Hagby kyrka
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är byggd 1844 i Karljohans stil och är öppen, ljus, odekorerad och uttrycker upplysningstidens ideologi. Vapenhuset är förlagt till kyrkans västända för att inte störa symmetrin. Sakristian ligger i en liten utbyggnad väster om koret. Vid altaret står sedan 1884 en kopia av Thorvaldsens Kristus. Dopfunten från 1200-talet är det enda medeltida föremålet i kyrkan. Kyrkan fick el 1957 vilket innebar att bl. a klockorna kunde ringa per automatik. En stor renovering genomfördes mellan 1984-88 för återfå kyrkans utseende den hade när den byggdes. Kyrkan fick nytt plåttak, ytterväggarna putsades om med kalkbruk och invändigt rengjordes tak och väggar. För att klara den ökade
kostnaden för ombyggnaden beslutade kyrkostämman att sälja mark.
Inventarier
En stor del av inventarierna är från 1600-, 1700- och 1800-talen. Mycket har skänkts till kyrkan under 1900-talet, bl. a från kyrkliga syföreningen. Två antependium, en rölakansmatta, gångmattor, altarbrun, predikstolskläde, kollekthåv och mässhakar. Privatpersoner har också donerat vackra inventarier bl. a ljusplåtar, mässhake i grönt siden och kandelabrar.
Kyrkogården
Den muromgärdade kyrkogården var under 1700- och 1800-talen inte alls lika vacker som den är idag. Det fanns inga gångar eller träd. Socknens godsägare begravdes vanligen inne i kyrkan, under hällar. Ett förbud mot detta tillkom i slutet av 1700-talet efter år av klagomål på liklukt. Bönderna och de obesuttna reste vanligen enkla träkors, som efter en tid ramlade omkull och ruttnade. Gravstenar var ovanliga, dessa kom först kring 1850-talet då också kyrkogårdarna började snyggas upp. Det planterades träd och gångar anlades. De som hade råd byggde gravkor men annars restes höga stenar. Kyrkogårdarna användes också som betesmark åt klockarens djur. Kyrkomuren renoverades i olika etapper och sockenbor ställde upp med arbetskraft och maskiner. 1982 sattes nya skänkta grindar upp och minneslunden invigdes 1995.
Hagby kyrka och socken
Hagby kyrka och socken utmärkte sig på 1200-talet för att det var ett kapitel. Beviset för dess existens är en handling från 1220 då Påven lät välsigna kapitlet och fastställde vilka gårdar som tillhörde kapitlet, enligt uppgift sjutton stycken. I princip ägde kyrkan nästan hela Hagby socken och åtskilliga gårdar i grannsocknarna. Gårdarnas avkastning skulle gå till försörjningen av en präst. Prostarna i Hagby vid denna tid tillhörde de förnämsta frälsesätterna i Sverige och blev vanligen domprostar eller biskopar. I Sverige är detta bara känt från stiftsstäderna där det fanns speciella domkapitel som med stora godsmassor som sörjde för domkyrkornas och biskoparnas existens.
Hagby kyrka under 1900-talet.
I de flesta fall, då två socknar bildade pastorat var kyrkoherden bosatt på ett kyrkoherdeboställe och lönen utgjordes av avkastningen från prästgården. Komministern bodde i den andra socknen i ett komministerboställe. I Hagby var det inte så då prästgården var prebende, innan det 1921 slogs ihop med
Balingsta. Detta innebar att avkastningen utgjorde lön för en professor i teologi vid Uppsala universitet och som också var kyrkoherde i församlingen och vistades här mestadels under sommarhalvåret. Således har inte så många kyrkoherdar varit bosatta här, men komministern, som var bosatt i Ramsta, har fått tjänstgöra än mer. Då prebendet upphörde blev Balingsta kyrkoherdeboställe och pastorsexpeditionen förlades också dit. Uppsala-Näs pastorat tillkom 1972 och blev då gemensamt pastorat för alla sex församlingar.
Kyrkan idag
Hagby kyrka är den största kyrkan i pastoratet och den används förutom till gudstjänster och förrättningar ofta till större musikevenemang. Traditionsenligt firas varje julnatt midnattsmässa med sång av kören. Vårkonserter och musik i midsommarnatt är också återkommande arrangemang. De senaste åren har konfirmationen alltid firats i Hagby kyrka då mycket släkt och vänner till konfirmanderna deltar i gudstjänsten.
Präster i Hagby under 1900-talet
Prebende (Hagby och Ramsta pastorat, professor Hagby, komminister Ramsta)
1897-1905 Professor Hjalmar Danell, sedan biskop i Skara
1908-1918 Professor Einar Billing, sedan biskop i Västerås
1918-1921 Professor Edgar Reuterskiöld
1921-1923 Vakant. Komminister i Ramsta Erik Vilhelm Gyberg fungerade som präst
Balingsta pastorat (Balingsta, Hagby, Ramsta, kyrkoherde bosatt i Balingsta)
1923-1932 Kyrkoherde Vilhelm Johansson
1933-1940 Kyrkoherde John Cullberg, sedan biskop i Västerås
1940-1954 Kyrkoherde Sten Anders Ingmar Andrae, sedan kyrkoherde i Stockholm
1955-1972 Kyrkoherde Vidar Ström
1972-1985 Kyrkoherde Björn Sahlberg
Balingsta pastorat (Balingsta, Hagby, Ramsta, Dalby, Västeråker, Uppsala Näs, kyrkoherde bosatt i Balingsta,
komminister i Uppsala Näs)
1972-1985 Kyrkoherde Björn Sahlberg
1985-1991 Kyrkoherde Else Orstadius
1991-2014 Kyrkoherde Lars-Ove Sjöstedt
2014-2015 tf. Kh Britt-Karin Ekstrand
2015– Kyrkoherde Johan Lautmann
Texten är en omarbetning och förkortning av Göran Ulvängs text från boken, ”Hagby socken under 1900-talet”
och skriven av Jennie Pettersson, Hagby.