Måndagen den 15 november hölls begravningsgudstjänst för vår kyrkoherde Magnus Lind i Berga kyrka.
Nedan kan du läsa en minnestext kring Magnus liv, skriven av kontraktsprost Marcus Lejon.
Kyrkoherden i Berga pastorat Magnus Lind, Åminne, har avlidit i en ålder av 55 år. Han närmaste är hustrun Mimmi och barnen Rebecka och Sebastian. Magnus Lind växte upp i Öjaby. Efter studentexamen på Katedralsskolan i Växjö förde musikintresset och fiolen honom till musiklinjen på Sankt Sigfrids folkhögskola Möten och samtal med andra elever, skolpräst och det rika gudstjänst- och andaktslivet i skolans kapell kom att bli livsavgörande för Magnus. När han lämnade Sankt Sigfrids folkhögskola fanns både en personlig kristen tro, kärleken till Mimmi och en spirande prästkallelse i hans hjärta. Som för så många andra i Växjö stift blev Sankt Sigfrids folkhögskola en plats där kallelser till kyrklig tjänst väcktes.
Sommaren 1990 gifte sig Mimmi och Magnus. Efter studier i Uppsala prästvigdes Magnus i Växjö domkyrka den 5 januari 1997 och fick missiv till Ljungby pastorat (Sunnerbo). Under några år i slutet på 1990-talet var han komminister i Fågelfors och Fagerhult innan han år 2000 kom till Värnamo, med ett särskilt ansvar för Mariakyrkan, där Mimmi också hade sin tjänst som diakon. Där fick de se församlingens liv och arbete växa. Söndag efter söndag fylldes kyrkan av människor. Alpha och cellgrupper blev en viktig del i församlingens växt. Åren i Värnamo blev hans längsta tjänstgöring, 15 år. År 2015 blev han komminister i Villstad och Burseryd, innan han år 2018 kom tillbaka till Sunnerbo först som komminister, och sedan som kyrkoherde i Berga pastorat.
Överallt där Magnus tjänstgjorde gick han in med stor energi och entusiasm. Han spred glädje omkring sig och var en uppskattad församlingspräst. I gudstjänstliv, undervisning och själavård hade han särskilda gåvor. Bön och undervisning såg han som centrala delar av en prästs tjänst, och han togs ofta i anspråk för enskild självård och kunde där ge tydlig vägledning. Magnus var en kunnig liturg, hans predikostil var kristocentrisk och till formen fri och obunden till manus. Han predikade ofta från kyrkans mittgång och underströk sin förkunnelse med hela kroppen. Ekumeniken låg honom varmt om hjärtat, och han fick många vänner i andra kyrkor. Han var principfast utifrån de övertygelser som drev honom. Hans musicerande låg på en professionell nivå, och fiolen fanns ofta med i gudstjänsterna. Äktenskapet och familjelivet var mycket viktigt för Magnus. Sommarens segelturer utgjorde både avkoppling och god gemenskap. Glädjen över att bli morfar var stor.
Magnus var präst i Växjö stift. Han hade erfarenhet från prästerlig tjänst i både Kronoberg, Jönköping och Kalmar län. När präster och diakoner i Växjö stift för några år sedan var samlade för att välja sina representanter valdes han som ersättare in i domkapitlet. Detta var ett förtroendeuppdrag som han värdesatte. Livsglädje och hopp präglade honom i livets prövningar. Märkt av sjukdom tjänstgjorde han så länge han kunde. Söndagen den 26 september 2021 fullgjorde han sin allra sista gudstjänst i Berga kyrka. När krafterna tog slut fick han sitta ner och dela ut nattvarden, med hustrun Mimmi vid sin sida. För de närvarande blev det ett gripande avsked, men också ett vittnesbörd om trons förtröstan. Magnus uthållighet var stor, liksom hans längtan att få leva och vittna om Jesus Kristus. Tomas Tranströmer skriver: ”Almanackan fullskriven, framtid okänd”. Mer och mer förstår vi hur sant det är: tiden är både oviss och kort. Magnus död är en smärtsam förlust, men också ett vittnesbörd om trons förtröstan och kraft. Paulus säger det så tryggt inför det sista uppbrottet, och de orden får nu sammanfatta Magnus Linds liv och gärning: Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har bevarat tron (2 Timotheosbrevet 4:7).
Marcus Lejon, kontraktsprost i Allbo-Sunnerbo