Fjelie kyrka

En av Skånes äldsta kyrkor från 1100 talet. Väggmålningar och runristningar

Ursprung

Fjelie är ett ortnamn av äldre typ, som brukar härledas från cirka 400-500 e. Kr. fram till vikingatidens början. År 1269 omnämns byn som Fialoghe. Förleden kan härledas ur namnet Fjalin eller möjligen dialektordet Fjäl i betydelsen bräda eller stock. Detta kan ha syftat på en spång över vattendrag - två mindre vattendrag flyter nämligen samman vid byn. Den senare leden, -ie, är en form av ordet hög, gravhög eller naturlig mindre förhöjning.

De små gluggarna ovanför tornets ljudluckor är en ovanlig företeelse som framför allt brukar förekomma i byggnader med anglosaxisk härstamning.

 Kyrkan var ursprungligen en romansk anläggning med torn, långhus, kor och absid. En runinskrift som hittats på en sten i tornet tyder på att kyrkan är uppförd så tidigt som åren kring 1100 man säger 1130.

På grund av likheterna mellan Fjelies dopfunt och Dalby kyrkas dopfunt ses det som sannolikt att Fjelie kyrkas byggmästare var en lärjunge till Dalbymästaren . Fjelie kyrka anses även genom sina harmoniska proportioner och arkitektoniska kvalitéer, vara upphov till ett antal efterföljare i hela Götaland.

Tornets andra våning har ursprungligen varit en så kallad emporvåning. En empor är en våning eller ett galleri i kyrkan avsedd för delar av församlingen, till exempel kvinnor, ett hovfölje eller ett kloster, klostrets medlemmar.

 Medeltid 

Kyrkans ursprungliga trätak ersattes under 1300-talet med tegelslagna kryssvalv i långhus och kor. Absidens hjälmvalv är dock ursprungligt från 1100-talet. De nya valven bemålades med kalkmålningar, och absidens ursprungliga kalkmålningar målades om, av en okänd mästare. Två vapenhus, mot norr respektive söder, tillkom sannolikt under 1400-talet samt 1600- och 1700-talen

Under 1600- och 1700-talen reparerades kyrkan med jämna mellanrum.  Norra sidoskeppet tillkom 1772 och södra 1802. Predikstolen flyttades från södra till norra sidan och kyrkans golv lades om från tegel till stenplattor År 2015-16 renoverades hela kyrkan utom kalkmålningarna som måste ha ett stabilt klimat för att bli stadgade. Kyrkan omkalkades både utvändigt och invändigt. Blytaket gjöts om och tegeltaket lades om. Invändigt kalkades som sagt alla väggar och tak utom mittskeppet med sina kalkmålningar. Inventarier som bänkar, predikstol konseverases och trägolvet under bänkarna lades om. Vi satte in direktvärmande el med bänkvärme som styrs från församlingsexpeditionen. En liten kristusfigur med tronsfana som varit försvunnen i mer än 50 år hittades på vinden och är nu åter på predikstolen.

 

Kusifix i sakritian Fjelie

                                Inventarier

Kyrkan har ett stort antal intressanta och kulturhistoriskt värdefulla inventarier, bland annat det ursprungliga altaret och den ursprungliga dopfunten.

Nattvardskalk och patén liksom predikstol är från 1600  En del äldre inventarier tillhörande Fjelie kyrka har deponerats till andra verksamheter. Ett processions-krucifix från 1100-talet finns i Berga kyrka i Bjärred. En skulptur av ek från 1400-talets första hälft och en akvamanil av brons (ett kärl för rituell tvagning) från 1200-talet finns på Historiska museet i Lund. Skulpturen har på ett fint sätt ersatts av en kopia tillverkad av konstnären Mårten Hultenberg.

Dopfunten. 
Dopfunten av Höörsandsten dateras till 1100- talets andra hälft. Dopfunten utgör en enklare variant av Dalby kyrkas dopfunt men är i flera avseenden även lik oxiegruppens funtar, liksom Saxtorps. Skälvum kyrka i Västergötland har liknande proportioner med Fjelie kyrka och dess funt har även betydande likheter med Fjelies. Den ursprungliga foten är förlorad

Funten är ornerad med en rundbågsarkad i vars första fält ses Johannes döparen, klädd i kort kåpa och med en bok i handen. I det andra ses Kristus stå i Jordans vatten, vilket reser sig upp omkring hans midja, och lyfter sina händer till bön. Över honom finns en duva. I det tredje fältet står en tjänande ängel med en duk och i det fjärde en person, som mot Jesus framsträcker ett kors. Det femte fältet har ett romanskt träd. I det sjätte syns Jesus stående på ett berg med korset över sin högra skuldra.

Framför honom i nästa fält ser vi frestaren med fågelfötter och ett ohyggligt huvud bjuda Jesus att förvandla de för honom på en upphöjning framlagda stenarna till bröd. I det åttonde fältet finns ett romanskt träd. Inskription på ovansidan lyder:  (Den i funten pånyttfödda människans syndaband lösas. Med Christus skall den uppstå, som blifvit nedsänkt i densamma). På funtens överkant syns ochså stenhuggarmärken. Skålen har kittelformig urholkning och uttömningshål. I funten sitter en medeltida dopfuntskittel, utförd i koppar med två små öron som utgår från kittelns övre kant och därefter går inåt och nedåt i kitteln och fastnitats där. På kitteln finns spår av sot. 

Huvudaltare. 
Huvudaltaret i absiden är kyrkans ursprungliga från 1100-talet. I altarets östra sida finns en nisch i vilken det inpassats ett träskåp. Invändigt är skåpet bemålat med stjärnor på blå botten. Sidoaltare fanns förr i alla kyrkor. Dessa var ofta dedicerade till helgon som Mariaaltare och dylikt. I långhuset finns ett sidoaltare i söder och ett i norr bestående av sandstens-kvadrar med skråkant. 

Bänkinredning.
I långhuset och i den södra korsarmen finns fasta, slutna bänkkvarter. Bänkarna är ursprungligen från 1700-talet men har byggts om och försetts med nya sitsar och ryggstöd i samband med restaureringen på 1940-talet. Endast gavlarna återstår alltså från de ursprungliga 1700-tals bänkarna.
Längst fram i långhusets södra bänkkvarter finns en kyrkvärdsbänk, enligt inskuren inskription från den danska tiden år 1589.


Klockarbänk.
I kyrkan frame vs dopfunten finns en klockarebänk av trä med högt ryggstöd, smal sits och profilerade sidoflyglar. Bänken är marmoreringsmålad i blågrå kulör.

 Kyrkan har två altaruppsatser.
1. Altaruppsats från år 1638 m ed förgylld text i ett svart  fält. Den centralt placerade oljemålningen, föreställande Getsemane, flankeras av pelare med kvinnliga hermer, band och druvklasar. Altaruppsatsen är placerad i den södra korsarmen, mot dess södra vägg.

 2. Altaruppsats av polykromt trä med profilerade pilastrar som bär ett profilerat överstycke. Detta krönts av ett skulpterat ansikte som flankeras av spiror. Tavlan föreställer Maria med Jesusbarnet och en biskop samt en folksamling. Över dessa ses Gud omgiven av änglar. Altaruppsatsen sitter på den norra väggen i tornets bottenvåning. Denna uppsats är från 1777.

Orgel.
Orgeln är byggd av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund år 1944. Den har 22 stämmor fördelade på två manualer och pedal.

Astronomiskt ur. 
Det astronomiska uret på södra väggen är konstruerat av Prosten Arendt efter förlagan i Lunds domkyrka.. Uret fick sin placering vid renoveringen på 1940 talet.

Ljuskronor.
En Ljuskrona av mässing från 1600-talet hänger i koret.
En ljuskrona av mässing, från 1700-talet hänger i södra korsarmen.
De övriga är ljuskronorna är nya från 1900 talet

Kyrkklockor.
Kyrkan har tre klockor en lillklocka av malm från år 1763, och två moderna klockor  gjutna på  1900 talet

Kista.

Kista av järn med lock, på vilket det finns ett myntinkast som i sin tur är försett med ett lock. I sidorna finns stora handtag ochpå framsidan låses locket med två stora hänglås. M ed ett sådant system med flera olika lås såg man till att ingen kunde öppna kistan på egen hand. Ofta hade prästen en nyckel och wtt par kyrkvärdar den andra. Kistan står i dert rum som kallas kyrkorådsrummet.

 Skåp

1.  Ett skåp av trä från 1500-talets slut målat i blekt grönt och gult.  (Ovanpå skåpet står en modell av Fjelie kyrka från år 1950 i en glasmonter. Skåpet är översållat med inkarvade initialer, troligen av olika kyrkvärdar.

 2. Arkivskåp av trä från 1700-talet i ljusblå och gul kulör. FJELIE Kyrkas och Pastorats archiv.

3. Ett par textilskåpsdörrar uppsattes år 1779 som avskärmning mellan huvudaltaret och en liten sakristia. i den ena dörren finns ett kikhål. Dessa användes förr av prästen för att titta till församlingen innan högmässan startade. Textilskåpet finns i sakristian och innehåller kyrkans textilier

 På kyrkvinden finns en straffstock med texten "ungdomen till  tukt och varnagel"

 

Apostel från absides ta.

               Kalkmålningar och runristningar.

I kyrkans tak finns kalkmålningar från olika århundraden. Under 1100 talet tillkom de romanska som dock under 1300 talet retuscherades i absiden, triumf och tribunbågarna.
Under första hälften av 1300 talet tillkom de gotiska målningarna i valvkapporna.
Under 1600 och 1700 talet tillkom ett mindre parti målningar över sidoaltaret. 
Kalkmålningarna återupptäcktes år 1929 men togs inte fram igen förrän på 1940-talet.

I kyrktornet finns runor ristade

Runor från kyrkvinden

                      Vykort  från Fjelie kyrka

Fjelie kyrka vykort daterat 1905
Fjelie kyrka från 1920 talet ?
Fjelie kyrka från 20 tlet?