Pilgrimsvandringar

Som pilgrim har man alltid två vandringsriktningar, den yttre vandringen och den inre vandringen. Liksom en pilgrimsled för oss fram i det yttre landskapet kan vi ha en guide som för oss fram i vårt inre landskap, för många av oss är det Jesus som är den guiden. Under en pilgrimsvandring sker samtidigt något inom mig som människa, man upptäcker mer av sig själv och får nya perspektiv på tillvaron, och kanske får man också dela detta med någon medvandrare. 

Under sommaren 2012  startade församlingen en grupp pilgrimskonfirmander. Se vidare under fliken konfirmation.

 

Pilgrimsvägen

Att pilgrimsvandra

Pilgrimsvandring förekommer i nästan alla religioner och kulturer och är en mycket gammal tradition. Det är ett slags uppbrott från det vanliga livet, ett sätt att leva närmre naturen och vandrandet är för många en helt ny livsstil, där man bär på en önskan att nå en djupare relation till sig själv och Gud. Vi får uppleva livets djupare värden och göra oss beredda på möten med andra människor i nya sammanhang.

 ”Bryt upp, bryt upp, den nya dagen
gryr, oändligt är vårt stora äventyr”

Karin Boye

Pilgrimsvägens vision är att binda ihop de två viktiga pilgrimsmålen Santiago di Compostela i Spanien och Nidaros i Norge. Den nya pilgrimsleden går genom Skåne, där Lund och Domkyrkan är medelpunkt. Till vår församling går leden via Önnerup - Fjelie - Flädie - Bjärred - Borgeby. Från Bergakyrkan följer leden strandpromenaden till fågeltornets parkering, därefter grus- och landsväg till Borgeby kyrka.

På Pilgrimsvägens hemsida, www.pilgrimsvagen.se finns information om allt en pilgrim kan behöva längs vägen: mat, övernattning mm.


Pilgrimen i historien

Historiskt förknippas pilgrimsvandringar mest med medeltiden och var då en så omfattande folkrörelse att det kan vara svårt för oss idag att förstå. Inom den kristna kyrkan blev det efter korstågstiden allt vanligare att vallfärda till det Heliga landet och besöka platser där Jesus levde. I stora delar av Europa vallfärdades det till platser ägnade åt olika helgon, men samtidigt som man sökte andliga upplevelser var vandrandet också ett avbrott i vardagen. Det växte upp en hel ”medeltidsturism” kring pilgrimsvandrandet med härbärgen och gästgiverier. Jerusalem, Rom, Santiago di Compostela och Nidaros var de fyra stora pilgrimsmålen och hos oss gick alltså den stora pilgrimsleden norrut, ofta förbi mera lokala pilgrimsplatser. Pilgrimsvandrandet förbjöds i vårt land i samband med reformationen under senare delen av 1500-talet, men har på senare tid fått en renässans och de senaste ca tio åren har pilgrimsrörelsen vuxit till att idag åter vara en omfattande och ökande folkrörelse. Även idag försöker en pilgrim leva i det trefaldiga kärleksbudet: att söka och älska Gud, att söka och älska sig själv och att söka och älska sina medvandrare, människan.

”Det är något bortom bergen, bortom blommorna
och sången, det är något bortom stjärnor, bakom
heta hjärtat mitt.”

Dan Andersson

Pilgrimen idag

Intresset för pilgrimsvandring ökar stadigt, inte så mycket som uttryck för helgondyrkan utan mera som medel för ett andligt sökande, en inre resa. Att pilgrimsvandringar nu lockar allt fler människor visar också på ett ökat behov att komma ifrån den stressiga vardagen och en längtan efter stillhet och ro i en tid då dagens rastlösa människas behov av detta är så påtagligt.
Som pilgrim har man alltid två vandringsriktningar, den yttre vandringen och den inre vandringen. Liksom en pilgrimsled för oss fram i det yttre landskapet kan vi ha en guide som för oss fram i vårt inre landskap, för många av oss är det Jesus som är den guiden. Under en pilgrimsvandring sker samtidigt något inom mig som människa, man upptäcker mer av sig själv och får nya perspektiv på tillvaron, och kanske får man också dela detta med någon medvandrare. 

”Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla
människors möte borde vara så.”

Hjalmar Gullberg


Tag del av fortlöpande information här på hemsidan eller ring
Anna Kristiansson  046-440 41 53 eller maila anna.kristiansson@svenskakyrkan.se