Lyssna

Filipperbrevet - Hälsning

Från Paulus och Timotheos, Kristi Jesu tjänare, till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, särskilt församlingsledarna och medhjälparna. Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus. (1:1-2)

Som andra antika brev börjar Filipperbrevet med att nämna avsändarens namn. Här nämns även Timotheos, som var en nära vän och medarbetare till Paulus. Möjligen var det han som skrev brevet efter Paulus diktamen. Trots det räknar sig Paulus om författare, eftersom han hela tiden skriver i 1:a person (”jag-form”) och senare omnämner Timotheos i 3:e person (2:19). Att han står med här är nog även ett tecken på hans nära relation till Paulus och ett sätt att förbereda hans besök i församlingen (2:19).
Paulus och Timotheos är Kristi tjänare (eller ordagrant slavar) vilket innebär att de inte är något i sig själva utan helt underordnade Kristus och har därmed del av hans auktoritet.
Brevet är adresserat till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi. Att de kallas ”heliga” är ingen moralisk beteckning utan ett vanligt uttryck för dem som har lämnat sin gamla religion och blivit avskilda (helgade) till att tillhöra Kristus. Alla kristna tillhör denna kategori men är uppdelade beroende på vara de bor. I detta kan också ligga en uppmaning till att låta alla i församlingen ta del av detta brev.
Församlingsledarna och medhjälparna heter på grekiska episkopois och diakonois, vilket ligger till grund för våra ord ”biskopar” och ”diakoner” och betecknade olika funktioner i församlingen. Det som saknas här men som omnämns i många församlingar är prespyterois, som översätts med äldste och är samma ord som vårat ”präster”. I apostlagärningarna läser vi att Paulus ofta utsåg äldste till att leda de församlingar som han hade grundat, se t ex Apg 14:23.
Den inledande hälsningen avslutas med en önskan om frid. Som jude var Paulus van att önska dem han mötte med shalom, frid. Detta kompletteras även med en önskan om nåd, som betecknar Guds kärlek och barmhärtighet. Nåd heter på grekiska charis och är släkt med ordet chaire (= var glad), vilket var en vanlig grekisk hälsningsfras. Det är alltså både juden och den kristne greken Paulus som skriver denna hälsning, och det stämmer väl med brevets grundton som är glädje.

Att fundera vidare på:
Som kristen är du helig, dvs avskild att tillhöra Jesus Kristus, en del av den världsvida kyrkan och den lokala församlingen. Vad betyder det för dig?
Hur brukar du hälsa dem du vill väl?