”Han har funnits jämt! Och nu finns han inte!” Då sa Lovis: ”Mattis, du vet att ingen får finnas jämt. Vi föds och vi dör, så har det ju alltid varit, vad jämrar
du om?” ”Men han fattas mej”, skrek Mattis. ”Han fattas mej så det skär i bröstet!”
Ur Ronja Rövardotter.
Astrid Lindgren har aldrig flytt från det svåra i sina barnboksskildringar, tvärtom. Genom Lovis replik ger hon ett realistiskt och rakt svar, nästan lite hårt kan man tycka. Och Mattis beskriver sin smärta i sorgen. Astrid förstod att även barn behöver ord och bilder och även tydlighet för vad död och sorg är.
Idag tas barns känslor och behov mer på allvar än om vi går tillbaka några decennier. Detta är delvis styrt av lagar såsom FN:s barnkonvention och sjukvårdslagen. Barn har till exempel rätt att få information om en närstående är allvarligt sjuk eller döende. Beslut som rör barn ska tas utifrån vad som är bäst för barnet först och främst. Barnet har rätt att uttrycka sin mening och dess rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras med mera.
Som präst kan man fortfarande få frågan om barn är välkomma till en begravningsgudstjänst. Det är inte så längesen som vuxna av omsorg ville skydda barnen från detta. Men riten är minst lika viktig för barnen och de har också behov av att få ta farväl, ge uttryck för sin sorg och få hjälp med att förstå vad som hänt. De vuxnas uppgift är att skydda barnen i det svåra, inte från det svåra.
Barns sorg är precis som vuxnas – väldigt individuell, men det finns också skillnader. Barn är man mellan 0-18 år och självklart kan reaktioner i livskriser se olika ut beroende på var man befinner sig i det breda åldersspannet. Här följer dock några punkter som kan vara bra att vara medveten om:
• Barns sorg tar lång tid. Det kan ta upp till 6-9 månader och sen kommer symtomen. Det är heller inte ovanligt att det kan ta flera år innan man börjar bearbeta sin sorg.
• Barns sorg är randig, det betyder att ett barn bara orkar vara korta stunder i det som är tungt, sen behöver man göra något annat, något kul.
• Kroppsliga symtom är vanliga såsom ont i magen, oro, regression, koncentrationssvårigheter mm.
Vad är bra att tänka på som vuxen närstående till ett barn i sorg eller svår situation:
• Låtsas aldrig som om ingenting har hänt.
• Undvik att linda in. Vid dödsfall; använd helst inte ord som avliden, gått bort, somnat in – de kan vara svåra för barn att förstå.
• Var närvarande och inkännande i det svåra, lyssna och stötta.
• Försök hålla de vardagliga rutinerna såsom lek med kompisar, fritidsintressen mm.
• Bekräfta sorgen och hur den tar sitt uttryck.
• Be om hjälp, helst från vänner och släktingar som barnet känner. (särskilt viktigt om du själv också är i sorg.)
• Uppmuntra till bön eller be med ditt barn. Bönen kan öppna upp för att säga det man innerst känner. Att tala med en osynlig men närvarande Gud kan ibland vara lättare än med en fysisk person. I bön finns inga regler – där får man lämna både förtvivlan och ilska och be om tröst. I kyrkorna i Askersunds stad finns bönenät där man kan rita eller skriva sin bön och sätta upp.
Välkommen att höra av dig till oss i kyrkan om du behöver stöd eller undrar något. Här följer också några länkar där du kan läsa mer.
Cecilia Segendorff, präst
www.svenskakyrkan.se/sorg/stotta-barn-i-sorg
www.bris.se
www.randigahuset.se
”Vet du Skorpan, jag tror inte att det är så hemskt”, säger Jonatan till sin lillebror som ligger dödssjuk, ledsen och rädd hemma i kökssoffan. ”Jag tror att du får det härligt.” Och så berättar Jonatan om Nangijala, ett land på andra sidan stjärnorna, där det ännu är sagornas och lägereldarnas tid och där man kan få vara med om äventyr från morgon till kväll”.
Ur Bröderna Lejonhjärta
Jesus sade: Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand.
Ur Johannesevangeliet