändringar då kyrkan förseddes med tegelvalv (och därmed höjdes taket), vapenhus byggdes samt ett omfattande nybygge av gavelröstena.

1503 tillkom takmålningarna, en epok som kännetecknas av en stark stilblandning. Målare från olika skolor har samarbetat alternativt en enskild målare som tagit intryck för sin konst från olika håll. I Viksta kyrka är det emellertid ganska tydligt att minst två målare samarbetat. Målningarna förefaller att vara ett verk av en mästare tillhörig Tierpsskolan och en annan fostrad i Albertus Pictors verkstad. 

På 1700-talet fick kyrkan bänkinredning och en läktare som togs bort i början av 2000-talet för att skapa ett öppet, flexibelt och luftigt kyrktorg som idag används till sociala arrangemang, kyrkkaffen och möten. 

Klockstapeln, som står separat ifrån kyrkan vid kyrkogårdens nordvästra hörn, uppfördes 1744-45.