I sommar återbördas mänskliga kvarlevor till Lycksele

Máhtsatiebmie likttemijne / Återbördande i försoning

Öppen föreläsning

6 maj kl 18.30
Skogsmuseets stora hall vid parkeringen
Välkommen!

Medvetenskap och Medborgardialog!
Lycksele kyrkplats - dåtida betydelse och dagens ättlingar.
Lycksele Kommuns Repatrieringsprojekt och Skogsmuseet i Lycksele AB
bjuder in till Öppen föreläsning.

Dåtida betydelse
Ulf Stefan Winka föreläser om Lycksele som kyrkplats under 1600-1700 talen.Lycksele kyrkplats omfattade hela Västerbotten samt delar av Norrbotten och Västernorrlands län. Vad innebar kyrkplikten för det dåtida samhället? Vilka var det som blev begravda på gammplatsens kyrkogård?

Dagens ättlingar
Undrar du om du har släkt där och vill veta hur du gör för att ta reda på det? Kjell Åke Lundström har utfört ett omfattande släktforskningsarbete i Lycksele med omnejd. Föreläsningen behandlar hur du släktforskar i den berörda regionen.

På Urfolkens dag, den 9 augusti 2019, sker ett återbördande av kvarlevor till sin ursprungliga viloplats, även kallad repatriering, på Gammplatsen i Lycksele. För att göra ceremonin och högtidlighållandet stort och värdigt arbetar Lycksele sameförening, Líksjuon Sámiensiäbrrie, tillsammans med Svenska kyrkan, Södra Lapplands pastorat. – Hur döda personer behandlas påverkar oss väldigt starkt. Att vara respektfull mot de döda är ett sätt att visa respekt för varandra och att människokroppen är okränkbar. Vi känner oss tillfreds med att dessa individer ska få återförenas med sina nära och kära, säger Mikael Jakobsson, ordförande Líksjuon Sámiensiäbrrie.

Flera aktörer i samarbete

Lyckseles gamla begravningsplats användes under 1600- och 1700-talen. Där var alla samer i områdena runt Umeälven, Vindelälven och till viss del även Ångermanälven skyldiga att begrava sina anhöriga. Det var i samband med en arkeologisk utgrävning sommaren 1950–51 som mänskliga kvarlevor skickades till Historiska museet i Stockholm för undersökning. Det hela föll i glömska till 2013 då Västerbottens museum i Umeå fick tillbaka materialet från Stockholm. Sedan dess har en process om återbördande pågått. Líksjuon Sámiensiäbrrie, Lycksele kommun, Svenska kyrkan, Sametinget och Västerbottens museum samverkar nu inför den stundande repatrieringen i Lycksele - den största i Sveriges historia.

Bearbeta och försonas

Förutom repatrieringen med tillhörande ceremoni påbörjas ett stort arbete med att informera allmänheten om det som hänt. Ledordet i processen är försoning. – Det handlar om alla människors lika värde och det finns än i dag frågetecken som behöver rätas ut. Under 2019 kommer både Lycksele kommun och Svenska kyrkan att anordna seminarium, samtalsrum, dialoger och genomföra utbildningsinsatser så att Lyckselebor och andra berörda kan bilda sig en egen uppfattning och bearbeta vad händelsen betytt för dem, säger Ingela Gotthardsson, kommunchef Lycksele kommun.

Kontakt

Svenska kyrkan, Södra Lapplands pastorat: Helén Lundberg, kyrkoherde,        0950-276 71 helen.lundberg@svenskakyrkan.se

Mer information om ceremoni vid återbördande 9 augusti 2019

Flygblad A5 4 sid

Affisch A3 Máhtsatiebmie likttemijne