Glava kyrka

Församlingen var till 1 maj 1875 annexförsamling i pastoratet Stavnäs, Värmskog och Glava som även omfattade, Högeruds församling från 1646, Brunskogs församling till 25 februari 1621 och Boda församling mellan 28 januari 1616 och 25 februari 1621. Från 1 maj 1875 till 2014 utgjorde församlingen ett eget pastorat. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1735-38 och ersatte då en medeltida träkyrka.

 Ungefär sju kilometer söder om den nuvarande kyrkan låg den äldsta sockenkyrkan, en enkel träkyrka. Vid en utgrävning 1941 blottlades medeltidskyrkans grunder. Den revs på 1740-talet då den blivit föra liten för den växande församlingen. Som murmästare för den nya kyrkan anlitades Christian Haller, som några år tidigare svarat för uppförandet av domkyrkan i Karlstad.

Den murade 1700-talskyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i öster samt västtorn. Glava kyrka utgör ett bra exempel på barockens kyrkobyggnadskonst i Värmland. Exteriören har emellertid fått senare tillägg, bland annat västtornets nuvarande spira samt utbyggnaden framför syd portalen.

Kyrkans interiör har en utpräglad 1700-tals karaktär med bland annat takmålningar av göteborgsmålaren Hans Georg Schffner. Från den gamla medeltidskyrkan finns flera inventarier bevarade bland annat den så kallade Glavamadonnan, en skulpterad Mariabild, snidad i ek på 1200-talet. Madonnan utgör ett av de bästa exemplen på medeltida konst i Värmland. Predikstolen är tillverkad av bildhuggaren Isac Schullström 1738.