I Arbogabygdens församling har vi i våra 5 kyrkor 7 orglar. Alla har de olika karaktär och är byggda i olika tider, med olika ideal i klang och storlek. Nu ska vi ta med er på en liten Orgelsafari bland våra instrument.
S:t Nicolai kyrka
När vi kommer in i Nicolai kyrka står vi under den läktare som byggdes för att hysa den nya orgeln som byggdes av den svenske orgelbyggaren E.A.Setterquist (1835 - 1874). Den orgeln står fortfarande kvar och är därmed församlingen äldsta orgel, som 2005 återställdes till nästan det skick som den byggdes i 1862. Det gör vår orgel i Nicolai kyrka till en raritet med mycket högt kulturhistoriskt värde. Som organist är det inte lätt att hantera den alltid eftersom det kräver muskelstyrka i fingrar och leder att hantera den snart 160 år gamla orgeln. Den har den typiska klang som man tyckte var passande för att spela till psalmer med i mitten av 1800-talet och det är en klang som vi fortfarande uppskattar och det händer att just denna orgel önskas till begravningar och vigslar. Musik som passar extra bra att spela på den här orgeln är romantisk musik skriven kring denna tid, som tex. Felix Mendelssohn eller den svenska organisten och kompositören Gustav Hägg.
I södra gången hittar vi en orgel byggd nästan 100 år senare, 1969. Den är till många delar läktarorgelns motsats. Klangen präglas av ljusa toner med mycket skärpa, så kallade övertoner. Under 1950-1970- tal byggdes många orglar i den så kallade orgelrörelsens ideal, som man då tänkte skulle återskapa barockens klanger. Istället blev det en helt egen genre orglar som det finns många av i vårt Svenska orgellandskap. Den här orgeln används kanske mest av alla orglar i församlingen, eftersom många dop, begravningar och vigslar hålls just i Nicolai kyrka och orgeln av Marcussen & son är lätt att anpassa till de flesta musikstycken och psalmer.
Medåkers kyrka
Om man googlar på Medåkersorgeln så kommer man att få upp en av de äldsta orglar som finns kvar i sin helhet i Sverige. Idag står den på Nordiska museet, men 1760-1888 hade den sin plats på läktaren i Medåkers kyrka, efter att ha passerat bla Storkyrkan och Hedwig Eleonora kyrka i Stockholm. Fasaden som den idag på Nordiska museet är byggd av en lokal snickare från Medåker. Att lära sig om gamla orglar är som att forska i historia och mycket spännande kommer fram. Denna orgel finns emellertid inte kvar i Medåker.
1888 beslöt sig församlingen i Medåker för att bygga en ny orgel och därmed öka storleken på läktaren. Sedan dess har läktaren varit som den är idag. Orgeln byggdes om 1948 med renoverades tillbaka till ursprungligt skick igen 2005. Det gör också den orgeln kulturhistoriskt värdefull och klangen är fantastisk i det lilla kyrkorummet trots att den bara har 9 stämmor och bihangspedal (inga egna pedalstämmor).
Götlunda kyrka
Den orgel som idag pryder hela västväggen i Götlunda kyrka är byggd 1948, men den fasad den är inhyst i har betydligt äldre anor än så. 1782 byggde Per Shiörlin från Östergötland Götlundas första orgelverk. Den fasad som då byggdes är fortfarande kvar och har ett stort värde. Nuvarande orgel är byggd med så kallad pneumatik, som var ett populärt sätt i början på 1900-talet att få orglarna mer lättspelta. (Jämför med vad jag skrev om Nicolai kyrkas läktarorgel). Problemet är att det är få orgelbyggare i Europa idag som kan hantera de pneumatiska orglarna och vi står inför ett beslut om vi ska renovera den välklingande orgeln från 1948 eller försöka bygga en ny orgel under den värdefulla fasaden. Musikaliskt är Götlundas orgel otroligt trevlig med varierade och väl anpassade stämmor och en registersvällare som möjliggör för organisten att spela starkare och starkare med hjälp av en pedal.
Säterbo kyrka
I Säterbo kyrka har vi en liten enmanualig orgel från 1977 som egentligen inte helt fyller den funktion den borde ha i ett kyrkorum. Det fanns en tvåmanualig orgel 1952-1977 som av någon orsak skänktes till Rättviks missionskyrka. Det lär också ha funnit en äldre orgel på samma läktare som togs ner år 1900. Den orgel som finns idag är svår att använda vid bröllop och till psalmsång, men har ganska trevlig klang till enklare små barockverk.
Lärdomen av detta kan kanske vara att inte riva upp och ändra om man inte vet att det kommer att bli bättre. Kanske kommer det en tid efter vår som förstår att använda och laga det gamla.
Heliga Trefaldighets kyrka
Så har vi till slut landat i Heliga Trefaldighets kyrka, som i mitt tycke har de mest användbara och välklingande instrumenten som församlingen har i sin ägo. Både den stora 3-manualiga orgeln från 1977 och kororgeln från 2003 klingar väl i rummet och hanterar musik från nästan hela orgellitteraturen, från medeltid och barock till samtida musik.
1977 byggde Magnussons orgelbyggeri en tremanualig orgel, som trots tidens orgelrörelseideal fick en bred och varm klang. Än idag håller denna orgel måttet och har under 2020 utrustats med ett kombinationssystem som ytterligare ökar orgelns möjligheter att agera som kvalificerad konsertorgel och ett fullvärdigt gudstjänstinstrument. När orgeln skulle byggas så var placeringen en av de stora diskussionsämnena. Att läktaren som den gamla orgeln stått på skulle rivas var man överens om, men flera olika placeringar på golvet diskuterades. Till slut enades man om den placering orgeln har idag och fasaden och designen anpassades till just det utrymme under valvet man hade att förfoga över.
2003 valde man att bygga en ny orgel också i koret och beställningen gick till Ålems orgelbyggeri. Det gav ett instrument som blickade bak mot idealet av Nicolai kyrkas läktarorgel och den äldre svenska traditionen från sent 1800-tal och därmed knyts cirkeln. Samtidigt så ger kororgeln i Heliga Trefaldighets kyrka organisten nya möjligheter som ingen annan orgel i församlingen har i och med sin franskinspirerade klang. Orgeln passar utmärkt för både fransk barock och romantik, men inspirerar även till pop och jazz med sina mjuka stämmor.
2021-05-04 Hanna Lindahl, organist i Arbogabygdens församling
