Utdrag från skriften FARSTORPS KYRKA författad av Torsten Karlsson
Ny rev. upplaga / Utgiven av Farstorps Kyrkoråd
FARSTORPS KYRKA ligger – som Brunius skriver – i en ”målarskön trakt”. Templet har ”en vacker belägenhet på en höjd vid Farstorp och presenterar sig där ganska fördelaktigt” (Inv. 1832). Församlingen är sedan flera hundra år tillbaka annex till Hästveda i Ö. Göinge kontrakt. En notis från år 1241 nämner en ”Karl, präst från Fathersthorp”, vilket nog kan tolkas så, att Farstorp då utgjorde eget pastorat. Pehr Lovén uppger i sin avhandling från år 1745, att Farstorp förr varit moderförsamling.
I sin tidigaste gestalt omfattade kyrkan enkvadratiskt kor med rundel i öster, tvåkvadratiskt långhus och s.k. brett västertorn av imponerande resning. Denna romanska anläggningen från 1100-talets senare del är – med undantag för norra långhusväggen – helt bevarad. Templet är uppfört av kluven och tuktad gråsten och väggarna vilar på en skråhuggen sockel i samma material. Även hörnkedjor och omfattningar blev murade i huggsten, I denna äldsta kyrka hade menigheten två ingångar till långhuset, en i norr och en i söder. Den förra portalen blev tidigt igensatt, medan sydingången nyttjades ännu år 1828. Kanske fanns det också i tornet en entré. När den nuvarande huvudingången sagda år ersatte sydportalen, noteras det nämligen, att öppnandet av muren skett på en plats, ”varest fordom varit dörr”.
Om långhusets utökning….
Årtalen 1828 och 1829 ….. den största förändringen vid denna tid var /----/ långhusets utökning mot norr, varigenom församlingen fick en ny kyrka om c:a 15x20 alnar.
Om takmålningar….
I korvalvet: Everlövsmästarens framställning av Jesu födelse.
Utdrag: I samband med valvslagningen eller något därefter smyckades valv och väggar med kalkmålningar. Absiden, koret och triumfbågen uppvisar ett myller av bilder och ornament, medan arkaden i väster endast har fragment av dekorationer – samtliga framtagna 1941-1942. Målningarna har tillskrivits den anonyme Everlövsmästaren – ”bondmålaren framför andra i Skånes sena 1400-tal., en naturtalang, formellt tafatt men frodig i ingivelsen” Borelius).
”I absiden ses Kristus som rex gloriae, omgiven av evangelistsymbolerna. Därunder har funnits apostlaraden, ehuru blott fem figurer bevarats. I koret återgivas scener ur Kristi barndomshistoria m.m. På norra triumfbågspilastern har framställts bl.a. en påklädd, korsfäst Kristusgestalt. Kring triumfbågsöppningen slingrar ett vinrankeornament. Färgerna utgöras av rödbrunt, svart samt av de för Everlövsmästaren typiska klart gröna och gula tonerna” (Monica Rydbeck).
De båda krönta helgonen i triumfbågen torde vara Sankt Olof med yxa och Sankt Erik med liljeformad spira. I nordvästra murbågen avbildas troligen Sankta Katarina med sitt martyrredskap, ett hjul.
Om altarverket: från 1590-talet med målningar av konterfejaren Jesper Fritz 1733.
utdrag:
Altarverket präglas av renässansens formspråk. Både altarbordet och –uppsatsen har tillkommit på 1590-talet, troligen 1593, då predikstolen uppfördes. Antemensalet, bordets framsida, har tre rundbågsfält, åtskilda av räfflade pilastrar. Altaruppsatsen uppvisar en liknande indelning av huvudpartiet, men antalet tavlor är sex, de övre rundbågiga och de nedre rektangulära. Mellan de höga baskuberna finns tre fält med inskriptioner. Mittpartiet flankeras av rikt snidade vingar. Upptill en tunnvälvd baldakin, buren av två kolonner med änglahuvuden, fruktknippen och lejonmasker i skuret arbete. Krönet utgöres av en gavelbyggnad, s.k. ädikula, omgiven av volutformat rankverk.,
Altaruppsatsen har sju målade framställningar, vilka är utförda år 1733 och troligen lagda direkt på tidigare bibelspråk. Bilden i ädikulan föreställer Kristus törnekrönt, och ovanför läses orden Ecce Homo, ”Se människan”!
Klicka på länken nedan och se på takmålningarna!
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=900518M1