Något att lita på

Ett tillfälle att följa årstidernas gång och iaktta naturens förändring. Tid att få ny säd ner i marken inför nästa år, att följa dess växt och vara ängsligt för väderlägets spel. I hoppet om glädjen över allt växande, ser vi fram emot en ny och god skörd.

Nu är det tid att summera. I blick tillbaka på året vet vi hur det har gått. Har det varit för torrt igen eller har vädret varit gynnsamt? Har oväder förstört allt? Att klaga finns det som bekant alltid anledning till. För lite regn eller för mycket, för varmt eller för kallt. Oväder eller bara oavbrutet solsken? Det är svårt att göra det rätt åt alla. Böndernas oro över torkan på försommaren går inte ihop med besvikna semesterfirande.

Vänder vi i stället blicken mot det som vi får tacka för. I psaltaren 145,15 läser vi Allas ögon är vända mot dig, och du ger dem föda i rätt tid. – Vi lämnar all oro bakom oss och blickar framåt, litar på att Gud inte lämnar oss i sticket. Vi ser inte bara på skörden. Vad har jag varit med om i år, vad har jag upplevt, vad har jag drabbats av? Du ger dem föda i rätt tid. Kanske inte just nu, men i rätt tid.

Jag kan se tillbaka på det jag har varit med om under det gångna året. Var har jag vågat gå nya vägar? Var kunde någonting växa i mitt liv? För vad är jag tacksam? Jag vänder blicken framåt och vet: Gud, du ger mig föda i rätt tid. På det förlitar jag mig.  

Kirsten Alm