Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Birger Forell

Birger Forell var kyrkoherde i Victoriaförsamlingen 1929 till 1942. Hans tid i Berlin sträcker sig från den stora depressionen en bit in på andra världskriget. Forell träffade Hitler i ett försök att påverka honom. Han samarbetade med den Bekännade kyrkan och motståndsrörelsen mot hitlerregimen.

Birger Forell föddes 27 september 1893 i Söderhamn i en fattig familj.
1915 tog han studenten som privatist. Forell studerade teologi i Uppsala och efter sin första examen studerade han i Tübingen och Marburg.
1921 prästvigdes Birger Forell. Under studietiden arbetade han tillsammans med Nathan Söderblom och i Marburg med Rudolf Otto.
1921-1926 var Forell sjömanspräst i Rotterdam
1926-1929 arbetade han i Tillinge församling (Enköping)
Vintern 1926-1927 var han assistent till Rudolf Otto på en religionsvetenskaplig forskningsresa i Indien. Där kom han i kontakt med Gandhi och blev medarbetare i Världsreligionernas fredsrörelse. Forell avbröt Indienresan efter tre månader, eftersom han fick meddelande om att hans barn dött.
1929 utnämndes Birger Forell till kyrkoherde i Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin.
1930 avled Sveriges drottning Victoria. Tillsammans med prästen från Wittenberg, Georg Kempff, höll han sorgegudstjänsten i Berliner Dom.
Samma år installerades Birger Forell som kyrkoherde i Victoriaförsamlingen av ärkebiskopen Nathan Söderblom.
1932 den 6 november firades 300-årsminnet av Gustav II Adolfs död i Lützen. Ett stort uppbåd, med kronprinsparet, ecklesiastikministern, den finske presidenten, ett stort antal tyska dignitärer och en hel del vanligt folk deltog. Forell hade noterat: Kronprinsen (sedermera kung Gustav VI Adolf) önskar ej bli förväxlad med Gustav II Adolf. 
Hur såg det ut i landet, dit Forell kommit?
Här kan du läsa ett par fakta om Tyskland:
I slutet av 1929 fanns det 1,9 miljoner arbetslösa (9,6%)
I oktober 1929 var den stora börskraschen i New York som blev inledningen till den stora depressionen i USA och Europa.
I februari 1930 var 3,5 miljoner arbetslösa i Tyskland och i slutet av året var 5 miljoner människor utan arbete. Regeringen införde sparprogram och de offentliganställda fick löneminskning med 25%. Arbetslöshetsunderstöd och socialhjälp skars ner.
Ett par siffror från 1931:
Av 4,7 miljoner arbetslösa fick
43 % arbetslöshetsunderstöd
21 % understöd genom krisförsorgen
23 % understöd av någon av välgörenhetsorganisationerna
13 % inte något som helst understöd.
1932 nåddes höjdpunkten med 6.120.000 arbetslösa. Det var 16,3% av befolkningen. Arbete hade 12 miljoner människor. Till de arbetslösa kan man också räkna den stora massan av underbetalda människor med korttidsarbete.

På vänstersidan ryckte kommunisterna fram och fördubblade nästan sitt medelmsantal i riksdagen till 100 mandat 1932. Arbetarrörelsen var emellertid splittrad och det fanns även en stark motvikt av konservativa krafter. Extremhögern var nazisterna och åren 1928-1932 ökade antalet nazister i den tyska riksdagen från 12 till 230 mandat. NSDAP blev det största partiet i Tyskland. Det var till största delen medelklassen som vände sig till nazisterna för att komma ur depressionen, men även de arbetslösa lockades av partiledaren Hitlers löften. De såg nazismen som en lösning på sina problem och en resa mot en ny framtid.
1933, 30 januari: Adolf Hitler och NSDAP tog makten i Tyskland varigenom Weimarrepubliken ersattes av den nazistiska enpartidiktaturen Tredje Riket.
Maktövertagandet inleddes genom att rikspresidenten Paul von Hindenburg utnämnde Hitler till rikskansler i en koalitionsregering med Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) och Tysknationella partiet. Året efter fullbordades maktövertagandet genom att Hitler efter Hindenburgs bortgång i augusti 1934 ersatte denne som rikspresident. Hitler erhöll då titeln Führer und Reichskanzler.
1934, 2 maj: Med ärkebiskop Erling Eidem på audiens hos Adolf Hitler. Eidem talade i 20 minuter, bland annat försökte han påverka Hitlers inställning i kyrkofrågan, och det han sade, behagade inte Hitler. Denne svarade med verbala angrepp som mynnade i ”Låter ni mig inte vara i fred, så skall jag ställa till ännu värre”.
Mer om Tyskland:
1935, 15 september: Nürnberglagarna är benämningen på den antisemitiska lagstiftning som antogs i Nazityskland den 15 september 1935 i samband med partidagarna i Nürnberg. Lagarna utformades av bland andra Wilhelm Frick.
Det var tre lagar:
lagen om rikets flagga,
lagen till skydd för det "tyska blodet", vilken förbjöd äktenskap och utomäktenskapliga förbindelser mellan judar och personer med tyskt eller därmed besläktat blod
lagen om medborgarskap, vilken uteslöt judar från tyskt medborgarskap och därmed från rösträtt och tillträde till offentliga arbeten.
Tanken var att lagarna skulle kompletteras med tretton olika förordningar riktade mot judarna, men redan 1936 hade dessa i praktiken förlorat sina rättigheter. Beräkningar tyder på att cirka 50 % av judarna förlorade sina möjligheter till försörjning under det första året efter Nürnberglagarna.
1936, 1-16 augusti: Olympiska spelen i Berlin, där Sverige hamnade på plats 7 med 20 medaljer, varav 6 guld.
Den 6 augusti var alla svenska deltagare (1.600 personer, 200 idrottsmän och 1.400 gymnaster) inbjudna till en mottagning i kyrkparken tillsammans med prins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, prins Carl Johan och andra honoratiores. Sammanlagt 2.000 personer kom. För att komma med på festen behövde man ett inträdeskort, som förköptes för 2 riksmark. Kyrkans personal och frivilliga hade gjort i ordning 8.800 smörgåsar, och efter femton minuter var allt slut.
1937: Arvid Richert blir envoyé, chef på svenska legationen. Han var mycket positivt inställd till Birger Forell och dennes arbete, något som innebar en stor lättnad för Forell
1938, 28 april: Sveriges Kung, Gustav V, besökte Berlin och församlingen
1939, 1 september: Andra världskriget började
1940: Sverigehemmet invigdes; ett ”eget” ålderdomshem var en stor önskan bland Berlinsvenskarna. Birger Forell lyckades tigga och spara ihop pengar som användes till tomt, hus och inredning. Ålderdomshemmet förstördes under bombningarna 1943. Tomten, på Brienner Strasse, såldes efter kriget till danska församlingen som nu har sin kyrka där.
1942 Birger Forell lämnade sin tjänst som Victoriaförsamlingens kyrkoherde. Han återvände till Sverige och blev kyrkoherde i Caroli församling i Borås.
1943 kallades han av Kyrkornas världsråd till England, där han sändes till tyska krigsfångar i läger. Bland annat lyckades han utverka tillstånd till att inrätta ett högskoleläger, Norton Camp, där unga teologer utbildades.
1944 grundade han tillsammans med sin hustru Calise i Borås ”Kommittén för kristen efterkrigshjälp”
1945 reste han till Tyskland och såg den nöd som flyktingar och fördrivna levde i.
1947 engagerade sig Forell för staden Espelkamp i Westfalen som en stad för flyktingar. Tack vare sina goda kontakter med engelska myndigheter lyckades Forell hindra att en del baracker som används till ammunitionsframställning sprängdes. Istället kunde de byggas om till bostäder och ge plats för ett par hundra människor. Det var början till staden Espelkamp.
1948 återvände Forell till sin tjänst i Borås.
1951 slutade han som präst i Borås för att helt och fullt kunna ägna sig åt att hjälpa flyktingarna och de fördrivna i Tyskland. Han grundade ”Deutsch-Schwedische Flüchtlingshilfe”, vars huvudinriktning var att hjälpa fördrivna bönder till en ny tillvaro.

1958, den 4 juli, avled Birger Forell. Han är jordfäst i Onsala, söder om Göteborg.
1995 träffade Borås kommun avtal med tyska Espelkamp om "partnerskap". Kontakterna med Espelkamp går tillbaka på det arbete som kyrkoherde Birger Forell gjorde i Tyskland under och efter kriget. Espelkamp har 27 000 invånare och ligger i Minden-Lübbeckeområdet i östra Westfalen.
Forell är mer känd i utlandet än i Sverige. Det finns gott om städer som har uppkallat gator, torg och skolor efter honom.
I Sverige finns  Birger Forells plan i Borås.
I stadsdelen Wilmersdorf i Berlin finns Birger-Forell-Grundschule och Birger-Forell-Platz
I Espelkamp finns Biger-Forell-Realschule
I Ringe/Neugnadenfeld finns Birger-Forell-Strasse
I Kappeln finns ett Birger-Forell-Haus
I Gifhorn finns ett Birger-Forell-Haus
Den 6 juli 2008 högtidlighölls minnet av Birger Forell i Victoriaförsamlingen med kransnedläggning vid minnestavlan. (Senare togs kransen in i parken och lades vid klocktornet.)
Texten på banden:
Till minne av Birger Forell
och
Svenska Victoriaförsamlingen